Berlinmuren

Från Wikipedia

Berlinmuren sedd från Västberlin 1986. Notera graffitin på västsidan och "dödzonen" mellan den första och andra muren, där hundratals flyende blev skjutna.

Karta över Berlinmuren med markerade gränsövergångar (korrigering: Staaten heter Staaken)

Berlinmuren (tyska: Berliner Mauer) är en benämning på den mur som 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskiljde Väst- och Östberlin. I Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen". Muren var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.

Den dubbla muren gick till stor del genom centrala Berlin och omfattade däremellan även militära säkringsanordningar som diken, minor, vakttorn och bunkrar. Den mätte 43,7 kilometer; resterande 112,7 kilometer runt Västberlin utgjordes av dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland (Todesstreifen, ungefärlig betydelse "dödsremsor"). Därmed blev Västberlin helt omringat av den cirka 156 kilometer långa gränsbefästningen.

Östberlin var formellt den sovjetiska militära sektorn i Berlin, medan Västberlin bestod av motsvarande franska, brittiska och amerikanska sektorer. I praktiken var Västberlin en del av Västtyskland helt omgiven av östtyskt territorium.

Innehåll

1 Bakgrund
2 Murens uppförande
3 Muren som byggnad
4 Berlinmuren under dess existens
- 4.1 Flyktförsök
5 Berlinmurens fall
6 Konsekvenser av Berlinmuren
7 Museer
8 Berlinmuren i populärkultur
9 Bilder
10 Se även
11 Externa länkar
12 Referenser

[redigera] Bakgrund

Sedan 1950-talet hade Västberlin varit avskilt från Östtysklands territorium, men gränsen till Östberlin var obevakad och öppen. Detta bidrog till en stadig ström av flyktingar till Västberlin, vilket var en stor prestigeförlust för Östtyskland men också innebar en allvarlig förlust av välutbildad arbetskraft.

Studiemöjligheterna var bättre i Östberlin än i Västberlin, men Västberlin var mer välbärgat och arbetstillfällena var fler. Många som bodde i Östberlin pendlade över till sina jobb i Västberlin. När studerande ungdomar i Östberlin blev klara med sina studier, sökte de sig i allmänhet till Västberlin, som erbjöd bäst karriärmöjligheter. De nyss färdigutbildade studenterna såg därför en flytt till Västberlin som oemotståndlig. Förutom studenterna var det många vanliga hantverkare och intellektuella som sökte sig till Västberlin.

Ledningen i Östtyskland uppmärksammade detta och för att förhindra medborgarna att lämna Östtyskland beslutades att uppföra en mur. För att bygga muren krävdes dock även tillstånd från Sovjetunionen. Muren kom i Östtyskland att kallas för Antifaschistischer Schutzwall ("den antifascistiska skyddsvallen") - officiellt för att hindra inkräktare att ta sig in i Östtyskland i syfte att destabilisera landet.

[redigera] Murens uppförande

Berlinmuren började uppföras under natten mellan den 12 och 13 augusti 1961. Då började över 14 500 östtyska soldater, poliser och arbetare bygga muren genom de centrala delarna av Berlin, lägga ut taggtråd runt Västberlin en bit in på östtyskt territorium och göra vägarna mellan den västra och östra delen av staden opasserbara.

[redigera] Muren som byggnad

Muren som avskiljer de båda blocken byggdes av betong; den formella förklaringen ska ha varit att det varken fanns tid eller material till bygget, därför blev betong en praktisk och tidsbesparande lösning. Betongen som med åren blev allt mer förfallen utgjordes snart på västsidan av en enda stor graffitimålning som visade det tyska folkets obehag kring murens existens och eftersom muren låg på Östberlins territorium, fastän östtyska myndigheter inte hindrade någon från att vara vid muren på västsidan, så blev den en i praktiken laglig graffitivägg, då inget tvättades bort.

Man följde de gamla kartorna vad gällde gränser mellan de olika stadsdelarna, vilket kunde få till följd att hela hus murades igen, eftersom de låg tvärsöver en gammal stadsdelsgräns. Med noggrannhet följde muren dessa gränser exakt, utom vid några undantagna ställen, där man istället tog "genvägar", bland annat vid Potsdamer Platz, vilket fick till följd att det inringade Västberlin fick köpa en liten bit yta av Östberlin.

Anläggningen befann sig helt och hållet på Östtyskland och Östberlins område, några meter från gränsen till Västberlin. Ett antal gränsövergångar fanns, med noggranna regleringar av vilken sorts trafik som fick passera. Dessa kontrollerades av Östtyskland. Enligt västmakternas uppfattning (och enligt avtalet under konferensen i Jalta i februari 1945) skulle ingen gräns mellan de 4 delarna (Sektoren) av Berlin existera. Skyltar fanns vid muren på västsidan med upplysningar på flera språk om att "ni lämnar/ nu den amerikanska/brittiska/franska sektorn", även där muren spärrade all passage.

[redigera] Berlinmuren under dess existens

Berlinmuren börjar byggas 1961.

Berlinmuren blev den absolut starkaste symbolen för delningen av Europa och Tyskland i en kommunistisk och en kapitalistisk del under det kalla kriget. Just på grund av detta fick Berlinmuren och det delade Berlin mycket stor uppmärksamhet i media och av politiker. Exempel på kända tal där muren har figurerat är "Ich bin ein Berliner" av John F Kennedy den 26 juni 1963, och "Mr Gorbachev, tear down this wall" av Ronald Reagan den 12 juni 1987.

Många västberlinare led enormt av att vara omringad av en mur i alla riktningar, och därför flyttade många människor till Västtyskland. Detta gjorde att det blev en stor brist på arbetskraft, vilket fylldes genom en stor arbetskraftsinvandring från Turkiet. Detta har gjort att det i dag finns en mycket stor turkisk befolkning i Berlin, främst i stadsdelen Kreuzberg.

Den västtyska regeringen försökte underlätta för människor att bo i Västberlin. De slapp värnplikt och alla lagar som begränsade öppettider för barer och restauranger gällde inte i Västberlin. Detta fick bland annat till följd att ungdomar som inte ville göra militärtjänst sökte sig dit, samt att staden fick ett rykte om sig som dekadent och nöjesintensiv.

[redigera] Flyktförsök

Mellan 1949 och 1961 hade över 2,5 miljoner människor flytt över gränsen från Öst till Västberlin. Den därefter byggda muren fungerade effektivt som flyktingspärr - endast omkring 5 000 personer lyckades rymma till väst efter 1961, och av dessa var 574 gränsvakter. Sammanlagt 239 människor sköts till döds medan de försökte ta sig över muren.

Fastän det var förenat med livsfara, försökte många människor i Östberlin att fly över Berlinmuren in i väst. Många av flyktförsöken var finurliga och sinnrika medan andra var närmast vansinniga.

Ett flyktsätt som flera prövade på var att gräva tunnlar från bostäder nära muren, under muren och sedan upp in i västsektorn. Andra vanliga flyktsätt var att bygga om bilar så att en eller ibland flera människor kunde döljas i utrymmen där gränsvakterna inte skulle leta.

Ett uppmärksammat flyktförsök ägde rum 1962 invid övergångsstället Checkpoint Charlie då tre östtyska unga män försökte ta sig över muren till väst. En av dem dödades direkt av kulorna från östtyska Volkspolizei. En lyckades dock rädda sig över muren till väst, medan den tredje (Peter Fechter) blev liggade sårad på östtyska sidan av muren där han under en timme fick förblöda innan han fördes bort av Östtysklands Volkspolizei. Den östtyska polisens agerande dokumenterades i tidningar över hela västvärlden.

[redigera] Berlinmurens fall

Muren föll på kvällen den 9 november 1989 efter några kaotiska dygn. Den öppnades för fri passage då, och föll bildligt talat, även om den stod kvar fysiskt något år. Samtidigt öppnades stängslet mellan Västtyskland och Östtyskland för fri passage. Kommunistpartiets politbyrå beslöt tidigare på dagen, med tanke på det politiska trycket, att tillåta privata besök i Väst, från dagen efter, och ansökan skulle krävas. Propagandaministern fick ett handskrivet papper om det men alltför kortfattat. Han läste upp det i TV och han antog att det gällde utan restriktioner och omedelbart. Tusentals personer begav sig till gränskontrollerna och vakterna släppte förbi dem kl 23.30.

Tillsammans med sammetsrevolutionen i Tjeckoslovakien en vecka senare utgör Berlinmurens fall kulmen på den händelseutveckling som började med varvsarbetarnas strejk vid Leninvarvet i Gdansk i Polen i augusti 1980 och som ledde till Sovjetunionens fall och det kalla krigets upphörande.

Berlinmurens fall var, i många ögon, en av de största händelserna i Europas historia efter andra världskriget, och 1989 brukar klassas som ett "historiskt årtal". Medan Berlinmuren under dess existens kom att bli en symbol för förtrycket i det kommunistiska Östeuropa, blev Berlinmurens fall en symbol för hela sovjetsystemets fall.

Även om Berlinmuren idag är borta förutom på några få platser som tjänar som minnesplatser, talar man idag om en annan mur som delar tyskarna, "muren i människornas huvuden". Detta är ingen riktig mur, utan en bildlig mur som delar tyskarna i två folk, ett uppvuxet i Västtyskland under kapitalism, och ett i Östtyskland under kommunism (se även Ossies och Wessies). Många bedömare anser att denna uppdelning kommer att ta längre tid att riva.

Fyra delar av muren står idag kvar i Berlin, och streck och ränder är uppmålade, alternativt satta i gatsten, genom och runt hela staden längs med de gamla gränserna där muren gick.

[redigera] Konsekvenser av Berlinmuren

Konsekvenserna av Berlinmuren, dess uppförande, och dess fall, var betydande och har påverkat Tyskland, Europa och världen. Dagens tillgång till Internet och satellit-TV kan ha gjort att företeelser som Berlinmuren blivit svårare att behålla. Det var dock ett faktum att många i Östtyskland kunde se västtysk TV.

Efter att muren rivits, kvarstod många skillnader. Med åren har Berlin gradvis återfått karaktären av en enad stad, men fortfarande finns kulturskillander mellan öst och väst.

De allra flesta uppskattar att Berlinmuren, som många gånger splittrade familjer, nu är försvunnen. För många, inte minst de, som satt i fångenskap, var det en hemsk tid. En minoritet ser dock tillbaka på DDR-tiden och muren med en viss nostalgi, som skämtsamt kallas för ostalgi. De saknar livet i Östberlin som på ytan var fri från kriminalitet och utslagna människor - till priset av personlig frihet.

[redigera] Museer

Dokumentationszentrum Berliner Mauer

[redigera] Berlinmuren i populärkultur

Elton John hade 1985 en hit som hette "Nikita", där han sjöng om en gränsvakt vid muren.
David Bowies låt "Heroes" från 1977 spelades in i Västberlin och sägs handla om ett ungt par som drömmer sig bort från ofriheten i Östberlin genom att fantisera bland annat om att simma med delfiner.
Sångerna på Pink Floyds konceptalbum och rockopera "The Wall" har i viss mån tillängnats Berlinmuren, även om kanske inte det var tänkt så från början, då den den utspelar sig ju i efterkrigstidens England. Rockoperan handlar om att murar, mest att symboliska sådana byggs upp runt personer eller grupper av personer för att slutligen rivas. "Rest-Pink Floyd" med Roger Waters och en lång rad mer eller mindre kända musiker satte upp denna rockopera i Berlin på Potsdamer Platz efter berlinmurens fall 1990 under benämningen The Wall: Live in Berlin.
The Sex Pistols låt Holiday In The Sun handlar om hur fri man kunde vara om inte Berlinmuren var där.
Berlinmuren har bland annat besjungits av den svenska punkrocksgruppen Ebba Grön i balladen "Die Mauer". Även den svenska New romantic-gruppen Lustans Lakejer nämner muren i en bisats i låten "En kyss för varje tår".

[redigera] Bilder

Vakttorn i Alt-Treptow	John F. Kennedy besöker Berlinmuren 1963.	Berlinmuren 1980.	Ronald Reagan när han höll sitt berömda tal vid Berlinmuren den 12 juni 1987. Berlinmuren kan ses i bakgrunden (det vita med klotter på)
Die Mauer - Berlinmuren den 16 november 1989, sju dagar efter dess fall	Berlinmurens tidigare position markerad med gatsten.	Berlinmurens tidigare position markerad med gatsten, inzoomning	Rester av Berlinmuren vid Potsdamer Platz 1998.