Web - Amazon

We provide Linux to the World

ON AMAZON:


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Belgika - Wikipedia, entziklopedia askea.

Belgika

Wikipedia(e)tik

Belgika


Koninkrijk België
Royaume de Belgique
Königreich Belgien

Belgikako bandera Belgikako armarria
Bandera Armarria
Goiburu nazionala: nl: Eendracht maakt macht. fr: L'union fait la force. de: Einigkeit gibt Stärke
(Batasuna da indarra)
Ereserkia: La Brabançonne
Belgikaren kokapena
Hiriburua Brusela
50°50' N 4°20' E
Hiri handiena Brusela
Hizkuntza ofiziala(k) Neerlandera, Frantsesa, Alemana
Gobernua
Erregea
Presidentea
Monarkia parlamentarioa
Alberto II.a
Guy Verhofstadt
Banaketa
Herbehereetatik independentzia
1830
Eremua
 - Guztira
 - ur %

30.510 km² (135)
-%
Biztanleria
 - Estimaketa (2003)
 - Errolda (-)
 - Dentsitatea

10.396.421 (72)
-
338 biztanle/km² (-)
Dirua Euroa1 (€) (EUR)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
UTC (UTC +1)
Bai (UTC  *)
Interneteko domeinua .be
Telefono aurrezenbakia +32
Herritarra belgiar, belgikar
11999 baino lehen Libera Belgikarra

Belgika (neerlanderaz België, frantsesez Belgique, alemanez Belgien) Europar Batasuneko mendebaldeko estatua da. Bi eskualde nagusik osatzen dute herrialdea: Walonia frantsesduna hegoaldean eta Flandria nederlanderaduna iparraldean, tartean Bruselako eskualdea dagoela.

Hiriburua Brusela da.

Eduki-taula

[aldatu] Geografia

Mugak: Ipar itsasoa eta Herbehereak iparraldean; Alemania ekialdean; Luxenburgo hego-ekialdean; Frantzia hego eta mendebalean.

Bederatzi herrialdek osatzen dute: Anberes, Brabant, Mendebaleko Flandria, Ekialdeko Flandria, Hainaut, Limbourg, Lieja, Luxenburgo eta Namur.

Lur zapala da, hego-ekialdea izan ezik (Ardenne mendialdea). Ibai nagusiak Escaut eta Meuse dira, baina ibai ugari dira, ubide sare handi batek lotuak. Klima ozeanikoa da, orohar, gogorragoa mendialdean. Industriak (elikagaiak, siderurgia, ehungintza) eta nekazaritzak (garagarra, garia, azukre kanabera) garrantzi handia dute. Ikatza, zinka, kuprea.

[aldatu] Historia

K.a. 57an Erromaren mende gelditu zen, eta han bizi zen herri zelta batetik hartu zuen gaur egun duen izena. K.o. II. mendean germaniar herriek (frankoak, saxoiak, frisiarrak) menderatu zuten, eta kristautasuna nagusitu zen. Verdungo itunaren arabera (843) Flandria Frantziako Karlos Burusoilaren esku eta Hainaut eta Brabant Lotarioren esku (Lotaringia) gelditu ziren. 925ean Lotaringia Alemaniari lotu zitzaion.

XI-XIV bitartean printzerriak eratu eta garrantzi handiko hiriak sortu ziren (Gant, Brusela, etab.) industriari esker. XIV-XV. mendeetan Belgika Borgoinako dukeen esku egon zen, Herbehereen barne, 1477an Habsburgotarrek eskuratu zuten arte. Arrasko itunaren arabera (1482)an Belgika germaniarren mendean gelditu zen. Karlos V.a Germaniakoak Espainiako koroa eta Flandria eta Belgika bateratu zituen.

Napoleonen gerretan Frantziak Belgika okupatu zuen eta gerra amaitu ondoren, Herbehereak eta Belgika batu eta erreinu bat sortzea erabaki zuen Ingalaterrak. Belgikak, ordea, burujabetasuna eskuratu zuen eta monarkia konstituzionala ezarri zen, Leopoldo I.a buru zuela (1830).

Bi Mundu gerretan neutral izateko ahalegina egin zuen baina Alemaniak eraso zion bietan. 1951n Leopoldo III.ak nazien aldeko jarrera erakutsi zuela eta, Balduino semearen alde abdikatu zuen. 1945ean NBEn, 1948an Benelux elkartean eta 1949an NATOn sartu zen. `

1960an burujabetasuna onartu behar izan zion Belgikar Kongo edo Zaireri (1908an eskuratutako lurraldea; gaur egun Kongoko Errepublika Demokratikoa).

[aldatu] Hizkuntzak

Belgikako hizkuntz komunitateak. Horiz: flandiarrak. Gorriz: waloniarrak. Urdinez: alemanak.
Belgikako hizkuntz komunitateak. Horiz: flandiarrak. Gorriz: waloniarrak. Urdinez: alemanak.

Bestalde, Belgikan bi hizkuntza multzo nagusien arteko edo, are gehiago, bi nazio desberdinen arteko tirabirak dira nagusi Bigarren Mundu Gerraz gero: Waloniako lurraldea, hegoaldean, hizkuntzaz frantsesa; eta Flandriakoa, iparraldean, non flandrieraz egiten den.

Ekialdeko zonalde txiki batean, bestalde, alemanez hitz egiten dute, eta legeen aldetik hizkuntzaren onarpena dute.

1989ko konstituzioak hiru lurralde autonomo ezagutu zituen: Walonia, Flandria, eta Brusela (elebiduna). 1993an estatu federal bihurtu zen, eta istiluak izan dira batasunaren aldekoen eta flandriar nazionalisten artean.

[aldatu] Pertsonaia ezagunak

[aldatu] Ikus, gainera

[aldatu] Kanpo loturak

Commonsen fitxategi gehiago dago honi buruz:
Belgika
Beste hizkuntzak
Static Wikipedia 2008 (March - no images)

aa - ab - als - am - an - ang - ar - arc - as - bar - bat_smg - bi - bug - bxr - cho - co - cr - csb - cv - cy - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - jbo - jv - ka - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nn - -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -
https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformativo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com