Borrmaskin

Från Wikipedia

Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spriralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.

Innehåll 1 Historia 2 Mobil eller stationär 3 Mobila men stabila 4 Stationära borrmaskiner 5 Med eller utan sladd 6 Slagborrmaskin 7 Borr 7.1 Materialval 7.2 Borrvinklar 7.3 Rotationsriktning 7.4 Chuck och morsekona 8 Skärvätska 9 Referenser 9.1 Noter 10 Se även 10.1 Externa länkar

[redigera] Historia

De tidigast borrmaskinerna var förmodligen olika typer av eldborrar. Den moderna elektriska borrmaskinens fäder uppges vara:

• Arthur James Arnot ^[1] 1889, i Melbourne, Australien och
• Wilhelm Fein ^[2] 1895, i Stuttgart, Tyskland.
• Black & Decker, patenterade 1917 en sorts avtryckare monterad på borrmaskinens handtag.

[redigera] Mobil eller stationär

Borrmaskiner kan vara både mobila och stationära och av avpassad storlek till det arbete de ska utföra (storlek på hål). Borrstorleken (diametern) kan vara allt från delar av millimeter till flera meter vid till exempel tunnelborrning. Som synes av exemplen så har flyttbarheten inte så stor påverkan på borrhålets diameter eller borrmaskinens stabilitet.

[redigera] Mobila men stabila

När det finns behov av att borra långa, stora eller noggranna hål på till exempel maskindelar, som det inte blir kostnadseffektivt att flytta, finns det alternativa lösningar:

• Mobil metallborrmaskin som kläms eller skruvas fast i maskinenheten.
• Magnetborrmaskin med integrerad elektromagnet, kraftig nog att fungera även på vertikala ytor.
• Diamantborrmaskin med vakkumpumps-stativ.^[3]
  

  

  Sprängningsborrning

Jordskorpans olika material har anpassade maskiner efter material, storlek och längd på hål.
Mobila borrmaskiner finns för olika ändamål, exempelvis borrning för;

• Bergvärmeborrning (Bergvärme)
• Vattenborrning (Vatten)
• Oljeborrning (Olja)
• Sprängningsborrning (Bergsprängning)
• Gasborrning (Naturgas)
• Gruvborrning (Gruva)
• Jordborrning (jordart)

[redigera] Stationära borrmaskiner

Borrning kan göras i en mängd olika typer av stationära maskiner som är mer eller mindre specialiserade för borrning. Renodlade borrmaskiner kan vara pelarborrmaskin, bänkborrmaskin. Fördelar med stationära maskiner jämfört med handmaskiner:

• Kraften som fordras vid borrningen är betydligt mindre för operatören som arbetar med hjälp av en hävarm kopplad till en utväxling, eller helt maskinell matning via en växellåda.
• Borrbord där man kan säkert spänna fast arbetsstycket och ibland även steglöst förflytta det i förhållande till borret för högre positionstolerans.
• Borrvinkeln som man annars manuellt får syfta är nu mekaniskt styrd i inställd vinkel.
• Växelåda medger ett stort och stabilt urval av hastigheter för att optimera effektiv skärhastighet.

Andra exempel på stationära maskiner där borrning kan utföras är:

• Svarv, där borret står still medan arbetsstycket sätts fast i en roterande chuck.
• Fräsmaskin, där arbetsstycket är fastspänt och borret vanligen är monterat med morsekona i frässpindeln.
• Radialborrmaskin, som kan användas vid borrning av större arbetsstycken, är baserad på en pelare förankrad i golvet med en arm som förflyttar borrspindeln i tre axlar. Med denna lösning får man en borrmaskin med hög räckvidd och med ett svivelmonterat borrhuvud blir flexibiliteten ännu högre.
• Arborrning, en teknik där arbetsstycket sitter still och borrning sker med inställbara verktyg. En slags inverterad svarvning, som klarar precisionshåltagning i stora arbetsstycken.

[redigera] Med eller utan sladd

Det finns numera populära batteridrivna maskiner med god verkningsgrad då man prioriterar flexibilitet och tillgänglighet. Elektriska sladdlösa borrmaskiner finns med olika drivspänningar vilket påverkar batteriets laddningsbehov och maskinens vridmoment. Av praktiska skäl och då batterierna normalt har kortare livslängd än borrmaskinen kan det vara en god idé att anskaffa utbytesbatteri, så man inte står utan kraft när den som bäst behövs.

Ska det borras flera och/eller djupa hål med större diameter är det nätanslutna elektriskt drivna maskiner som dominerar.

[redigera] Slagborrmaskin

Slaghammarmaskinen en variant av den rotativa borrmaskinen som förutom vanlig borrning kan förstärka effekten genom att borret pulserar axiellt (slag eller hammarläge). På kombinationsmaskiner kan hammarfunktionen kan väljas till när man ska borra i hårda kortspåniga material som exempelvis sten, kakel, tegel och betong. Det finns även renodlade slagborrmaskiner som enbart är avsedda för till exempel borrning i betong och numer även i batterivarianter.^[4]Vid slagborrning måste borr med förstärkta skärhuvuden användas. Förstärkningen görs normalt med olika typer av hårdmetall.

[redigera] Borr

[redigera] Materialval

Materialet i borrverktygen är anpassat till det material som ska bearbetas. Till metall är det vanligast med snabbstål, till betong och sten stål eller snabbstål med någon form av hårdmetallspets, till trä går det bra med mjukare stål som kan skärpas med fil. Borr kan skärpas ett antal gånger i skärzonen, i princip så länge borret har tillräcklig längd för ändamålet, eller tills sidoskären som inte kan skärpas normalt då det medför att diametern blir mindre.

[redigera] Borrvinklar

Spiralvinkel, skärvinkel, släppningsvinkel på borr är avpassade till det material de ska arbeta med. Då olika material medför olika typer av borrspån, (avverkat material), är spiralvinkeln avpassad till effektiv spånutmatning till respektive material. Det är viktigt vid slipning att huvudskären är lika långa för att borret inte ska utsättas för radiella krafter och därmed pendla och "borra för stort."

[redigera] Rotationsriktning

Normalt vrider sig borrverktyget medurs, om man står "bakom" borret. Men det finns även borr med vänsterspriral av praktiska skäl i tillverkningindustrins flerspindliga maskiner. Det spar utrymme om man kan driva varje spindel med en serie av kugghjul, och då växlar ju var spindel i drivkedjan rotationsriktning.

[redigera] Chuck och morsekona

Borrverktyget kan antingen sättas fast direkt i maskinverktygets spindel med till exempel kona, vilket då kräver borr med motsvarande morsekona. Chuckarna på bilden till höger har båda morsekona som finns i olika storlekar i ett standardsystem. Är borrmaskinen försedd med en motsvarande kona använder man antingen borr med morsekona eller sätter i en chuck med morsekona som man sedan sätter i ett borr med cylindriskt skaft i.

Den vanligast metoden på handhållna maskiner är en chuck som är monterad med annan typ av kona (ej morse) och gänga eller enbart gänga.

Med chuck använder man i metall oftast upp till 13 mm som många chuckar maximalt är avsedda för. Ska man borra större hål än så används normalt borr med morsekona av praktiska skäl, då det blir besvärligt och hög skaderisk att hålla i en borrmaskin med större borr.

[redigera] Skärvätska

Då borrning medför friktionsvärme använder man olika typer av skärvätska för att; kyla, smörja och rena arbetsområdet för att öka verktygens livslängd och höja kvalitén på det borrade hålet.

• Stål; blandning av emulgerbar olja och vatten (blandningsförhållande cirka 1:15), alternativt speciell skärolja.
• Aluminium; som ovan eller rödsprit.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

1. ^ Uppfinnaren Arthur James Arnot, från Melbourne, Australien
2. ^ Uppfinnaren Wilhelm Fein, från Stuttgart i Tyskland
3. ^ Vakkumpumpsfäste, från Svenska Bosch
4. ^ Exempel på sladdlös slaghammare, från Svenska Bosch

[redigera] Se även

• Navare

[redigera] Externa länkar