Danmark

Från Wikipedia

För andra betydelser, se Danmark (olika betydelser).

**Kongeriget Danmark**
Kungariket Danmark

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget¹
Nationalsång: ''Der er et yndigt land (medborgerlig nationalsång)² Kong Christian stod ved højen mast (kungssång)

Huvudstad	Köpenhamn 55° 41' N, 12° 34' Ö
Största stad	Köpenhamn
Officiellt språk	danska ³
Statsskick Drottning Statsminister	monarki Margrethe II Anders Fogh Rasmussen
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	sedan 900-talet
Yta • Totalt • Vatten	43 094 ⁴ km² (131:a) 1,6%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	5 475 791 (108:e) 129,16 inv/km² (63:e)
BNP (PPP) • Totalt 2007 • Per capita	$212 404 milj (23:e) $39 200 (2007)
Valuta	dansk krone (`DKK`)
Tidszon	UTC+1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Møllehøj 170,86 m ö.h. Arresø 40 km² Gudenå 158 km
Nationaldag	5 juni
Landskod	DK, DNK
Landsnummer	`+45`
¹Guds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke är antaget som drottningens valspråk av Margrethe II. ²Ej officiellt, men de facto. ³Danska är de facto nationalspråk, det finns inget officiellt språk. På Färöarna är färöiska jämte danska färöiska officiellt språk, på Grönland grönländska jämte danska. Tyska är regionalt minoritetsspråk. ⁴2 210 575,75 km² med Grönland och Färöarna

Danmark, officiellt Kungariket Danmark (danska: Kongeriget Danmark), är en konstitutionell monarki i norra Europa. Det egentliga Danmark gränsar till Tyskland i syd och maritimt mot Sverige i öst och Norge i norr. Till Danmark hör även Färöarna och Grönland, båda med ett utvecklat självstyre. Danmark är administrativt uppdelat i 5 regioner och 98 kommuner sedan den 1 januari 2007. Danmark har cirka 5,5 miljoner invånare, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn.

Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15). Regeringen leds idag av Anders Fogh Rasmussen som är statsminister. Monark sedan 1972 är Margrethe II av Danmark.

Landet gick 1973 med i Europeiska Gemenskapen, vilken senare ombildades till Europeiska Unionen. Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i OECD, Schengensamarbetet, NATO, FN och många andra internationella organisationer.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Danmarks historia

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes styvson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

[redigera] Geografi

Danmark består geografiskt av halvön Jylland och 443 namngivna öar, varav 76 är bebodda. Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. De två största öarna är Själland och Fyn. Huvudstaden Köpenhamn ligger på Själland. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.

[redigera] Geografiska data

Geografiska koordinater: 54 00 N, 10 00 Ö.

Gränssträckning på land totalt: 69 km
Landgränser: Tyskland 69 km
Kustlinjer: 7 314 km
Klimat: tempererat; fuktigt och dimmigt; milda vintrar och svala somrar
Terräng: lågt och platt med lätt kuperade marker
Höjdskillnader:
- Lägst: Lammefjorden, –7,5 m
- Högst: Møllehøj, 170,86 m (därtill Yding Skovhøj 170,77 m och Ejer Bavnehøj 170,35 m i samma område)
Naturresurser: olja, naturgas, fisk, salt, kalksten, sten, grus och sand.
Jordfördelning: (1993)
- Brukad jord: 60 procent
- Skog och liknande: 14 procent
- Annat: 25 procent
- Obrukat landområde: 4 350 km²
Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, till exempel delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av fördämningar.
Ekologi:
- Under debatt: luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk.
- Kväve- och fosforförorening av Nordsjön.
- Dricksvatten- och grundvattensföroreningar på grund av jordbruk och rester från bekämpningsmedel.

[redigera] Öar

Danska öar efter invånartal 1 januari 2006:

Danmark

Sjælland - 2 115 444
Fyn - 447 060
Vendsyssel-Thy - 303 606
Amager - 160 064
Lolland - 68 224
Als - 51.808
Falster - 43.364
Bornholm - 43 245
Mors - 22 293
Langeland - 13 881
Møn - 10 448
Ærø - 6 863
Tåsinge - 6 155
Samsø - 4 124
Thurø - 3 699
Fanø - 3 143
Læsø - 2 091
Bogø - 1 071
Orø - 937
Fur - 912
Rømø - 677
Fejø - 608
Jegindø - 517
Sejerø - 403
Enø - 284
Agersø - 245
Strynø - 218
Venø - 211
Omø - 187
Aarø - 180
Æbleø - 5

Se även: Lista över Danmarks öar

[redigera] Administrativ indelning

Danmarks nya indelning i regioner

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i 13 amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i 270 kommuner (2006).

Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Regionerna som alltså har ersatt amten, har förlorat amtens rätt att uppbära skatter och är nu istället beroende huvudsakligen av statsbidrag (kring 70%), men delvis också kommunbidrag (kring 30%). Statsbidraget står på skattesedlen som Sundhedsbidrag, er på 8% av inkomsten, därtill kommer dock avdrag. 90% av regionernas budget är ämnad hälsosektorn. En omfattande nybyggnation av hospital skal påbörjas med bättre geografisk lokalisering.

Närmare om de nya kommunerna och om de nya regionernas budget finns på följande länkar:

Översikt över 65 nya kommuners namn av sammanlagt 98 nya kommuner (från det danska ministeriet Indenrigs- og Sundhedsministeriet),
En pdf-fil med regionernas budget år 2007.

[redigera] Regioner efter antal invånare

[redigera] Demografi

Danmark har ca 5,5 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor i Storköpenhamn. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inom Hovedstadsregionen (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5.475.791 invånare (2008) bodde 3.010.443 väster om Stora Bält på en 32.772 km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2.465.348 (45%) bodde på en 9.622 km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) i Østdanmark.

[redigera] Språk

Danmarks nationalspråk är danska, som är ett nordiskt språk. Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (i rättegångslagen) och sedan 1997 gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officiell dansk rättstavning. I de självstyrande områdena Färöarna och Grönland gäller jämte danska färöiska respektive grönländska som officiella språk. Den tyska minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner där tyska används. Invandrarspråken är främst turkiska, urdu, arabiska och somaliska.

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Danmarks ekonomi

Danskt vetefält

Danmark är en marknadsekonomi med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri, hög välfärd och en bra levnadsstandard, en stabil valuta och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en bra betalningsbalans.

75% av den danska arbetskraften är medlemmar i fackföreningar, och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representatörer sitter ofta i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (april) var 1,8% (49 100 personer), en nedgång med 3.300 jämfört med mars 2008.^[1] Den nya beräkningen inkluderer exempelvis inte arbetslösa på semester. Arbetslöshet december 2007 Eurostat-metod: 3,1%. Arbetslösheten väntas uppgå till 65 000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10 000 till sammanlagt 2 860 000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70 000 till 2 790 000.

Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta i EMU:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.

Förutom betydande olje- och gasfyndigheter i Nordsjön har Danmark nästan inga råvaror alls. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen av Nordsjön och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas:

Olja - produktion: 376.900 fat/dag (2003) Olja - förbrukning: 188.300 fat/dag (2003)

Visitdenmark är dansk turisms officiella turismorgansiation. Huvudkontoret ligger i Köpenhamn. I Stockholm finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Flyg

Köpenhamn har den internationella flygplatsen Kastrup varifrån ett stort antal flygbolag opererar. Mest dominerande är SAS men flera andra finns också. Kastrup har dessutom goda förbindelser med järnväg till både övriga Danmark och med Skåne. Det finns även ett antal mindre flygplatser i Danmark, bland annat i Ålborg, Århus, Billund och Roskilde.

[redigera] Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Tågen har också en mycket hög standard, bland det bästa i Europa. De flesta tågen är moderna. Järnvägsnätet når ut till Sverige och Tyskland. Tätaste internationella trafiken är den som går från Köpenhamn mot Malmö som mer fungerar som lokal trafik än som internationell. Det danska järnvägsnätet är också tätt integrerat med Skåne genom Öresundsbron. En brist med det danska järnvägsnätet finns dock. Det är enbart ett fåtal banor som är byggda för elektrisk drift. Det handlar egentligen enbart om ett antal banor på Själland och de banor som går till Sverige och Tyskland. Från tyska gränsen i södra Jylland går en bana med eldrift som går via Fyn och Själland till Öresundsbron. Detta för att den ofta fungerar som transit mellan Sverige och Tyskland. I övrigt saknar det danska järnvägsnätet eldrift och tågen går därför på diesel.

[redigera] Vägar

Vägnätet är bra utbyggt. Vägarna har hög standard och är bra underhållna. Även de mindre vägarna är ofta i gott skick. Danmark har också byggt ut motorvägar i en omfattning så att de utgör stamvägarna i landet. Motorvägarna sträcker sig dessutom till både Sverige och Tyskland. Genom både Öresundsbron och Stora Bältbron finns det en motorvägsträcka som kan användas som transitmotorväg mellan Sverige och Tyskland. Det går även motorväg till Norra Jylland och till Esbjerg. En motorväg med internationell trafik som används i stor omfattning är motorvägen från Köpenhamn till Malmö.

[redigera] Statsskick och politik

Detta avsnitt är en sammanfattning av Danmarks statsskick

Danmark är en monarki. Det nuvarande statsöverhuvudet är drottning Margrethe II. Precis som alla andra parlamentariska konstitutionella monarkier styrs landet av en parlamentarisk regering, ansvarig för sina handlingar inför parlamentet (Folketinget). Regeringen skall ha Folketingets förtroende och alltså ha sin parlamentariska grund (kunna bilda en stödjande majoritet) där. I dagsläget är Anders Fogh Rasmussen statsminister och har varit det sedan år 2001. Danmark är med i EU, OECD, NATO och FN samt flera andra internationella organisationer.

Val till det danska Folketinget måste hållas var fjärde år; men vanligen bestämmer regeringen om tidigare val (nyval) innan dess. Om Folketinget lyckas genomföra en misstroendeförklaring mot regeringen tvingas den avgå. Danmark styrs oftast av minoritetsregeringar.

Förutom fastlandet hör ön Grönland och ögruppen Färöarna till Danmark, där även Margrethe är drottning. Öarna är dock självstyrande idag och styrs lokalt av statministrar (Jóannes Eidesgaard på Färöarna och Hans Enoksen på Grönland).

[redigera] Senaste folketingsvalet

Den 13 november år 2007 hölls det senaste valet till Folketinget i Danmark. Den borgerliga minoritetsregeringen, bestående av Venstre och Konservative Folkeparti, tappade sex mandat men behöll makten med fortsatt stöd från ett växande Dansk Folkeparti och ett färöiskt mandat samt det nya partiet Ny Alliance.

[redigera] Försvar

Det danska försvaret består av Hæren, Hjemmeværnet, Søværnet och Flyvevåbnet.

Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen under andra världskriget. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade i Nato, och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen mot sovjetblocket. Däremot låg försvarsmaktens storlek under hela kalla kriget i underkant jämfört med Natos önskemål.

Regeringen fattade 2004 tillsammans med Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Dansk Folkeparti ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.

Det danska försvaret styrs av en försvarschef som är underställd försvarsministern. Försvarschef idag (2007) är Jesper Helsø, och försvarsminister är Søren Gade.

^{Detta korta avsnitt behöver utökas.}

[redigera] Sport

Fotboll, simning, badminton och handboll är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar i bågskytte, segling och cykling.

[redigera] Kända danskar, i urval

H.C. Andersen, barnboksförfattare
Bille August, regissör
Erik Balling, regissör
Karen Blixen, författare
Niels Bohr, Nobelpris-belönad fysiker
Tycho Brahe, astronom
René Dif, musiker, skådespelare
Carl Theodor Dreyer, regissör
Lars Frederiksen, gitarrist i Rancid
Thomas Gravesen, fotbollsspelare
Max Hansen, musiker, skådespelare
Arne Jacobsen, designer och formgivare
Ole Lund Kirkegaard, barnboksförfattare
Søren Kierkegaard, filosof
Kim Larsen, sångare, låtskrivare
Michael Laudrup, f.d fotbollsspelare
Anne Linnet, artist
Mads Mikkelsen, skådespelare
Viggo Mortensen, skådespelare
Carl Nielsen, kompositör
Sanne Salomonsen, artist, skådespelare
Peter Schmeichel, f.d fotbollsmålvakt
Anders Trentemøller, musiker
Lars von Trier, regissör
Lars Ulrich, trummis i Metallica
Einar Westergaard, chefredaktör, fd språkrör, Grön Ungdom
Charlotte Munck, skådespelare

[redigera] Se även

Danmarksportalen

[redigera] Externa länkar

Översikt över 65 nya kommuners namn (av de sammanlagt 98 nya kommunerna) (Indenrigs- og Sundhedsministeriet).
Kommun- och regionkarta med namn (Eniro)
Kommunsökkarta (Krak)

Sök efter mer information om Danmark på Wikipedias systerprojekt:

Ordbok & definitioner från Wiktionary
Böcker från Wikibooks
Citat från Wikiquote
Originalverk från Wikisource
Bilder & media från Commons
Nyhetsartiklar från Wikinews

Danmarks administrativa indelning Danmark
Amt Frederiksberg \| Fyn \| Köpenhamn \| Nordjylland \| Ribe \| Ringkjöbing \| Roskilde \| Storstrøm \| Sönderjylland \| Vejle \| Viborg \| Vestsjælland \| Århus
Kommuner Frederiksborg \| Köpenhamn
Regionskommuner Bornholm