Web - Amazon

We provide Linux to the World

ON AMAZON:


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Txad - Wikipedia, entziklopedia askea.

Txad

Wikipedia(e)tik

Txadeko Errepublika


République du Tchad
جمهوريّة تشاد
( Yumhūriyyat Tashād )

Txadeko bandera Txadeko armarria
Bandera Armarria
Goiburu nazionala: Unité, Travail, Progrès
( Batasuna, Lana, Garapena )
Ereserkia: La Tchadienne
Txadren kokapena
Hiriburua N'Djamena
12°6′S 15°2′E / -12.1, 15.033
Hiri handiena N'Djamena
Hizkuntza ofiziala(k) Arabiera
Frantsesa1
Gobernua
Presidentea
Lehen Ministroa
Diktadura konstituzionala
Idriss Deby
Delwa Kassire Koumakoye
Independentzia
- Frantziatik
- Gaur egungo gobernua

1960ko abuztuaren 11
1996ko martxoaren 31
Eremua
 - Guztira
 - ur %

1.840.000 km² (20.)
1,9%
Biztanleria
 - Estimaketa (2005)
 - Errolda ()
 - Dentsitatea

9.826.419 (82.)

7,2 biztanle/km² (96.)
Dirua CFA Frankoa (CFA)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
UTC (UTC +1)
Ez (UTC +0)
Interneteko domeinua .td
Telefono aurrezenbakia +235
Herritarra txadiar
1 Gainera ofizialak ez diren beste hizkuntza txiki batzuk ere badira.

Txad (arabieraz تشاد , frantsesez Tchad), ofizialki Txadeko Errepublika, Afrika erdialdean kokatuta dagoen estatu itsasgabea da. Iparraldean Libiarekin egiten du muga, Sudanekin ekialdean, Afrika Erdiko Errepublikarekin hegoaldean, Kamerun eta Nigeriarekin hegomendebaldean eta Nigerrekin mendebaldean.

Hiririk handiena eta hiriburua N'Djamena da. 200 talde etniko eta linguistiko daude baina arabiera eta frantsesa dira hizkuntza ofizialak.

Eduki-taula

[aldatu] Geografia

Txad satelite irudian
Txad satelite irudian

Txad hiru eskualde geografikotan banatu ohi da: basamortua iparraldean, eskualde lehor saheliarra erdialdean eta emankorragoa den sabana hegoaldean.

Txad Lakua Afrika osoko bigarren lakurik handiena da eta herrialdeko handiena. Mendi garaiena Emi Koussi sumendia da (3.415 m)

[aldatu] Historia

Munduko herrialde gehienak bezala, oraingo estatuak hartzen duen lurraldean tribu bananduak bizi ziren. Hainbat erresuma agindu zuen bertan, garrantzitsuena Kanem-Bornu Inperioa. Erdi Aroan, atzeetitarren eragina nagusitzen joan zen, merkatari arabiarren eta bertako tribuen arteko bidegurutze bihurtuz.

XIX. mendean europarren eragina hasi zen antzematen. 1891an, Frantziaren Inperio Kolonialaren parte bihurtu zen, Bigarren Mundu Gerran kolonien artean aliatuen alde agertu ziren lehenak izan ziren. 1960an independentzia lortu zuen modu baketsuan. 1965an gerra zibil luzea hasi zen, 1998 arte iraun zuena, Idriss Déby presidente aukeratu zuten arte.

[aldatu] Gobernua eta politika

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Txadeko gobernua eta politika

Txadek independentzia eskuratu eta gero, alderdi bakarreko sistema ezarri zen herrialdean. 1979 eta 1982 artean, iparraldeko eta hegoaldeko tropen arteko gerrate zibila izan zen, Libia nahiz Frantziaren parte hartzearekin. 1975etik 1982ra estatu kolpeak eman zituzten, azkena Hisséne Habrék burututakoa. Honek boterean iraun zuen 1990era arte. urte horretan, Idriss Débyk eskuratu zuen boterea. 1992an alderdi politiko guztiak legeztatu ziren. 1996an Déby presidente aukeratu zuten, eta iparraldeko tribu nomaden altxamendu bati aurre egin zion.

[aldatu] Banaketa administratiboa

Sakontzeko

 Sakontzeko, irakurri: Txaden banaketa administratiboa

Txadek 18 eskualde ditu:
  1. Batha
  2. Borkou-Ennedi-Tibesti
  3. Chari-Baguirmi
  4. Guéra
  5. Hadjer-Lamis
  6. Kanem
  7. Lac
  8. Mendebaldeko Logone
  9. Ekialdeko Logone


  1. Mandoul
  2. Mayo-Kebbi East
  3. Mayo-Kebbi West
  4. Moyen-Chari
  5. Ouaddaï (Abéché)
  6. Salamat
  7. Tandjilé
  8. Wadi Fira
  9. N'Djamena
Commonsen fitxategi gehiago dago honi buruz:
Txad


Afrikako herrialde eta lurraldeak    (Nazio Batuen azpi-eskualdeka)
Iparraldeko Afrika
AljeriaEgiptoLibiaMarokoMendebaldeko SaharaSudanTunisia Mendebaldeko Afrika
BeninBurkina FasoBoli KostaCabo VerdeGambiaGhanaGineaGinea BissauLiberiaMaliMauritaniaNigerNigeriaSenegalSierra LeonaTogo
Erdialdeko Afrika
AngolaAfrika Erdiko ErrepublikaEkuatore GineaGabonKamerunKongoko ErrepublikaKongoko Errepublika DemokratikoaSao Tome eta PrincipeTxad Ekialdeko Afrika
BurundiDjibutiEritreaEtiopiaKenyaKomoreakMadagaskarMalawiMaurizioMozambikeRuandaSeychelleakSomaliaTanzaniaUgandaZambiaZimbawe
Hegoaldeko Afrika
BotswanaHego AfrikaLesothoNamibiaSwazilandia Menpeko lurraldeak
eta bestelakoak:
Erresuma Batua: Santa HelenaEspainia: Kanariar UharteakMelillaZeutaFrantzia: MayotteRéunionPortugal: Madeira
Beste hizkuntzak
Static Wikipedia 2008 (March - no images)

aa - ab - als - am - an - ang - ar - arc - as - bar - bat_smg - bi - bug - bxr - cho - co - cr - csb - cv - cy - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - jbo - jv - ka - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nn - -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -
https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformativo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com