Bjärke härad
Från Wikipedia
Bjärke härad, var beläget i Västergötland och dåvarande Älvsborgs län. Häradet omfattade socknarna Erska och Magra och Stora Mellby församling som sedan 1974 ingår i Alingsås kommun samt Lagmansereds socken som samma år fördes till Trollhättans kommun. Tingsställe var Sollebrunn, som än idag är centralort i bygden.
Stora Mellby hade bildats 1867 genom sammanslagning av socknarna Gennevad och Mellby. Sedan 2006 är samtliga tidigare församlingar som hörde till Kullings härad, inklusive Långared, sammanförda i Bjärke församling.
Ortnamnet är känt sedan 1200-talet; Biarkæhæræd, vilket kan innehålla genitiv (tillhörighetsbestämning) av biarka(r) (björk-). Det tros alternativt kunna vara ett inbyggarnamn; Biarkabornas härad.
Bjärke gränsade till häraderna Ale, Flundre, Väne, Viste, Barne och Kulling. Området utgör en sydvästlig flik av Västgötaslätten, avsmalnande mot söder mellan sjön Anten och vildmarksområdet Risveden. Till 1542 var Risveden som häradsallmänning delat mellan Bjärke, Ale och Kulling, då Gustav Vasa (1523-1560) gjorde den till kronoallmänning. 1852 återfick Bjärke sin andel.
Den genom Erska och Stora Mellby sydväst-nordostligt löpande Mellbydalen var häradets huvudbygd. Genom sitt läge var den idealisk för att utnyttja de förshärskande sydvästliga vindarna, och väderkvarnar har därför långt in på 1900-talet gett en särskild profil åt bygden.
Innehåll |
[redigera] Historia
Bjärke hembygdsförening driver Stora Mellby Mekaniska Museum och i Sollebrunn finns den riksbekanta Shellmacken från 1953.
På 1200-talet ingick Bjärke med tre andra härader i Hullsjö bo, ett av de åtta bon som Västergötland då var indelat i. Sätet tros ha legat i Hullsjö i nuvarande Gärdhems församling i Väne härad / Trollhättans kommun. De återstående två häraderna var Ale och Flundre.
Vid freden i Helsingborg 1310 tillföll Bjärke härad, tillsammans med vad som då motsvarade Skara stift, hertig Erik (1282-1318). Bjärke var en del av hertigdömet till Nyköpings gästabud 1317. Från 1371 ingick Bjärke, tillsammans med resten av Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons (1316-1374) underhållsländer. När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna faderns underhållsländer till Sverige.
Bertil Pedersson Lilliehöök var häradshövding i Bjärke härad 1462 till minst 1486.
I Lagmansered invid Vanderydsvattnet ligger Kobergs slott och i Erska vid Anten ligger Gräfsnäs slottsruin. På 1590-talet, under det s.k. kriget mot Sigismund, mellan hertig Karl (1550-1612) och kung Sigismund (1566-1632), försärktes Gräfsnäs befästningar kraftigt av greve Axel Stensson Leijonhufvud (1554-1619), som stödde Sigismund. Det yttre befästningsverket gick genom Risveden i Hålanda socken i Ale härad. Omkring år 1600 lät hertig Karl belägra slottet, men Leijonhufvud lyckades fly över Anten och försvinna utomlands 1601.
1612, medan Kristian IV (da. Christiern IV, 1577-1614) belägrade Lödöse under Kalmarkriget (1611-1613), intog danskarna Gräfsnäs slott, som plundrades tillsammans med omgivningarna.
[redigera] Samfärdsel
Under det yngre indelningsverket hörde Bjärke härad dels till Västgöta regemente, Barne kompani, dels till Västgöta-Dals regemente, Väne kompani alternativt Extra soldatroteringen.
I Sollebrunn fanns en gästgivargård invid den sedan 1200-talet omtalade medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara. Sollebrunns Gästgifveri drivs fortfarande som restaurang.
Från år 1900 fanns Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) mellan Göteborg och Skara i häradets östra del. Stationer och hållplatser fanns vid Kvarnabo, Gräfsnäs slottspark, Gräfsnäs, och Sollebrunn i Erska, samt i Stora Mellby och Gendalen i Stora Mellby. Mellan 1906 och 1929 fanns det anslutning i Kvarnabo med ångbåt över Anten från Lo i Långared. 1967 lades sträckan Göteborg - Sjövik i Östads församling (Ale härad / Lerums kommun) ner, följt 1970 av hela banan. Idag finns Anten-Gräfsnäs Järnväg kvar som museijärnväg.
[redigera] Tingslag
- -1895 Bjärke härad.
- 1896-1915 Flundre, Väne och Bjärke härader.
- 1916-1951 Flundre, Väne och Bjärke härader samt Trollhättans stad.
- 1952-1970 Flundre, Väne och Bjärke härader samt Trollhättans stad och Vänersnäs socken i Åse härad.
[redigera] Fögderier
- Väne -1887: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
- Väne 1888-1915: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
- Väne 1916-1917: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader samt Trollhättans stad.
- Väne 1918-1945: Väne, Bjärke och Flundre härader samt Trollhättans stad.
- Alingsås 1946-1966: Bjärke härad och Alingsås stad
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, Stockholm 1904-1926
- Nationalencyklopedin
- Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963
- Riksarkivet: Nationell ArkivDatabas (NAD)
- Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
- Riksantikvarieämbetet: FMIS Fornsök
- Linnar Linnarsson: "Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd", Skara 1961
- Harald Andersson m.fl: ”Det vilda Risveden”, Göta 1990
- Pelle Dahlberg m.fl: ”Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten”, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
- Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: ”Risveden. En västsvensk obygds historia”, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
- Anten-Gräfsnäs Järnväg
- Järnväg.net, en privat webbplats om de svenska järnvägsnäten
- Historisk information om järnvägar, en privat webbplats om järnvägshistoria
[redigera] Extern länk
| Socknar och församlingar i Bjärke härad i Västergötland |
|
Erska församling | Lagmansereds församling | Magra församling | Stora Mellby församling |
|
Härader och städer i Västergötland |
 |
|
|
Härader: Ale | Askim | Barne | Bjärke | Bollebygd | Flundre | Frökind | Gudhem | Gäsene | Kind | Kinne | Kinnefjärding | Kulling | Kåkind | Kålland | Laske | Mark | Redväg | Skåning | Sävedal | Vadsbo | Valle | Vartofta | Veden | Vilske | Viste | Väne | Vättle | Ås | Åse | Östra Hising |
||
|
Städer: Alingsås | Borås | Falköping | Göteborg | Hjo | Lidköping | Lödöse | Mariestad | Mölndal | Skara | Skövde | Tidaholm | Trollhättan | Ulricehamn | Vänersborg |
