Andromedagalaxen

Från Wikipedia

Andromedagalaxen
Observationsdata
Stjärnbild	Andromeda
Rektascension	00t42m44.3s[1]
Deklination	+41°16'9"[1]
Rödförskjutning	−301 ± 1[2] km/s
Avstånd	2.53 ± 0.07 miljoner [3] [4] [5] [6] l
Fysiska egenskaper
Radie	?
Absolut magnitud	−20.0 [5]
Se också: Galaxer, Lista över galaxer

Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är synlig med blotta ögat. Den återfinns i stjärnbilden Andromeda som gett den dess namn.

Andromedagalaxen ligger på ett avstånd på 2,5–2,9 miljoner ljusår ^{[7] [5]} och är den närmaste granngalaxen om man inte räknar Vintergatans små satellitgalaxer. Mätningar visar att den är på kollisionskurs med Vintergatan med en hastighet av 110-140 km/s, och galaxerna kommer att krocka om ca 3 miljarder år. Resultatet av denna kollision blir förmodligen att de smälter samman och bildar en enda jättelik elliptisk galax.

Andromedagalaxen är med en synlig diameter på 165 000–200 000 ljusår 1,5–2 gånger så stor som Vintergatan och är den största galaxen i den lokala galaxhopen. Tidigare trodde man att detta förhållande även gällde dess massa, men enligt senaste mätningar (år 2000) är den mindre än Vintergatans eftersom den senare tycks ha en större halo. Dess usträckning på stjärnhimlen är ca 3×1 grader vilket är mycket större än månens (ca 0,5 grad). För blotta ögat är dock storleken mindre eftersom endast den centrala ljusa kärnan är synlig utan teleskop.

Andromedagalaxen åtföljs av ett 10-tal satellitgalaxer, varav ett par (M32 och M110, se bilden) observerades redan av Messier. M32 tycks ha haft "närkontakt" med huvudgalaxen och därvid både stört spiralstrukturen på denna och tappat en viss del av sitt eget stjärnbestånd.

Endast en gång har man observerat en supernova i Andromedagalaxen. Det skedde 1885 och var den första supernova utanför Vintergatan som någonsin observerats.

[redigera] Observationshistoria

Trots dess synlighet tycks M31 inte ha varit känd i antiken. Likväl påstås några engelska forskare har gått igenom alla astronomiska uppteckningar som bevarats från perioden 10 fvt till 13 vt. Därvid har de funnit att kinesiska astronomer observerat ett stillastående sken på himlen - en supernova - mellan 10 mars och 7 april år 5 fvt. Samma observation tycks ha blivit gjord av koreanska astronomer^[8]. Fastän supernovor har observerats i Andromeda, är det extremt svårt att detektera en supernovarest i en annan galax, än mindre i dag skaffa sig en tillförlitlig datering för dess inträffande. Skenet ställdes och syntes ovanför Betlehem, som tydligen var en bekant plats för dessa astronomer. Andra obekanta forskare antyder att detta är stjärnan som omtalas i Bibeln, då dom vise männen skulle besöka den nyfödde Jesus.

M31 omnämns i övrigt först av den arabiska astronomen Abd al-Rahman Al-Sufi^[9] år 964 i dennes Fixstjärnornas (stjärnbildernas?) bok (Kitab al-Kawakib och kallas där det "lilla molnet"^[9], men den var antagligen känd av persiska astronomer redan tidigare^[7].

Den återuptäcktes på 1600-talet av flera europeiska astronomer oberoende av varandra, och Charles Messier anger, när han 1764 registrerar galaxen som det 31:a objektet i sin katalog, Simon Marius som den förste som gjort teleskopiska observationer av galaxen år 1612.

Till en början trodde man att Andromedagalaxen var en nebulosa som låg relativt nära oss. Först på 1920-talet började man inse att den låg utanför Vintergatan och Edwin Hubble lyckades genom att studera cepheider i dess utkanter uppskatta dess avstånd och storlek (publicerat i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 1929). Ofullständiga kunskaper om cepheidernas natur gav dock siffror som bara är hälften av dagens.

[redigera] Universea

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Allmän information

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Nyliga avståndsuppskattningar

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Nyliga massuppskattningar

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Struktur

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Kärnan

En konstnärs skildring av Andromedagalaxens kärna som visar en vy över en mystisk skiva av unga, blå stjärnor cirkulerande runt ett supermassivt mörkt objekt. NASA/ESA photo.

Bild av Andromedagalaxens kärna med HST, som visar en möjlig dubbel struktur. NASA/ESA photo.

M31 är känd för att hysa en tät och kompakt stjärnhop mitt i sitt centrum. I ett stort teleskop skapar den ett synligt intryck av en stjärninbäddad kärna i den mer diffusa omgivande bulben. Denna stjärnbilning med unga blå stjärnor mycket nära galaxens centrum ^[10], är hittills oförklarad, men har av företrädare för alternativa kosmologiska modeller spekulerats kunna vara en typ av recirkulation av väte. Kärnans luminositet överträffar de mest ljusstarka klotformiga stjärnhoparna.

[redigera] Diskreta källor

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Satelliter

Detta korta avsnitt behöver utökas.

[redigera] Nyheter

De senaste åren har man med satellitbaserade teleskop hittat flera källor för röntgenstrålning i galaxens centrala del. I dess centrum finns en ovanligt "kall" källa som man tror är ett massivt svart hål.

De senaste åren har man också med Rymdteleskopet Hubble upptäckt att dess centrum verkar ha två kärnor som ligger på ca 5 ljusårs avstånd från varandra. Man tror att den ena är den verkliga kärnan och den andra formas av materia som roterar runt och på väg in mot kärnan.

[redigera] Se även

• NGC
• galax

[redigera] Källor

1. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet ned
2. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet Karachentsevetal2006
3. ^ I. D. Karachentsev, V. E. Karachentseva, W. K. Hutchmeier, D. I. Makarov (2004). A Catalog of Neighboring Galaxies.
4. ^ Karachentsev, I. D.; Kashibadze, O. G. (2006). Masses of the local group and of the M81 group estimated from distortions in the local velocity field.
5. ^ [a b c] I. Ribas, C. Jordi, F. Vilardell, E.L. Fitzpatrick, R.W. Hilditch, F. Edward (2005). First Determination of the Distance and Fundamental Properties of an Eclipsing Binary in the Andromeda Galaxy.
6. ^ McConnachie, A. W.; Irwin, M. J.; Ferguson, A. M. N.; Ibata, R. A.; Lewis, G. F.; Tanvir, N. (2005). Distances and metallicities for 17 Local Group galaxies.
7. ^ [a b] Om 3 miljarder år kolliderar vi med Andromedagalaxen Allt om Vetenskap. (5-2006).sid. 70-76.
8. ^ Bethlehemsstjärnan: En Typ Ia/Ic Supernova i Andromedagalaxen. F.J. Tipler; Dept. of Mathematics and Dept. of Physics, Tulane University; New Orleans, LA 70118 (Mars 2005)
9. ^ [a b] The Night Sky Observer's Guide, Volume 1 16. Willmann-Bell, Inc. (1998).
10. ^ Unga blå stjärnor F&F (nr8/2005)

[redigera] Externa länkar

• http://www.seds.org/messier/m/m031.html - SEDS sidor om Andromedagalaxen
• http://www.solstation.com/x-objects/andromeda.htm - många bilder