Armenien

Från Wikipedia

För orten i Colombia, se Armenia.

Hajastani Hanrapetutiun
Հայաստանի Հանրապետություն
Republiken Armenien

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Mer Hayrenik

Huvudstad	Jerevan 40° 16' N, 44° 34' E
Största stad	Jerevan (cirka 1.100.000 inv.)
Officiellt språk	armeniska
Statsskick President Premiärminister	republik Robert Kotjarjan Serzj Sargsian
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Sovjetunionen 23 augusti 1990 21 september 1991
Yta • Totalt • Vatten	29 800 km² (138:e) 4,7%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	2 976 372 (133:e) 105,0 inv/km² (72:a)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$14 167 miljoner (127:e) $4 270
Valuta	dram (`AMD`)
Tidszon	UTC+4
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Aragats Lerrnagagat' 4 090 m ö.h. Sevansjön 1 360 km² km
Nationaldag	21 september
Landskod	AM, ARM
Landsnummer	`+374`

Armenien (armeniska: Հայաստան, transkriberat till latinska alfabetet: Hajastan), officiellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Västasien som i majoritet bebos av armenier. Det gränsar till Georgien, Turkiet, Azerbajdzjan och Iran. Armenien gränsar även till den autonoma republiken Nachitjevan.

Geografiskt anses Armenien ofta ligga i Asien, men de politiska och kulturella band landet har till Europa gör att det ofta även räknas bland de europeiska länderna.

Det historiska Armenien var det första landet som antog kristendomen som stadsreligion i början av 300-talet. Dagens Armenien var tillsammans med de baltiska staterna de första av tidigare sovjetiska delrepubliker att deklarera sin självständighet år 1991.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Armeniens historia

Staten Armenien utgör endast en liten del av det historiska område som kallats Armenien, vilket numera till stor del utgörs av östra Turkiet, ibland kallat Västarmenien. Armenien utgör en mycket gammal statsbildning med rötter i antiken. Som land omnämns det för första gången i historien av den persiske kungen Dareios I, i hans beskrivning av erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Vansjön (Turkiet). Genom att ligga i korridoren som sammanbinder Asien med Europa har Armenien och dess kultur färgats stark av dessa två världar och förvandlats till "en smältdegel var i de två världarnas kultur har gett upphov till en säregen blandning av dessa två".^{[källa behövs]}

Armenien har upplevt fyra kungadömen: dynastin Artasjisian (190 f.Kr. - 12 f.Kr.), dynastin Arsjakunian (53 - 423 e.Kr.), dynastin Bagratuni (862 - 1045) och dynastin Rubinian (1187 - 1375), som i skillnad mot de andra kungadömen som regerade på det Armeniska höglandet, grundades i Kilikien, vid Medelhavskusten och blev en viktig allierade för de latinska staterna under korstågen.

Armenien genom historien.

Landet blev ortodoxt kristet år 301 e.Kr. och en del av den orientaliskt ortodoxa kyrkan. Armenien var det första landet som antog kristendomen som officiell religion. Som Armeniens apostel och grundaren av den armeniska kyrkan nämns martyrerna Judas Taddeus och Bartolomaios medan Gregorios Upplysaren anses som Armeniska apostoliska kyrkans förste katolikos (patriark).

Den 24 april 1915 inleddes det i dåvarande Osmanska riket ett folkmord på armenierna. Detta innebar att mellan 1 - 2 miljoner armenier och andra kristna dödades eller deporterades, och att ytterligare ett flertal tvingades på flykt. Än idag finns diskussionen mellan armenier och turkar om det som pågick under de åren och Turkiet erkänner inte de angivna händelserna. Se vidare armeniska folkmordet.

Dagens Armenien utgör egentligen endast periferin i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Vansjön. Den första republiken Armenien utropades den 28 maj 1918 och enligt freden i Sèvres år 1920 skulle landet bli självständigt. Avtalet nullifierades dock av freden i Lausanne som tvingades fram av den nya republiken Turkiet, under Mustafa Kemal Atatürks ledning, som vägrade godkänna avtalet i Sèvres. År 1922 intogs Armenien av ryska bolsjeviker och den 2 december 1922 delades det mellan Turkiet och Sovjetunionen. År 1936 bildades den armeniska sovjetrepubliken Armeniska SSR.

Den fransk-armeniske sångaren Charles Aznavour i Jerevan, framför representanter för den Armeniska apostoliska kyrkan som genom historien haft ett starkt inflytande över armenier.

Armenien förklarade sig självständigt den 23 augusti 1990 efter Sovjetunionens kollaps och tog då avstånd från kommunismen; landet erkändes 21 september 1991. 1988, tre år innan Sovjetunionens kollaps, krävde den högsta sovjeten Nagorno-Karabach att denna autonoma enklav skulle brytas ut ur sovjetrepubliken Azerbajdzan och anslutas till Armeniska SSR. Beslutet avslogs både av sovjeten i Baku och i Moskva. Oroligheterna ledde till en blodig väpnad konflikt som varade fram till 1994 då ett eldupphör trädde i kraft. De armeniska styrkorna i Nagorno-Karabach (varken Armeniska SSR eller republiken Armenien har officiellt varit aktivt inblandat i konflikten) lyckades säkra sin självständighet och inrättade en buffertzon runt regionen. Sedan 1994 har den så kallade Minsk-gruppen inom OSSE, med USA, Ryssland och Frankrike i spetsen, agerat som medlare i försök för att lösa dödläget.

27 oktober 1999 dödades premiärminister Vazken Sargsian, talmannen, och sex andra politiker vid en beskjutning av parlamentet av en grupp beväpnade män.

[redigera] Musik

Från Armenien kommer metalbandet System Of A Down.

^{Detta korta avsnitt behöver utökas.}

[redigera] Geografi

Armeniens högsta berg Aragats lätt täckt i snö i karaktäristiska bergslandskapet i provinsen Aragatsotn.

Armeniens elva provinser

Karta över Armenien.

Armenien ligger i Mindre Asien, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Armenien, som saknar kust, gränsar i norr och öster till Georgien och Azerbajdzjan samt i söder och väster till Iran och Turkiet.

Terrängen är i huvudsak bergig med brusande forsar och få skogar. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Armeniens högsta topp är Aragats, 4 095 meter över havet.

I mellersta Armenien ligger den 1 230 km² stora Sevansjön.

Lägsta punkt: Debedfloden (400 meter över havet)
Naturtillgångar: små mängder av guld, koppar, zink

[redigera] Provinser

Armenien är indelat i 11 provinser (marzer):

Aragatsotn
Ararat, efter berget Ararat (Turkiet) som gränsar till regionen.
Armavir
Gegharkunik
Kotajk
Lorri
Sjirak
Siunik
Tavusj
Vajots Dzor
Jerevan

[redigera] Demografi

Armenier 95%, kurder 2%, ryssar 2%, azerier och övriga 1 %
Befolkningens medelålder: 32,3 år
Religion: armenisk-apostolisk kristendom (Armeniska ortodoxa kyrkan) 94 %

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Asien

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika.

Europa