Web - Amazon

We provide Linux to the World

ON AMAZON:


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Himalaia - Wikipedia, entziklopedia askea.

Himalaia

Wikipedia(e)tik

Himalaiaren airetiko bista, Everest ikus daiteke irudiaren erdialdean
Himalaiaren airetiko bista, Everest ikus daiteke irudiaren erdialdean

Himalaia Asian dagoen mendikatea da, Bhutan,Txina,Nepal, Tibet eta Indian zehar hedatzen dena. Mendebaldetik ekialdera 2600 km eta iparraldetik hegoaldera 350 km dituen arku bat osatzen du. Bere izena sanskritotik dator eta elurren egoitza esan nahi du.

Munduko mendikaterik altuena da, 8000 m baino gehiagoko 14 gailurrekin. Hauetariko altuena Everest da (8844 m), aldi berean mundu osoko gailurrik altuena izanik.

[aldatu] Himalaiaren eraketa

Himalaia duela 5 milioi urte hasi zen sortzen, aro tertziarioan, eta plaken tektonikaren teoriaren arabera, antzinako Gondwana eta Eurasia kontinenteen arteko talkaren ondorioz eratu zen.

Tradizionalki Himalaiaren barnean sartzen dira Karakorum mendikatea, Tibeteko Transhimalayako mendiak eta baita mendi aurrehimalaiarrak (Siwaliks), Himalaia Indiako lautadetatik banatzen dituztenak. Zorrotzagoak izanez gero, gaur egungo geografoek Himalaia eta Karakorum desberdintzen dituzte. Karakorum Himalaiaren ipar-mendebaldean dago eta berezko ezaugarri geologikoak dituen mendikatea da.

Zortzimila metro baino gehiago dituzten 14 gailurretatik lau Karakorumean daude:

  • K2, Chogori (Qogir, pinyin ortografian) eta Godwin Austen izenez ere ezagutua, 8611 m.
  • Broad Peak edo Falchan Kangri, 8047 m.
  • Gasherbrum I edo Hidden Peak, 8068 m.
  • Gasherbrum II, 8035 m.

[aldatu] Himalaiako geografia politikoa

Himalaian hainbat herrialde dago. Karakorumaren iparraldeko isurialdea Txinako Xinjiang eskualdeari dagokio. Hegoaldekoa, berriz Pakistani. Ekialdeko ertzean Kaxmir eskualdea dago, 1947. urtetik Pakistanen eta Indiaren arteko liskarrak sortu dituena. Zentzu hertsian Himalaia denaren iparraldeko isurialdea Tibeti dagokio, Txinak okupatutako lurraldea, eta hegoaldea Pakistan, India, Nepal eta Bhutan artean banatzen da.

Iparraldean dauden etniak nagusiki mongoloideak dira, budistak erlijioz. Hegoaldean, ostera, etnia eta kultura aurki daitezke (Nepalen bertan 19 etnia nagusitik gora desberdin daitezke). Nagusiki musulmanak dira mendebaldean eta hinduistak erdialde eta ekialdean.

Static Wikipedia 2008 (March - no images)

aa - ab - als - am - an - ang - ar - arc - as - bar - bat_smg - bi - bug - bxr - cho - co - cr - csb - cv - cy - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - jbo - jv - ka - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nn - -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -
https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformativo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com