ebooksgratis.com

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Brittiska Indien - Wikipedia, den fria encyklopedin

Brittiska Indien

Från Wikipedia

Brittiska Indien

1858-1879
1879-1945
Kontinent Asien
Statsskick Kejsardöme från 1877
Officiellt språk engelska
Huvudstad Calcutta, från 1912 Delhi
Regent Brittiske monarken Lista över Kejsare av Indien
Generalguvernör/ Viceroy Lista över vicekungar av Indien
Yta
- Total

c:a 5 000 000 kvkm
Folkmängd
- Total (1941)

- Folktäthet

396 514 000 exkl. Ceylon
80 inv/kvkm
Valuta Silverrupie (från 1835

Brittiska Indien skapades som en besittning under den brittiska kronan genom beslut i det brittiska parlamentet den 2 augusti 1858. Beslutet trädde i kraft 1 november samma år. Dessförinnan hade förvaltningen av de brittiska territorierna i Indien varit anförtrodd Brittiska Ostindiska Kompaniet.

Innehåll

[redigera] Geografi

Brittiska Indien omfattade det som idag är Indien, Pakistan, Bangladesh, Burma och Sri Lanka. Närliggande Nepal var en stat beroende av Storbritannien och övertogs från Kejsardömet Kina 1908. Sikkim var brittiskt protektorat.

Delar av territoriet utgjordes av vasallstater. Övrigt territorium var indelat i provinser (se under historia).

[redigera] Historia

[redigera] Förvaltning

Allt eftersom Indien moderniserades ökade det inhemskt indiska inflytandet över den brittiska förvaltningen i Indien. Se vidare i artiklarna India Office och Brittisk-indiska armén, samt även Government of India act 1909.

[redigera] Kultur

Delar av de besuttna klasserna i Indien blev med tiden anglifierade: många av dem fick delar av sin utbildning i England och man lärde sig tala engelska. Många brittiska ämbetsmän flyttade till Indien med sina familjer, och de som stannade i landet kom att bilda en liten angloindisk folkgrupp. En särskild benämning uppkom för barn av brittiska män och indiska kvinnor, nämligen eurasier.

Brittiska och europeiska forskare kom att återupptäcka delar av den gamla indiska kultur som fallit i glömska under delhisultanatet och mogulriket. Se vidare i artikeln indologi.

[redigera] Se även


Denna artikel är en del i serien
Indiens historia
med följande delar:
Tidsaxel

Hinduisk dominans
Antiken och forntiden
Induskulturen
Guptariket
Muslimska epoken
Delhisultanatet
Mogulriket
Marathariket
Européerna
Upptäcksresande och handelsmän
Ostindiska Kompaniet
Juvelen i kronan
Brittiska Indien
Självständighetsrörelsen
Republiken Indien
Politiken efter 1947
Stats- och regeringschefer
Samhället efter 1947


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).


aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -