See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Maldivak - Wikipedia, entziklopedia askea.

Maldivak

Wikipedia(e)tik

Maldivetako Errepublika
ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމުހޫރިއްޔާ

Maldivetako bandera Maldivetako armarria
Bandera Armarria
Goiburu nazionala: ez du
Ereserkia: Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam
Maldivetako Errepublikaren kokapena
Hiriburua Malé
3°15′ I 73°0′ E
Hiri handiena Malé
Hizkuntza ofiziala(k) Dhivehi
Gobernua
Presidentea
Errepublika presidentziala
Maumoon Abdul Gayoom
Independentzia
Erresuma Batuarengandik
1965eko uztailaren 25
Eremua
 - Guztira
 - ur %

300 km² (212.)
Gutxi
Biztanleria
 - Estimaketa (2005)
 - Errolda ()
 - Dentsitatea

349.106 (166.)
n/d
1.171 biztanle/km² (166.)
Dirua Rufiyaa (MVR)
Ordu eremua
 - Udan (DST)
+5 (UTC +5)
Ez (UTC +5)
Interneteko domeinua .mv
Telefono aurrezenbakia +960
Herritarra maldivar
{{{oharrak}}}


Maldivetako Errepublika (dhivehi: ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމުހޫރިއްޔާ) Ozeano Indikoa dagoen herrialdea da, Sri Lanka eta Indiako hego-mendebaldean eta Asiako hegoaldean. Uhartediaren izena sanskritoa da, mal mila esan nahi du eta diva uharte, hau da, milaka uharte. Hiriburua Malé hiria du.

Bai Asia bai herrialde islamiarren artean, biztanle gutxien duen nazioa da.

Eduki-taula

[aldatu] Historia

Maldivetako antzinako historia ez da ezaguna. Kondairak dio Sri Lankatik etorritako Koimale printzea eta bere emaztea uhartetara heldu eta lehendabiziko sultan bihurtu zela. Lehen bertokoak budistak baziren ere, 1153an islamdartu ziren. Erdi Aroan, Arabiar itsasotik eta Ozeano Indikotik etorritako marinelek eta piratek eragin handia zuten uhartedian. XVI. mendean, portugaldarrek uharteak menperatu zituzten hamabost urtez (1558 - 1573) Muhammad Thakurufaanu Al-Azam heroi nazionalak kanporatu zituen arte.

Herrialdea sultango islamiarra izaten jarraitu zuen 1887an britainiar protektoratu bihurtu arte.

1965eko uztailaren 25ean independentzia lortu zuen eta sultangoa jarraitu zuen baina 1968ko azaroaren 11an errepublika aldarrikatu zuten.

2004ko abenduaren 26ko tsunamiak uhartedia suntsitu zuen eta 75 pertsona hilda izan ziren.

[aldatu] Politika

Maldivak errepublika presidentziala da. Presidentea bost urteko eperako hautatua da.

Badago parlamentu bat, Maldivetako Majlis izenekoa, berrogeita hamar kide dituena, hauetatik 42 herri-bozkaz hautatuak eta 8 presidenteak aukeratauak.

2005 arte, Maldivetan alderdi bakarra zegoen: Dhivehi Rayyithunge Alderdia. Urte hartan, askatasunak eman eta Maldivetako Alderdi Demokrata agertu zen.

[aldatu] Banaketa politiko-administratiboa

Maldivak 26 atoloitan banatuta daude. Bakoitzak Thaana idazkeraren letra bat edo biz identifikatuta.

Atoloi bakoitzak presidenteak aukeratutako buruzagi bana du (Atholhu Veriyaa).

Hauexek dira atoloiak:

Letra Laburdura Bertoko letra Izena administratiboa Lehen mailako banaketa
A HA ހއ Haa Alif Thiladhunmathi
B HDh ހދ Haa Dhaalu
C Sh ށ Shaviyani Miladhunmadulu
D N ނ Noonu
E R ރ Raa Maalhosmadulu
F B ބ Baa
G Lh ޅ Lhaviyani Faadhippolhu
H K ކ Kaafu Malé
U AA އއ Alif Alif Ari
I ADh އދ Alif Dhaal
J V ވ Vaavu Felidhu
K M މ Meemu Mulaku
L F ފ Faafu Nilandhé
M Dh ދ Dhaalu
N Th ތ Thaa Kolhumadulu
O L ލ Laamu Haddhunmathi
P GA ގއ Gaafu Alif Huvadhu
Q GDh ގދ Gaafu Dhaalu
R Gn ޏ Gnaviyani Fuvammulah
S S ސ Seenu Addu
- - މާލެ Malé Maale Uthuruburi

[aldatu] Geografia

Maldivetako uhartediaren mapa.
Maldivetako uhartediaren mapa.

Maldivak munduko herrialderik lauena da, lekurik altuena 2 metrotara baino ez dago Addu atoiloiko Vilingili uhartean. Hori dela eta, munduan gutxi izango dira berotze globalak sortutako ondorioak Maldivak baino gehiago pairatuko dituen herrialdeak.

Bere lurraldea 1.196 uhartez osaturik dago, horietatik 203 biztanleak dituenak.


[aldatu] Ekonomia

Mendeetan zehar, uhartediko aktibitate nagusia arrantza izan da, baina gaur egun, turismoa asko hazi da. Turista gehienak europarrak dira (%19,8a Italia, %17,9a Erresuma Batua eta %11,8a Alemania).

[aldatu] Hizkuntzak eta demografia

Malé hiriburua.
Malé hiriburua.

Hizkuntza ofiziala dhivehi edo maldivera da, indoeuropar hizkuntza Sri Lankako tamilerarekin lotura duena. Dhivehik bere idazkera propioa du, thaana izenekoa. Gaur egun ingelesa asko erabiltzen da.

2006ko martxoan, Maldivetako hiri nagusiak Malé (104.403 biztanle), Hithadhoo (9.407 biztanle) eta Fuvammulah (7.642 biztanle) ziren.

[aldatu] Kanpo loturak

Commonsen fitxategi gehiago dago honi buruz:
Maldivak


aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -


aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -