Web - Amazon

We provide Linux to the World

ON AMAZON:


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Eskozia - Wikipedia, entziklopedia askea.

Eskozia

Wikipedia(e)tik

Eskozia
Scotland (en, sco), Alba (ga)

Eskoziako bandera
Bandera
Goiburua: Nemo me impune lacessit ( Inork ez nau haserretuko )
Ereserkia:
Herrialdea Erresuma BatuaErresuma Batua
Hiriburua Edinburgh
Eremua 78.772 km²
Biztanleria 5.062.011 (2005)
Dentsitatea 64 bizt / km²
Hizkuntza ofiziala(k) ingelesa, Scotsera, Eskoziako gaelera
Herritarra eskoziar
Bateratzea 843
[http:// ]


Eilean Donan gaztelu ospetsua.
Eilean Donan gaztelu ospetsua.

Eskozia (ingelesez eta Scotseraz Scotland, Eskoziako gaeleraz Alba) Erresuma Batua sortzen duten lau herrialdeetako bat da. Hiriburua Edinburgh da.

Eduki-taula

[aldatu] Jatorri etimologikoa

Erromatarren garaian Scots-ak gaur egungo Eskozia inbaditu ohi zuen Irlandako tribu baten izena zen. Eskozia izena, hortaz, Scottia termino latindarretik dator, Scots-en lurraldea esan nahi duena. Eskoziako gaeleraz Alba deritzote lurraldeari.

[aldatu] Datu geografiko eta demografikoak

Eskoziak 81.610 km²-ko hedadura du. Iparraldetik hegoaldera 441 km.ko luzera du eta ekialdeko kostatik mendebaldekora 39 eta 248 km. arteko zabalera du. Bi zonalde geografikotan banaturik dago: Highlands-ak eta Lowlands-ak. Honekin batera, Shetland, Orkney eta Hebrida uharteak ere Eskoziaren parte dira.

Eskoziak egun 5 milioi baino gehiagoko biztanleria du, 66 lagun/km²-ko bataz besteko dentsitatearekin.

[aldatu] Hizkuntzak

Erresuma Batuko legeen arabera hizkuntza ofizialik ez badago ere, hiru hizkuntzek (ingelesa, Scotsera eta Eskoziako gaelera) onarpen ofiziala dute.

[aldatu] Ingelesa

Ia Eskoziako biztanleria osoa ingelesez mintzatzen da, nahiz eta eguneroko erabileran eskoziarren parte handi batek dialekto eskoziarrak erabiltzen dituen.

[aldatu] Eskoziera

Eskoziako beste mintzaira bat Scotsera da. Eztabaida dago Scotsera ingelesaren aldaera edo eskandinaviar eragina duen hizkuntza autonomoa den. Eskoziako Erregistro Orokorraren Bulegoaren (General Register Office for Scotland) arabera, biztanleriaren %30ak Scotera mintzatzen du.

[aldatu] Gaelera

Eskoziako gaelera, bere aldetik, 60.000 bat lagunek hitz egiten du (eskoziarren %1,2), herrialdearen ipar mendebaldean batez ere. Hiztun hauek gaur egun bizi diren eta historikoki bizi izan diren lurraldeek Gaidhealtachd izena dute.

Galera prozesua etengabekoa da. 1891n 250.000 hiztun inguru zueden, biztanle guztien %7a.

[aldatu] Banaketa administratiboa

[aldatu] Eskualdeak

1996. urtetik 32 eskualdetan banaturik dago:

  1. Inverclyde
  2. Renfrewshire
  3. West Dunbartonshire
  4. East Dunbartonshire
  5. Glasgow
  6. East Renfrewshire
  7. North Lanarkshire
  8. Falkirk
  9. West Lothian
  10. Edinburgh
  11. Midlothian
  12. East Lothian
  13. Clackmannanshire
  14. Fife
  15. Dundee
  16. Angus
  17. Aberdeenshire
  18. Aberdeen
  19. Moray
  20. Highland
  21. Mendebaldeko uharteak edo Kanpoko Hebridak (Na h-Eileanan Siar).
  22. Argyll eta Bute
  23. Perth eta Kinross
  24. Stirling
  25. North Ayrshire
  26. East Ayrshire
  27. South Ayrshire
  28. Dumfries eta Galloway
  29. South Lanarkshire
  30. Scottish Borders
  31. Shetland uharteak.
  32. Orkney uharteak.

[aldatu] Eskualde historikoak

Stirlingeko gaztelua
Stirlingeko gaztelua

Historikoki, baina, Eskozia 33 eskualdetan banaturik zegoen: Aberdeenshire, Angus, Argyllshire, Ayrshire, Banffshire, Berwick, Buteshire, Caithness, Clackmannanshire, Dumbartonshire, Dumfriesshire, East Lothian, Fife, Inverness-shire, Kincardineshire, Kinross-shire, Kirkcudbrightshire, Lanarkshire, Midlothian, Morayshire, Nairnshire, Orkney, Peeblesshire, Perthshire, Renfrewshire, Ross and Cromarty, Roxburghshire, Selkirkshire, Shetland, Stirlingshire, Sutherlandshire, West Lothian eta Wigtownshire.


[aldatu] Hiriak

Sei hiri nagusiak ondoko hauek dira, ingeles eta gaelikozko izenekin, biztanleria handienekotik txikienekora sailkatuta:

  1. Glasgow/Glaschu: 585.090 biztanleak (2004).
  2. Edinburgh/Dùn Èideann (hiriburua): 453.000 biz.
  3. Aberdeen/Obar Dheathain: 212.125 biz.
  4. Dundee/Dùn Dèagh: 143.090 biz.
  5. Inverness/Inbhir Nis: 44.610 biz.
  6. Stirling/Sruighlea: 41.243 biz.

[aldatu] Ingurune naturala

[aldatu] Uharteak

Eskoziak 790 uharte baino gehiago ditu, lau talde nagusitan banatuta: Shetland, Orkney, Barruko Hebridak eta Kanpoko Hebridak.

Hauexek dira uharterik handienak:

  1. Lewis eta Harris(Kanpoko Hebridak): 2225.30 km².
  2. Skye uhartea (Barruko Hebridak): 1666.08 km².
  3. Shetland Mainland (Shetland): 967 km².
  4. Mull/Muile (Barruko Hebridak): 899.25 km².
  5. Islay/Ìle (Barruko Hebridak): 614.52 km².
  6. Orkney Mainland (Orkney): 536.10 km².
  7. Arran/Eilean Arainn (Firth of Clyde): 435.32 km².
  8. Jura/Diùra (Barruko Hebridak): 370.35 km².
  9. North Uist/Uibhist a Tuath (Kanpoko Hebridak): 351.49 km².
  10. South Uist/Uibhist a' Deas (Kanpoko Hebridak): 332.45 km².

[aldatu] Mendiak

  1. Ben Nevis (1.344 m.): Eskozia eta Erresuma Batu osoko mendirik altuena da.
  2. Ben Macdhui 1.310 m
  3. Braeriach 1.296 m
  4. Cairn Toul 1.291 m
  5. Sgor an Lochain Uaine 1.258 m
  6. Cairn Gorm 1.244 m
  7. Aonach Beag 1.234 m
  8. Càrn Mor Dearg 1.220 m
  9. Aonach Mòr 1.218 m
  10. Ben Lawers 1.214 m

[aldatu] Lakuak

  1. Loch Lomond 71.1 km², Erresuma Batuko lakurik handiena.
  2. Loch Ness 56.4 km²
  3. Loch Awe 38.5 km²
  4. Loch Maree 28.6 km²
  5. Loch Morar 26.7 km²
  6. Loch Tay 26.4 km²
  7. Loch Shin 22.5 km²
  8. Loch Shiel 19.6 km²
  9. Loch Rannoch 19.1 km²
  10. Loch Ericht 18.7 km²

[aldatu] Ibaiak

[aldatu] Historia

[aldatu] Politika

[aldatu] Kultura

[aldatu] Musika

[aldatu] Literatura

[aldatu] Zinema

  • Sean Connery (1930-), aktorea.

[aldatu] Zientzia

[aldatu] Ikus, gainera

[aldatu] Kanpo loturak

Static Wikipedia 2008 (March - no images)

aa - ab - als - am - an - ang - ar - arc - as - bar - bat_smg - bi - bug - bxr - cho - co - cr - csb - cv - cy - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - jbo - jv - ka - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nn - -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -
https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformativo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com