Borås
Från Wikipedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Borås. För kommunen Borås, se Borås kommun.
| Borås Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Folkmängd(2005) | 63 441 invånare | |||
| Area(2005) | 2 961 hektar | |||
| Landskap | Västergötland | |||
| Län | Västra Götalands län | |||
| Kommun | Borås kommun | |||
| Läge | ||||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Borås, centralorten för Borås kommun, är en tätort i Västergötland. Borås är Sveriges 14:e största tätort med 63 441 invånare(2005).[2]
Staden, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är bland annat känd för sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens forntida kringresande handelsmän, knallarna.
Innehåll |
[redigera] Historia
Staden Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1622. Under denna tid var det förbjudet att sälja varor utanför stadens gränser utan att betala tull. Staden grundades för knallarnas skull, som bodde i bygden och som trots förbudet gick landet runt och sålde varor. Under 1500-talet var knallarna vanliga bönder som drygade ut försörjningen genom att sälja sitt hantverk, sitt smide och sin träslöjd.
Våren 1620 skickades ett par representanter till kungen för att dessa skulle klaga på hur knallarna behandlades av de städer som låg runt om och för att ordna med ett sätt att få fortsätta med sin handel. Detta misslyckades dock när kungen uppmanade dem att upphöra med handeln. Skulle de fortsätta, skulle de behöva grunda en stad. Beslutet blev att en stad grundades runt kyrkbyn som kallades Torpa, kyrkan som idag kallas Carolikyrkan. Ett år därefter skickades representanter återigen till kungen för att de skulle försöka vinna stadsprivilegier åt staden. Men vid den tiden var kungen på besök i Tyskland hos Maria Eleonora av Brandenburg, varför det dröjde två år innan staden slutligen fick stadsprililegier. Då fick boråsarna rätt att driva handel var de ville bara de förtullat varorna i Borås.
Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Carolikyrkan är den äldsta byggnaden i Borås och den har överlevt alla bränder.
Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.
Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans, och Borås anses som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.
Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet, och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970-1980talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.
[redigera] Bebyggelse
[redigera] Stadsdelar i Kommundelar
Kommundel Centrum
- City
- Lugnet
- Norrmalm
- Bergdalen
- Salängen
- Villastaden
- Knalleland
Kommundel Norrby
- Norrby, beläget öster om Byttorp, väster om centrum
- Parkstaden
- Byttorp
- Tullen
- Hestra
- Ekås
- Ramnaslätt
- Viared
- Lundaskog
Kommundel Göta
Kommundel Trandared
- Trandared
- Hulta
- Bergsäter
- Brotorp
Kommundel Brämhult
- Hässleholmen
- Boda
- Svensgärde
- Sörmarken
- Kyllared
- Brämhult
- Hyberg
Kommundel Sjöbo
[redigera] Orter/förorter i Kommundelar utanför centralorten
Kommundel Fristad
Kommundel Sandhult
Kommundel Viskafors
Kommundel Dalsjöfors
[redigera] Kyrkor
Borås har total 121 kyrkor [3]. Bland annat:
- Korskyrkan i Borås (Norrby)
- Pingstkyrkan (centrum)
- Borås Kristna Center (Knalleland)
- Caroli kyrka, Borås (centrum)
- Gustav Adolfkyrkan (Centrum/Norrmalm)
- Lutherska missionskyrkan (Centrum)
- Immanuelskyrkan
- Gemenskapen
- Adventkyrkan
- Frälsningsarmén
- Wesleykyrkan
- Myråskyrkan
- Missionsförsamlingar (ett flertal)
- Ramnakyrkan
[redigera] Ekonomi
[redigera] Textil- och postorderstaden
Ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar i Borås har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Andra nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och Netonnet (1999).
[redigera] Industri och sysselsättning
[redigera] Utbildning
- Högskolan i Borås, med bland annat bibliotekarie- och textilutbildning. Har cirka 10 000 studenter och många reser från hela Sverige för att utbilda sig här.
[redigera] Kommunikationer
Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås alltid varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Alvesta, Herrljunga och Varberg. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar. Närmaste flygplats med regulär flygtrafik är Landvetter, beläget väster om staden. Borås Flygplats ligger ute vid Viareds industriområde och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.
Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet(en av västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan. Riksväg 27 mot Växjö börjar här. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.
Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 Heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar, Vägen avslutas med en 2filig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en 2filig rondell. Riksväg 42 går vidare rakt igenom stadsdelen Sjöbo och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.
[redigera] Kollektivtrafik
Borås är centrum för de allra flesta linjer i Sjuhärad, här finns 2 större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Borås Lokaltrafik AB. Linje 1-9 är stadstrafik, 10-16 är servicelinjer. 40-49 trafikerar de yttersta föroterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås-Ulricehamn längs riksväg 40.
[redigera] Media
[redigera] TV
- SVT Västnytt
- TV4 Göteborg
- Knallevisionen
- Borås Tidning TV (BTTV)
[redigera] Radio
- Sveriges Radio P4 Sjuhärad - 102,9 MHz
- Rix FM - 107,1 MHz
- Mix Megapol Borås - 105,5 MHz
- Lugna Favoriter - 104,8 MHz
- Borås Närradio - 92,5 MHz
[redigera] Tidningar
- Borås Tidning
- Borås Nu
- boras.expressen.se
[redigera] Kända boråsare
Kända svenskar födda och/eller uppvuxna i Borås med nära omnejd.
|
|
|
[redigera] Sevärdheter
- Borås Konstmuseum
- Borås Museum
- Textilmuseet
- Borås djurpark
- Hedareds stavkyrka
- Stadsparksbadet
- Röda rummet
- Almenäsbadet
- Borås Stadsteater
- Borås Arena
- Borås Flygplats
- Jim Dines Pinocchio, Walking to Borås
[redigera] Sport
- Borås Rhinos AFK, Amerikansk fotbollsklubb i staden
- Borås segelflygklubb, är landets näst största segelflygklubb.
- Öresjö SS, Borås äldsta idrottsklubb - också benämnt ÖSS i dagligt tal, inte sällan syftande på klubbens roddsektion
- IF Elfsborg, knallarnas lag i Fotbollsallsvenskan
- Norrby IF, klassisk klubb i Borås
- IK Ymer, stor klubb som har sektioner för många sporter med ett totalt medlemsantal på ca 1400
- M7, tidigare basketklubb i Basketligan.
- Borås GIF, stor idrottsförening med många sporter och ett stort antal aktiva medlemmar
- Borås HC, hockeylag i Borås, ligger i allsvenskan.
- Borås AIK, fotbollsklubb, med omfattande ungdomsverksamhet.
- Bredareds IF, förening med sporter som fotboll, orientering och skidor.
- IBK 7-Härad, Innebandyklubb som spelar i division 1 södra, även med omfattande ungdomsverksamhet
[redigera] Borås i underhållningssammanhang
Under åren har Borås fått leva med stämpeln som en tråkig stad med tråkiga människor. Detta framhävs ofta i media i underhållningssammanhang.[källa behövs] I tv-serien Rena Rama Rolf kom exempelvis Rolfs (Lasse Brandeby) mycket besvärliga svärmor från Borås och i serien Svensson, Svensson berättades det att den något underliga grannen, Sara, hade varit Borås första punkare.
I andra underhållningssammanhang har dock staden höjts till skyarna. Till exempel gjorde Galenskaparna och After Shave sin version av New York, New York till Borås, Borås. Borås är även nämnt i deras sång Under en filt i Madrid (dock är det i det sammanhanget osäkert om de hyllar eller häcklar staden).
I Lars von Triers serie Riket har den ytterligt osympatiske Stig Helmer Ernst-Hugo Järegård lämnat sin fru och sju barn i Borås.
I serien De Drabbade utspelade sig ett flertal avsnitt i Borås, där Kjell Bergqvists rollfigur bodde.
I många av Maj Sjöwall och Per Wahlöös böcker om Martin Beck refererar man till Borås. Även Henning Mankells bok Danslärarens återkomst har kopplingar till staden.
Man har arbetat hårt för att bli av med stämpeln sveriges tråkigaste stad och organisationen Mitt i Borås som är ett företagarförbund anordnar mängder med evenemang i centrum.De allra mest kända evenemangen är sommartorsdagarna då man bjuder in kända artister som uppträder på Stora torget, detta lockar människor ifrån hela Sjuhärad och blir därför väldigt välbesökt. De arbetar även tillsammans med Borås stad för att rusta upp i centrum, våren 2007 har de rustat upp och byggt om Hötorget samt Sandwalls plats för att göra Borås mer till en sommarstad.
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
- ^ Enligt Gula sidorna
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Borås
