Aluminium

Från Wikipedia

magnesium - aluminium - kisel B Al Ga    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	aluminium, Al, 13
Kemisk serie	övriga metaller
Grupp, period, block	13, 3, p
Densitet	2700 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	2,75
Utseende	silverfärgad
Atomens egenskaper
Atommassa	26,981538 u
Atomradie (beräknad)	125 (118) pm
Kovalent radie	118 pm
Elektronkonfiguration	[ Ne ]3s23p1
e− per energinivå	2,8,3
Oxidationstillstånd (oxid)	3, (amfoterisk)
Kristallstruktur	kubisk tätpackning (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	paramagnetisk
Smältpunkt	933,47 K (660,33 °C)
Kokpunkt	2792 K (2519 °C)
Molvolym	10,00 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	293,4 kJ/mol
Smältvärme	10,79 kJ/mol
Ångtryck	2,42 Pa
Ljudhastighet	5100 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,61 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	900 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	37,7·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	237 W/(m·K)
1a jonisationspotential	577,5 kJ/mol
2a jonisationspotential	1816,7 kJ/mol
3e jonisationspotential	2744,8 kJ/mol
4e jonisationspotential	11577 kJ/mol
5e jonisationspotential	14842 kJ/mol
6e jonisationspotential	18379 kJ/mol
7e jonisationspotential	23326 kJ/mol
8e jonisationspotential	27465 kJ/mol
9e jonisationspotential	31853 kJ/mol
10e jonisationspotential	38473 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 26Al syntetisk 7,17·105 år ε 4,004 MeV 26Mg 27Al 100% Al, stabil isotop med 14 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aluminium är grundämnet med atomnummer 13. Aluminium är en lättmetall.

Innehåll 1 Framställning av aluminium 2 Korrosion 3 Användningsområden 4 Referenser 5 Se även 6 Externa länkar

[redigera] Framställning av aluminium

Aluminium framställs av bauxit, som innehåller mellan 50 och 60 % aluminiumoxid. Först tas ren aluminiumoxid fram genom en kemisk process. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, så kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Ren, smält aluminium samlas på elektrolysugnens botten, varifrån den tappas.

När man framställer aluminium av aluminiumskrot (till exempel av ölburkar) behövs endast 5 % av den energi som går åt för tillverkning av aluminium ur bauxit.

[redigera] Korrosion

Aluminium räknas ofta som en icke korroderande metall men felaktigen så. Aluminium korroderar men bildar mellan ph 4 och 9 en passiv oxidfilm som skyddar materialet. Utanför detta intervall korroderar aluminium fort. Legeringar korroderar fortare än rent aluminium och fortast korroderar aluminium när det innehåller koppar. Dock klarar aluminium av att vara i svavelsyra, nitrat och ättiksyra tack vare att det antingen bildas en passiv oxidfilm eller acetater som isolerar aluminiumet från oxidationsmedlet.

Vid kontakt med andra metaller kan korrosion uppstå, om miljön är fuktig. Detta gäller till exempel kontakt med koppar och järn. Däremot är kontakt med rostfritt stål ofarligt under normala förhållanden.

[redigera] Användningsområden

• Burkar för dryckesvaror
• Flygplanskroppar
• Fälgar
• Färgämne i livsmedel, E 173
• Förångare, till exempel Ispinnen Octopus Energi AB
• Båtar
• Motorer
• Fasad- och takplåt
• Alla sorters konstruktioner och möbler
• Matfolie
• Används vid pyrotekniska produkter såsom blixtljuspulver
• Maskiner

[redigera] Referenser

• Mattson, Nyborg, Nylund och Olefjord: Materialteknik - Korrosion (1998), Institutionen för metalliska konstruktionsmaterial, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

[redigera] Se även

• Periodiska systemet

[redigera] Externa länkar