Rotterdam
Saka Wikipédia, Ènsiklopédhi Bébas ing basa Jawa / Saking Wikipédia, Bauwarna Mardika mawi basa Jawi
|
|||||
Motto | |||||
---|---|---|---|---|---|
Sterker door Strijd Basa Walanda: "Saya kuwat déning perjuangan" |
|||||
Katrangan cekak | |||||
Provinsi: | Zuid-Holland | ||||
Jembar: | 319,35 km² | ||||
Pedunung: | 580.617 (1 November 2007) | ||||
Situs wèb resmi: | http://www.rotterdam.nl | ||||
Pulitik | |||||
Walikutha: | Ivo Opstelten |
Rotterdam iku sawijining gemeente ing provinsi Holland Kidul, Walanda. Kutha utawa gemeente iki nduwé pedunung kira-kira 580.617 jiwa lan ambané 319,35 km2. Sawisé Amsterdam, Rotterdam iku kutha sing gedhé dhéwé nomor loro ing Walanda. Ing provinsi Holland Kidul, Rotterdam iku kutha sing gedhé dhéwé. Rotterdam iku kutha palabuhan lan palabuhan iki sing gedhé dhéwé sadonya. Ing kutha iki ana Universitas Erasmus Rotterdam sing misuwur sadonya. Akèh pulitikus lan pejabat dhuwur Indonésia sing naté kuliyah ing kono.
Mèh separo pedunung kutha Rotterdam iku katurunan wong manca.
[sunting] Étimologi
Jeneng Rotterdam iku dijupuk saka jeneng Kali Rotte lan tembung dam ing basa Walanda sing tegesé "tanggul".
[sunting] Daftar walikutha Rotterdam
- 1813-1824: J.F. (Johan François) graaf van Hogendorp van Heeswijk
- 1824-1845: mr. M.C. (Marinus Cornelis) Bichon van IJsselmonde
- 1845-1866: J.F. (Johan Frederic) Hoffmann
- 1866-1881: J. (Joost) van Vollenhoven
- 1881-1891: mr. S.A. (Sjoerd Anne) Vening Meinesz
- 1891-1893: P. (Pieter) Lycklama à Nijeholt
- 1893-1906: ir. F.B. (Frederik Bernard) s'Jacob
- 1906-1923: mr. A.R. (Alfred Rudolph) Zimmerman
- 1923-1928: mr. dr. J. (Johannes) Wytema
- 1928-1938: mr. P. (Pieter) Droogleever Fortuyn
- 1938-1941: mr. P.J. (Pieter) Oud
- 1941-1945: ir. F.E. (Frederik) Muller
- 1945-1952: mr. P.J. (Pieter) Oud
- 1952-1965: mr. G.E. (Gerard) van Walsum
- 1965-1974: W. (Wim) Thomassen
- 1974-1981: A. (André) van der Louw
- 1982-1998: dr. A. (Bram) Peper
- 1999-saiki: mr. I.W. (Ivo) Opstelten
[sunting] Kutha kembar
Rotterdam iku uga nduwé sawetara kutha kembar.
- 13 Kutha kembar
- 12 Kutha mitra
- 4 Palabuhan kembar
Kutha kembar
- Cologne, Jerman, wiwit 1958
- Esch-sur-Alzette, Luksemburg, wiwit 1958
- Lille, Prancis, wiwit 1958
- Turin, Italia, wiwit 1958
- Liège, Belgia, wiwit 1958
- Burgas, Bulgaria, wiwit 1976
- Constanta, Rumania, wiwit 1976
- Gdansk, Polandia, wiwit 1977
- Shanghai, Republik Rakyat Cina, wiwit 1979
- Havana, Kuba, wiwit 1983
- St. Petersburg, Rusia, wiwit 1984
- Baltimore, USA, wiwit 1985
- Dresden, Jerman, wiwit 1988
Kutha mitra
- Kingston upon Hull, Britania Raya, wiwit 1936
- Antwerpen, Belgia, wiwit 1940
- Basel, Swiss, wiwit 1945
- Oslo, Norwegia, wiwit 1945
- Duisburg, Jerman, wiwit 1950
- Nürnberg, Jerman, wiwit 1961
- Jakarta, Indonesia, wiwit 1983
- Osaka, Jepang, wiwit 1984
- Budapest, Hongaria, wiwit 1991
- Bratislava, Slowakia, wiwit 1991
- Durban, Republik Afrika Kidul, wiwit 1991
- Praha, Ceko, wiwit 1991
Palabuhan kembar
- Kobe, Jepang, wiwit 1967
- Seattle, USA, wiwit 1969
- Busan, Koréa Kidul, wiwit 1987
- Tokyo, Jepang, wiwit 1989