1945

Från Wikipedia

1945 - MCMXLV
År: 1942 - 1943 - 1944 1945 1946 - 1947 - 1948
Decennium: 1920-talet - 1930-talet 1940-talet 1950-talet - 1960-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1945
Epok: 2:a världskriget 1939-1945 Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1945
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: C. G. E. Mannerheim president 1944-1946
Ärkebiskop: Aleksi Lehtonen 1945-1951	Statsminister: J. K. Paasikivi 1944-1946
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	101 – 102
Buddhistisk kalender	2489
Nengō (Japan)	Shōwa 20
Judisk kalender	5705 – 5706
Muslimsk kalender	1364 – 1365
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1323 – 1324
Sakakalendern (Indien)	1867 – 1868
Thailändsk solkalender	2488

[redigera] Händelser

5 januari - Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regeringen i Polen.
7 januari - Salt ransonering införs i Sverige.
13 januari - Sovjetiska trupper når Ungerns huvudstad Budapest.
17 januari
- Sovjetunionen ockuperar Warszawa.
- Nazisterna påbörjar evakueringen av Auschwitz då sovjetiska trupper närmar sig.
- Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddat 100.000-tals ungerska judar undan nazisterna, fängslas av ryssarna i Budapest och försvinner.
18 januari - Svenskan Jane Horney försvinner under oklara omständigheter på en dansk fiskebåt i Öresund.
27 januari - Röda armén befriar förintelselägret Auschwitz, vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
30 januari - Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer.
4-11 februari - Jaltakonferensen hålls med deltagande av "de tre stora" (Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och Josef Stalin). De tre stormakterna Storbritannien, USA och Sovjetunionen delar upp Europa i intresseområden, varvid Stalin kräver diverse östeuropeiska stater, som en buffertzon mot övriga Europa.
5 februari - 125 000 svenska metallarbetare går i strejk, den mest omfattande i Sverige sedan storstrejken 1909.
8 februari - Dresden i sydöstra Tyskland utsätts för ett kraftigt bombanfall, genomfört av USA, varvid ca 35 000 invånare omkommer.
10 februari - Sveriges utrikesminister Christian Günther uttalar sig för en räddningsaktion för norska och danska fångar i Tyskland.
12 februari - Sveriges ambassadör i Tyskland meddelar tyska utrikesministeriet att Sverige kan ta emot judar "utan inskränkning".
13 februari - Även brittiska Royal Air Force genomför en kraftig bombning av Dresden.
19 februari
- Den svenske greven Folke Bernadotte kommer till Berlin, där han träffar Heinrich Himmler, för att förhandla om frisläppande av skandinaviska koncentrationslägerfångar.
- 35 000 amerikanska soldater landstiger på Iwo Jima.
23 februari
- Filippinernas huvudstad Manilla erövras från japanerna av amerikanska trupper.
- Den sydtyska staden Pforzheim förstörs genom ett allierat bombanfall.
6 mars
- Folke Bernadotte uttalar, att han anser att man bör börja med att rädda judar från koncentrationslägret Theresienstadt.
- En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
7 mars - Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.
7-8 mars - Folke Bernadottes vita bussar samlas i Trelleborg.
8 mars - Josip Broz, alias Tito, bildar regering i Jugoslavien.
9 mars
- Svenska Röda Korset sänder 75 vitmålade bussar och lastbilar till Tyskland för att befria nordiska fångar ur koncentrationslägren.
- Amerikanska bombplan B-29 Superfortress anfaller Japans huvudstad Tokyo med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
16 mars
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister och kommunister skall registreras.
- Amerikanerna står som segrare över japanerna, när slaget om Iwo Jima tar slut.
18 mars - Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
19 mars - Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
19 mars - Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
26 mars - Vid ett möte på svenska UD bestäms att man med de vita bussarnas hjälp i första hand skall rädda danskar och norrmän, i andra hand 25 000 fransyskor, i tredje hand judar.
27-28 mars - Svenska Röda korset tvingas föra 2 000 sjuka och döende franska, ryska och polska fångar från uppsamlingslägret Neuengamme till ännu omänskligare filialläger. Därigenom bereder man plats åt danska och norska fångar, som skall föras från Tyskland.
30 mars - Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.
4 april - Det första reportaget i Sverige från de tyska utrotningslägren publiceras.
5 april - Svensk-tyskar hämtas från Tyskland till Sverige med de vita bussarna.
7 april
- Danska rödakorsfordon ansluts till vita buss-aktionen.
- Det japanska slagskeppet Yamato - världens största slagskepp - sänks cirka 200 km norr om Okinawa av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan med bomber och torpeder i samband med ett självmordsuppdrag, operation Ten-Go, för att anfalla amerikanska marina styrkor som stöder armétrupper i slaget om Okinawa.
8 april - Skandinaviska kvinnor hämtas av de vita bussarna från koncentrationslägret Ravensbrück.
10 april
- Under vita buss-aktionen hämtar internationella Röda korset 299 franska kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, varav sju är judinnor.
- Allierade trupper befriar koncentrationslägret Buchenwald.
11 april - Amerikanska trupper rycker in i koncentrationslägret Dora-Mittelbau.
12 april - USA:s president Franklin D. Roosevelt, avlider och efterträds av vicepresidenten Harry S. Truman.
15 april - Koncentrationslägret Bergen-Belsen befrias.
18 april - De svenska vita bussarna räddar alla skandinaviska judar i koncentrationslägret Theresienstadt.
20 april - Skandinaviska koncentrationslägerfångar börjar transporteras från lägret Neuengamme av de vita bussarna.
20-24 april - Norbert Masur, Felix Kersten och Folke Bernadotte träffar Heinrich Himmler och diskuterar frisläppandet av fler skandinaviska lägerfångar.
21 april - 53 norska judar förs till Sverige av de vita bussarna.
22 april - Arabförbundet bildas.
22-29 april - Nästan 3 000 kvinnor räddas från koncentrationslägret Ravensbrück genom de vita bussarnas försorg.
23 april - Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7 i Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget.
25 april
- Man börjar ta ombord kvinnliga fångar på de vita bussarna i Ravensbrück.
- Brittiskt jaktflyg angriper en svensk vita buss-konvoj, varvid en rödakorsman och flera kvinnliga offer dödas. Ytterligare brittiska bombanfall skördar 25 offer.
- Överläggningar angående bildandet av Förenta Nationerna inleds i San Francisco.
- För första gången under kriget möts amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket leder till att Tyskland delas i två delar.
- Berlin inringas av sovjetiska trupper.
26 april - Vita buss-aktionen stoppas på grund av flyganfallen mot den.
28 april - Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner.
29 april - Adolf Hitler gifter sig med sin älskarinna Eva Braun.
30 april
- Adolf Hitler och hans dagsfärska hustru Eva Braun begår självmord i Führerbunkern i Berlin.
- Storamiral Karl Dönitz efterträder Hitler som tysk rikspresident. Joseph Goebbels utses till rikskansler.
April - Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras, innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.
1 maj
- Joseph Goebbels och hans hustru mördar sina sex barn och begår sedan självmord, vilket också ett antal generaler gör.
- Storamiral Karl Dönitz utnämner greve Lutz Schwerin von Krosigk till tysk rikskansler.
2 maj - Sovjetiska trupper meddelar att man intagit Berlin.
3 maj
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
- Britterna bombar av misstag fartyg med koncentrationslägerfångar på väg till Sverige; fler än 10 000 drunknar utanför Lübeck.
- Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
4 maj
- Den sista gruppen kvinnliga koncentrationslägerfångar förs till Sverige med de vita bussarna.
- Danmark blir åter fritt från den tyska ockupationen.
- Tre pråmar med judar, däribland Trudi Birger, räddas av brittiska fartyg på Östersjön.
7 maj - Tyskland kapitulerar villkorslöst, varvid bland annat Norge åter blir fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige.
8 maj - Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-day (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
9 maj
- Amerikanska trupper infångar Hermann Göring.
- Norska trupper arresterar Vidkun Quisling.
23 maj
- Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
- Brittiska trupper arresterar rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört.
28 maj - William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
Maj
- De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
- Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösande. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.
7 juni - Kung Håkon VII av Norge återvänder till Oslo.
9 juni - De svenska socialdemokraterna får igenom ett krav på utredning om vidsträckta förstatliganden.
11 juni - I Berlin bildar Grupp Ulbricht det nya KPD, Tysklands kommunistiska parti.
26 juni - Förenta Nationernas stadgar undertecknas.
1 juli - Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
6 juli - Den svenska metallarbetarstrejken avblåses.
9 juli - Total solförmörkelse inträffar i Sverige.
16 juli - Den första atombomben sprängs i Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.
17 juli-2 augusti - Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.
26 juli - Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister till följd av Labourpartiets seger i de allmänna valen. Han efterträds av Clement Attlee.
31 juli - Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hansson bildar en ren socialdemokratisk regering.
6 augusti - Hiroshima träffas av den första atombomben använd i krig. 60 000 invånare omkommer omedelbart.
8 augusti - Sovjetunionen förklarar Japan krig och inleder operationer mot de japanska styrkorna i Manchuriet och Korea.
9 augusti - Nagasaki träffas av den andra atombomben i krig. 60-80 000 invånare omkommer och ca 20 000 skadas direkt.
15 augusti - Japan kapitulerar till USA.
17 augusti - Indonesiska nationalister förklarar sig självständiga från Nederländerna. Achmad Sukarno blir president.
1 september - En ny svensk läroverksstadga träder i kraft.
2 september - Japans officiella, villkorslösa kapitulation skrivs under ombord på USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur, amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och Yoshihiro Umetsu för Japan. Därmed är andra världskriget officiellt slut.
7 september - Den första bananbåten efter andra världskriget anlöper Göteborg.
8 september
- Amerikanska trupper ockuperar den södra och sovjetiska den norra delen av Korea, vilket kommer att visa sig vara inledningen till Koreakriget.
- Japans utrikesminister Tojo Hideki försöker begå självmord för att undkomma krigsförbrytarrättegång.
20 september - Den svenska tobaksransoneringen upphör.
30 september - Den svenska Informationsstyrelsens verksamhet upphör.
September - De nordiska socialministrarna lägger fram ett utkast om gemensam arbetsmarknad.
Andra halvan av året - En utredning om den svenska oljehandelns organisation tillsätts. Man tillsätter också en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemet.
17 oktober - Överste Juan Perón genomför en statskupp och blir Argentinas ledare.
21 oktober - Kvinnlig rösträtt införs i Frankrike.
22 oktober - Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar i riksdagen att Sverige bör göra vissa avkall på neutraliteten för att kunna bli medlem i FN.
24 oktober
- Den norske landsförrädaren Vidkun Quisling avrättas.
- Förenta Nationerna (FN) bildas.
13 november - Charles de Gaulle väljs till Frankrikes president.
19 november
- Astrid Lindgren utkommer med boken Pippi Långstrump.
- Charlie Chaplins film Diktatorn har svensk premiär. Under kriget har den varit totalförbjuden, eftersom den driver med Nazityskland.
20 november - Nürnbergprocessen, där 24 tyska krigsförbrytare ställs inför rätta, inleds.
26 november - Den svenska ransoneringen av bensin, skor och textil upphör.
29 november - Stig Dagerman debuterar med romanen Ormen, en beredskapsskildring med fokus på ångesten.
November - I och med detta års slangtvecka avskaffas det svenska statarsystemet.
5 december - Den svenska riksdagen antar en lag om humanisering av fångvården. Fångarna skall ej längre isoleras i celler utan behandlas i "öppen fångvård".
19 december - Ett svenskt riksdagsbeslut tas om Skatt vid källan.
20 december - General George S Patton avlider efter en bilolycka den 9 december.
27 december - 28 nationer bildar Världsbanken.
29 december - Den svenska skolutredningen avger sitt betänkande.
Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
Den svenska Atomkommittén, som skall planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet, tillsätts.
Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant.
Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.

[redigera] Födda

1 januari - Jacky Ickx, belgisk racerförare.
5 januari - Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör.
6 januari - Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
7 januari - Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
10 januari - Rod Stewart, brittisk sångare.
14 januari
- Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
- Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
22 januari
- Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare.
- Christoph Schönborn, kardinal inom Romersk-katolska kyrkan och tillika Österrikes primas.
27 januari - Olivier Rahmat, svensk regissör.
29 januari
- Donna Caponi, amerikansk golfspelare.
- Jim Nicholson, nordirländsk politiker.
- Tom Selleck, amerikansk skådespelare.
30 januari - June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
31 januari - Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.
1 februari - Kicki Ilander, svensk scenograf och kläddesigner.
5 februari - Diana Kjaer, svensk skådespelare.
6 februari - Bob Marley, jamaicansk musiker.
9 februari - Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
10 februari - Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
13 februari - Wallis Grahn, svensk skådespelare.
15 februari - Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
18 februari
- Gunilla Gårdfeldt, svensk sångerska och skådespelare.
- Judy Rankin, amerikansk golfspelare.
19 februari
- Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker.
- Lars Hansson, svensk skådespelare.
20 februari - Lena Johannesson, svensk professor.
22 februari - Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.
26 februari - Mitch Ryder, amerikansk sångare.
27 februari - Brasse Brännström, svensk skådespelare.
1 mars - Svenne Hedlund, svensk sångare.
8 mars - Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966-1970.
9 mars
- Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
- Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
12 mars - Sammy Gravano, amerikansk förbrytare.
14 mars - Steve Kanaly, amerikansk skådespelare.
20 mars
- Stig Fredrikson, svensk journalist.
- Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
22 mars - Paul Schockemöhle, tysk tävlingsryttare.
24 mars - Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.
28 mars - Alejandro Toledo Manrique, president i Peru från 2001.
30 mars - Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
31 mars - Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare.
1 april
- Totta Näslund, svensk musiker.
- Jüri Lepik, svensk musiker.
2 april - Anne Waldman, amerikansk poet.
4 april - Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
5 april
- Marie Ahrle, svensk skådespelare.
- Ove Bengtson, svensk tennisspelare.
8 april - Margherita Cagol, italiensk terrorist.
9 april - Steve Gadd, amerikansk musiker, trummis.
14 april
- Ritchie Blackmore, brittisk gitarrist, medlem i bland annat Deep Purple och Rainbow.
- Lars Lindström, svensk skådespelare.
- Marianne Nilsson, svensk skådespelare.
17 april
- Conny Evensson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- Liv Wollin, svensk golfspelare.
18 april
- Malin Ek, svensk skådespelare.
- Mats Ek, svensk regissör.
21 april - Tomas Bolme, svensk skådespelare.
25 april - Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, ABBA.
26 april - Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 1991-1993.
27 april - Lasse Brandeby, svensk skådespelare.
29 april
- Tammi Terrell, amerikansk soulsångerska.
- Anne Marie Ottersen, norsk skådespelare.
6 maj - Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.
7 maj - Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist.
8 maj - Keith Jarreth, amerikansk jazzpianist, polarpristagare 2003.
10 maj - Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare.
11 maj - Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
12 maj - Alan Ball, brittisk fotbollsspelare.
13 maj - Lasse Berghagen, svensk sångare.
14 maj - Yochanan Vollach, israelisk fotbollsspelare.
19 maj
- Dusty Hill, amerikansk musiker, basist i bluesrockbandet ZZ Top.
- Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.
20 maj - Ted Åström, svensk skådespelare.
25 maj - Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.
31 maj - Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör.
3 juni - Hale Irwin, amerikansk golfspelare.
7 juni - Wolfgang Schüssel, österrikisk förbundskansler från 2000.
8 juni - Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.
10 juni - Lionel Poilâne, fransk bagare.
12 juni - Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.
13 juni - Whitley Strieber, amerikansk författare.
15 juni - Gábor Harsányi, ungersk skådespelare.
16 juni - Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.
17 juni - Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist.
19 juni
- Radovan Karadzic, bosnienserbisk politiker och efterlyst krigsförbrytare, ursprungligen poet och psykiater.
- Aung San Suu Kyi, burmansk mottagare av Nobels fredspris.
21 juni - Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991-1994.
22 juni - Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.
24 juni
- Bruce Johnston, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
- George Pataki, amerikansk politiker, guvernör i New York.
25 juni - Carly Simon, amerikansk sångerska.
26 juni - Malachi York-El, amerikansk sektledare.
28 juni - Manne af Klintberg, svensk artist, uppträder som clown under namnet Clownen Manne.
29 juni - Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president 1994-.
7 juli - Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
8 juli - Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister från 2003.
9 juli - Dean R. Koontz, amerikansk författare.
18 juli - Pat Doherty, nordirländsk politiker.
20 juli
- Johanna Hald, svensk regissör, manusförfattare och stillbildsfotograf.
- Håkan Sterner, svensk skådespelare.
22 juli - Peter Kropénin, svensk filmproducent.
26 juli - Helen Mirren, brittisk skådespelare.
28 juli - Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965-1979.
30 juli - David Sanborn, amerikansk jazzmusiker; altsaxofonist.
6 augusti - Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare.
7 augusti - Asko Sarkola, finländsk skådespelare.
10 augusti - Gerthi Kulle, svensk skådespelare.
13 augusti - Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998-2004.
14 augusti - Steve Martin, amerikansk skådespelare och författare.
16 augusti - Suzanne Farrell, amerikansk ballerina.
31 augusti
- Göran Johansson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs Stad från 1994.
- Leonid Popov, ukrainsk kosmonaut.
- Itzhak Perlman, israelisk violinist.
- Van Morrison, irländsk musiker.
1 september - Haris Silajdžić, bosnisk politiker.
10 september - José Feliciano, puertoricansk sångare.
11 september - Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare.
16 september - P. Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985-1989, handelsminister 1985-1989 och 1991-1996, finansminister 1996-1998.
19 september - John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
21 september - Jerry Bruckheimer, amerikansk film- och TV-producent.
24 september - Janne Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.
26 september - Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.
27 september - Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet från 1993.
30 september - Ehud Olmert, israelisk premiärminister.
2 oktober - Don McLean, amerikansk musiker.
7 oktober
- Gert Fylking, svensk skådespelare och programledare i radio.
- Gunilla Nyroos, svensk skådespelare.
10 oktober - Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent.
13 oktober - Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
14 oktober
- Bo Könberg, svensk folkpartistisk politiker, konsultativt statsråd 1991-1994.
- Bernt Staf, svensk proggmusiker.
15 oktober - Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
19 oktober - John Lithgow, amerikansk skådespelare.
23 oktober - Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin.
27 oktober - Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003-.
3 november - Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.
9 november - Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).
11 november - Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985-1991.
12 november
- Michael Bishop, amerikansk science fiction-författare.
- Neil Young, kanadensisk rockmusiker.
15 november - Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, ABBA.
18 november - Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004-2005, president 2005-.
21 november - Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.
26 november - Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997-2002, riksdagens talman från 2002.
28 november - Azar Habib, libanesisk sångare.
30 november
- Hilary Armstrong, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Roger Glover, brittisk musiker, basist i Deep Purple 1969-1973.
1 december - Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.
10 december
- Peter Hüttner, svensk skådespelare och författare.
- Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
17 december - Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.
20 december - Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.
22 december - Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).
24 december
- Lemmy Kilmister, brittisk musiker, basist och sångare i Motörhead.
- Nicholas Meyer, amerikansk författare, regissör och producent.
- Sharafuddin Idris Shah, Sultan av Selangor.
25 december
- Rick Berman, amerikansk TV-producent.
- Paula Brandt, svensk skådespelare.
- Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience.
- Gary Sandy, amerikansk skådespelare.
- Kenny Stabler, amerikansk fotbollsspelare.
28 december
- Birendra Bir Bikram, kung av Nepal 1972-2001.
- Eskil Dalenius, svensk skådespelare.
30 december - Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966-1970.
31 december - Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.
Amos Sawyer, president i Liberia 1990-1993.

[redigera] Avlidna

2 januari - Bertram Ramsey, brittisk amiral.
15 januari - Thomas Barlow, brittisk läkare.
16 januari - Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
1 februari - Johan Huizinga, nederländsk filolog och kulturhistoriker.
2 februari - Carl Goerdeler, tysk politiker, avrättad.
3 februari - Roland Freisler, tysk jurist.
5 februari - Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
8 februari - Karl Marthinsen, norsk nazistisk politiker.
16 februari - Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
23 februari - Rudolf Lange, tysk SS-officer.
26 februari - Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
3 mars
- Johnny Björkman, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
- William M. Calder, amerikansk republikansk politiker.
5 mars - Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant, avrättad.
19 mars - Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen, död i koncentrationslägret Mathausen.
21 mars - Arthur Nebe, tysk polis och SS-officer.
26 mars - David Lloyd George, brittisk premiärminister 1916-1922.
31 mars
- Anne Frank, judisk världsberömd holländska (död i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen).
- Torgny Segerstedt, svensk publicist och religionshistoriker, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning.
2 april - Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
5 april - Karl Koch, tysk SS-officer, avrättad.
9 april
- Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe, avrättad.
- Wilhelm Canaris, tysk amiral, avrättad.
11 april - Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
12 april - Franklin D. Roosevelt, amerikansk president 1932-1945.
15 april
- Rolf Carls, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, stupad vid Bad Oldesloe.
- Paul Fanger, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- Hermann Florstedt, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.
21 april - Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
22 april - Käthe Kollwitz, tysk konstnär.
23 april
- Albrecht von Bernstorff, tysk greve, diplomat och bankir, mördad.
- Albrecht Haushofer, tysk geopolitiker och professor.
25 april - Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer.
28 april - Benito Mussolini, italiensk fascistisk diktator 1922-1943, arkebuserad.
29 april - Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
30 april
- Adolf Hitler, tysk diktator och rikskansler 1933-1945, självmord.
- Eva Braun, Adolf Hitlers älskarinna, självmord.
1 maj
- Joseph Goebbels, tysk propagandaminister, självmord.
- Hans Krebs, tysk general.
- Wilhelm Burgdorf, tysk general.
2 maj
- Kurt Fricke, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941, självmord.
- Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945.
- Karl Fritzsch, tysk SS-officer.
3 maj - Fedor von Bock, tysk generalfältmarskalk, flyganfall.
5 maj - Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazikollaboratör.
8 maj - Josef Terboven, tysk rikskommisarie i Norge.
9 maj
- Beda Hallberg, svensk initiativtagare till majblomman.
- Friedrich Wilhelm Krüger, tysk SS-officer, självmord.
10 maj
- Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker, självmord.
- Richard Glücks, tysk SS-officer.
12 maj - Richard Thomalla, tysk SS-officer.
11 maj - Simon Gate, svensk glaskonstnär.
16 maj - Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
19 maj - Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
23 maj
- Hans-Georg von Friedeburg, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945, självmord.
- Heinrich Himmler, nazist, Reichsführer-SS, självmord.
24 maj
- Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
- Franz Ziereis, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.
31 maj - Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer (självmord).
2 juni - August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
7 juni - Oskar Dirlewanger, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
15 juni - Carl Gustaf Ekman, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924-1932, statsminister 1926-1928 och 1930-1932.
16 juni - Nils Edén, svensk liberal politiker och professor, statsminister 1917-1920, landshövding i Stockholms län 1920–1938.
22 juni - Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
26 juni - Emil Hácha, tjeckoslovakisk jurist och politiker.
14 juli - Annita Gyldtenungæ, svensk skådespelerska.
17 juli - Ernst Busch, tysk militär, generalfältmarskalk 1943.
19 juli
- Otto von Schrader, tysk sjömilitär, amiral 1942, självmord.
- Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.
25 juli - Kurt Gerstein, tysk SS-officer.
1 augusti - Greta Fock, svensk skådespelare.
2 augusti - Pietro Mascagni, italiensk operakompositör.
21 augusti - Carl Barcklind, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
28 augusti - Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelerska.
7 september - John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
15 september - Anton Webern, österrikisk tonsättare.
24 september - Hans Geiger, tysk fysiker.
26 september - Béla Bartók, ungersk tonsättare.
6 oktober - Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer (självmord).
9 oktober - Gottlieb Hering, tysk SS-officer.
15 oktober - Pierre Laval, fransk politiker, avrättad.
24 oktober - Vidkun Quisling, norsk politiker, avrättad.
25 oktober - Robert Ley, tysk nazistisk politiker (självmord).
11 november - Jerome Kern, amerikansk musikalkompositör.
30 november - Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
5 december - Thomas H Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
6 december - Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, avrättad i rysk fångenskap.
10 december - Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
13 december
- Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant, avrättad.
- Fritz Klein, tysk SS-läkare och dömd krigsförbrytare.
- Irma Grese, tysk krigsförbrytare.
21 december - George S. Patton, amerikansk fyrstjärnig general.
28 december - Theodore Dreiser, amerikansk författare.
Albert Mason Stevens, amerikansk barnläkare.