Blekinge kustbana

Från Wikipedia

Blekinge kustbana
Öresundståg av typen X32 i Sölvesborg -- Foto: Daniel Hougaard - Danne-Boy
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Kristianstad-Karlskrona
Anslutande järnvägslinjer	Skånebanan Kust till kustbanan Karlskrona hamn
Organisation
Invigd	1890
Ägare	Staten
Banoperatör	Banverket
Trafikoperatör	SJ(Skånetrafikens/Blekingetrafikens taxa gäller) Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	130 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Högsta tillåtna hastighet	160 km/h
Elektrifierad	under 2005-2007
Tekniska fakta hämtade från [3]
Linjekarta
0 Kristianstad C anslutning Skånebanan, tågen fortsätter Bromölla gamla station, numera mötesstation 23 Bromölla godsspår till Nymölla 30 Sölvesborg 53 Mörrum Godsspår till Mörrums bruk Triangelspår för godståg mot Stillerydhamnen Godsspår till Aarhus Karlshamn 62 Karlshamn 83 Bräkne-Hoby 100 Ronneby anslutning Kust till kustbanan och till Karlskrona hamn 128 Bergåsa 130 Karlskrona C

Blekinge kustbana, elektrifierad järvägsförbindelse som går mellan Kristianstad och Karlskrona. Sträckan är 120 kilometer lång.

Innehåll 1 Historia 1.1 Nya tåg 1.2 Olyckan i Nosaby 2 Elektrifieringen 2.1 Ökat resande på Kustbanan 2.2 Förseningar 3 Pågatåg i Blekinge? 4 Stationer längs Blekinge kustbana 4.1 Med uppehåll för persontrafik 4.2 Ej uppehåll för persontrafik 5 Referenser 5.1 Noter 5.2 Källor 6 Externa länkar

[redigera] Historia

Banan byggdes från början av flera olika järnvägsbolag som smalspåriga banor längs kusten; situationen kan jämföras med Västkustbanan där flera olika bolag byggde enskilda sträckor innan de slogs samman under namnet Blekinge kustbanor. I Blekinge satsade man väldigt hårt på banan och i början av 1900-talet fanns det rent av restaurantvagnar på banan vilket var en ovanlighet för att vara en smalspårsbana. Spåret var av den tämligen ovanliga spårvidden 1067mm, samma som Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (KVBJ) och Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ). Blekinge kustbanor och dessa två järnvägar band alltså samman Sveriges öst- och västkust.

De banor som uppgick i Blekinge kustbanor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ), Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) och Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ). 1927 köptes Bredåkra-Tingsryds Järnväg (BTJ) upp. Den äldsta av dessa var SCJ vilken började med trafik 1874. Under 1900-talets första decennier slogs dessa banor samman genom uppköp.

Efter att SJ tog över banan 1942 beslöts det om en breddning till normalspår vilken utfördes i etapper på 1950-talet och färdigställdes 1957. En ny station byggdes i Karlshamn under samma tid. Kust-till-kust-förbindelsen Karlshamn – Halmstad via Bolmen bröts, då dessa banor ej breddades, utan i stället lades ner på 1960-talet.^[1]

[redigera] Nya tåg

Efter att ha sett minskat antal resande så började SJ att diskutera nedläggning av persontrafiken men detta ville ej kommunerna och landstinget acceptera och tack vare massiva protester från kommunerna och landstinget samt från allmänheten så provkördes ett danskt tågsätt av typen IC3 på blekinge kustbana. Mottagandet blev varmt och därför sattes i början av 1990-talet de populära Y2:orna Kustpilen in. Antalet resande ökade dramatiskt och därför har man sedan dess gjort flera andra betydande förbättringar längs banan. Bland annat är spåret numera skarvfritt och en ny station har byggts i Bromölla.

[redigera] Olyckan i Nosaby

Huvudartikel: Järnvägsolyckan i Nosaby

Hösten 2004 inträffade en järnvägsolycka i Nosaby utanför Kristianstad på banan när en lastbil lastad med pellets stannade på plankorsningen med järnvägen då bommarna var på väg ned. Lastbilschauffören sa att han valde att gå ur bilen och försöka lyfta bommen istället för att köra igenom bommen med lastbilen. Tåget krockade med lastbilen. Två järnvägsanställda omkom och flera skadades allvarligt. En 50-tal passagerare skadades lättare. Lastbilschauffören dömdes senare till fängelse i 1 år och två månader för grov vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppskada. Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö fastställde tingsrättens dom.

[redigera] Elektrifieringen

2004 beslöt riksdagen att banan skulle elektrifieras. Peab tillsammans med Balfour Beatty Rail var de företag som fick i uppdrag att elektifiera järnvägen, i samarbete med Banverket. Elektrifieringen startades den 13 juni 2005 vid Karlshamns station där det "första spadtaget" togs.

Tack vare att landstinget och länets kommuner betalade in pengar i förskott så kunde arbetet med elektrifieringen startas tidigare än regeringens framtidsplaner och därmed kunde SJ också dra sig ur det trafikavtal som länge varit en ren förlustaffär för SJ. Under arbetet hade Blekingetrafiken satt in moderna bussar som ersättning. Arbetet med själva elektrifieringen blev färdigt i slutet av maj 2007 och den 17 juni 2007 kunde trafiken på banan återinvigas dock med reducerad tågtrafik(se nedan).

Men elektrifieringen gick dock inte helt "smärtfritt". Under hela elektrifieringen begicks det flera gånger stölder av koppartråd. Sedan blev de flera veckor försenade i början av 2006 pga den långa och snörika vintern. Men på grund av att Peab och Balfour Beatty Rail satte in extra personal så lyckades de hinna ifatt tidsplanen.

När banan återöppnades för persontrafik 17 juni 2007 blev SJ åter den som skulle sköta trafiken, åtminstone fram till år 2009. På grund av främst lokförarbrist hos SJ var dock vartannat Öresundståg ersatta med tågbussarna fram till den 30 september 2007.

[redigera] Ökat resande på Kustbanan

År 2007 ökade antalet resande på Blekinge kustbana rekordartat, detta enligt Blekingetrafiken som tror att ökningen beror på att man ökade antalet turer under 2007.

Det gjordes ungefär 1 363 000 resor på banan under 2007 vilket är 78 000 fler resor än tidigare högsta toppnotering från 2002.^[2]

[redigera] Förseningar

Den senaste tiden har Öresundstågen på Blekinge kustbana blivit kraftigt försenade, som i flera fall beror på att Danmarks järnvägsinfrastruktur är kraftigt eftersatt. Blekingetrafiken har inte något svar på när förseningarna har åtgärdats. En enkelspårig bana med många tåg är känslig, ett försenat tåg skapar försening hos mötande tåg osv.^[3]

[redigera] Pågatåg i Blekinge?

Skånetrafiken och Blekingetrafiken håller på att diskutera tillsammans om en pågatågslinje mellan Karlshamn och Helsingborg med uppehåll på samtliga mellanstationer, detta kan ske inom de närmaste åren. Om pågatågslinjen blir verklighet kommer öresundstågen att sluta göra uppehåll i Mörrum för att korta restiden ner mot Malmö och Köpenhamn.

För att en pågatågslinje ska bli verklighet så måste fler mötesstationer byggas. Bland annat i Åryd mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby.^[4]

[redigera] Stationer längs Blekinge kustbana

[redigera] Med uppehåll för persontrafik

• Kristianstad C stn, anslutande linjer mot Hässleholm (Skånebanan) och Åhus
• Bromölla stn, resandeutbyte
• Sölvesborg stn, resandeutbyte
• Mörrum stn, resandeutbyte
• Karlshamn C stn, resandeutbyte
• Bräkne-Hoby stn, resandeutbyte
• Ronneby stn, resandeutbyte
• Bergåsa hållplats, resandeutbyte
• Karlskrona C stn, resandeutbyte^[5]

[redigera] Ej uppehåll för persontrafik

• Kristianstad godsbangård stn
• Fjälkinge stn
• Sandbäck stn
• Vekerum stn
• Nättraby stn
• Gullberna stn, anslutande linje mot Emmaboda (Kust till kust-banan)

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

1. ^ Järnväg.net´s historia kring banan, se extern länk
2. ^ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2008-20-29
3. ^ [1] Sveriges Radio Blekinge, den 13 november 2007
4. ^ [2] BLT, den 22 januari 2008
5. ^ Resplus tidtabell 100

[redigera] Källor

• BLT 10 september 2004: Flera döda i allvarlig tågolycka utanför Kristianstad
• SvD 9 december 2005 14:38:Lastbilschaufför döms för tågolycka
• Kristianstadsbladet: Hovrätten fastställde domen för tågolyckan

[redigera] Externa länkar

• Banverkets presentation
• Järnväg.nets banguide