ebooksgratis.com

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Bröd - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bröd

Från Wikipedia

Brödbak
Brödbak
Stora bröd
Stora bröd
Bröd i ett bageri
Bröd i ett bageri
Rostat bröd
Rostat bröd
Kaisersemmel
Kaisersemmel
Turkiskt bröd
Turkiskt bröd

Bröd är ett viktigt livsmedel med lång tradition. Man tror att jäst bröd har sitt ursprung i Egypten för 6 000 år sedan. I Sverige bakas bröd oftast på mjöl från sädesslagen vete, råg och/eller korn. I andra länder finns till exempel majsbröd.

Matbröd används ofta för att dryga ut en måltid och göra den mer kolhydratrik, vilket i sin tur ökar dess energiinnehåll. Vid soppor, sallader och grönsaksmåltider kan detta vara lämpligt då denna typ av mat oftast är energifattig.

Innehåll

[redigera] Framställning

Bröd är ett väldigt gammalt livsmedel och har bakats ända sedan år 4000 f Kr. Bröd framställs genom att knåda en blandning av mjöl och vatten, oftast tillsammans med salt och ett jäsmedel, till en deg. Bullar görs i regel med mjölk (istället för vatten), jäst, socker, mjöl, salt och smör. Jäsmedlet gör att degen under jäsningen sväller och ger ett luftigt, poröst bröd med god smak och arom. Exempel på jäsmedel är bagerijäst, bakpulver, bikarbonat, surdeg. Saltet ger förutom bättre smak en mer elastisk deg. I vetedegar bildas vid knådningen gluten som ger degen en segare, smidigare konsistens. Det gör att degen lättare kan behålla de koldioxid-gasbubblor som bildas av jäsmedlet under jäsningen. I rågdegar får man en liknande effekt genom att använda surdeg. Surdegen gör att rågens pentosaner (sockerart) binder vatten och sväller. Degen får jäsa i en eller flera omgångar, formas till bröd och bakas i ugn vid 200-250 C.

Bröd bakas ofta i stora ofta avlånga stycken, limpor, som man sedan skär skivor av. Dessa breds oftast med smör eller margarin, och förses ofta också med pålägg av något slag. Även portionsbröd, små brödstycken som bara behöver skäras itu, förekommer. Exempel på portionsbröd är rosenbröd och småfranska. I Finland benämnes dessa semlor, inte att blanda ihop med fastlagsbullen semla.

[redigera] Exempel på brödtyper:

Benämningar på olika former av vitt bröd/franska, (beroende på var i landet man befinner sig)

Mörkare brödtyper:

Ojästa brödtyper:

Övriga brödttyper:

[redigera] Maträtter med bröd

[redigera] Brödet i kulturen

Bröd har haft stort symbolvärde i många kulturer.

[redigera] Brödet i kristendomen

Bröd nämns i Herrens bön och är en del av nattvarden.

[redigera] Bröd i populärkultur

Bröd är den centrala delen i animén Yakitate!! Japan.

[redigera] Bröd i olika kulturer

  • I Storbritannien (ej Skottland) och i USA: Där äts det mest mjuka solida bröd som är skurna och skivade på förhand. De äts oftast med det solida på. Ibland äts det tillsammans med te.
  • I Skottland finns det en annan sorts bröd, ett slags platt bröd. Brödet är högre och dessutom gallrat.
  • I Frankrike används vanligt vitt bröd bara för att göra rostat bröd. Annars äter man ofta baguette. Vissa enstaka bröd innehåller valnötter och vallmo.
  • I Tyskland finns det 300 till 500 standardbrödsorter, men man kan köpa mer än 1 000 olika sorters bröd som presenterades år 2005 i Köln[1]. Det finns mer än 16 000 bagerier[2]. Här finns en lista över vanliga brödtyper:
  1. Multi-korn, Multi-grain ("Mehrkornbrot")
  2. Frallor ("Semmeln")
  3. Bullar ("Brötchen")
  4. Solrosfrönsbröd ("Sonnenblumenkernbrot")
  5. Rågbröd ("Roggenbrot")
  6. Blött rågbröd ("Roggenmischbrot")
  • I Italien äter man mycket bröd och brödet är ofta gräddat i vedeldad ugn. Dessutom har varje region sina egna typer av bröd.

[redigera] Källor

  1. ^ http://www.biv-rheinland.de/Brotweltrekord/BWR_WDR-TV_140905.pdf brödvärldsrekord (på tyska)
  2. ^ från engelska Wikipedian

[redigera] Externa länkar



aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -