Arytmier
Från Wikipedia
Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är samlingsnamnet på en mängd tillstånd som alla har det gemensamt att hjärtats rytm inte är sinusrytm. Rytmrubbningar kan vara alltifrån normala och ofarliga, till livshotande symptom på allvarlig hjärtsjukdom. Orsaken är elektriskt kaos i hjärtat. Vissa typer av akuta rubbningar kan hävas med hjälp av en defibrillator.
| Kardiologi: Hjärt-kärlsjukdomar redigera |
|---|
| Hypertoni (Högt blodtryck) |
| Hypertensiv hjärtsjukdom – Hypertensiv nefropati – Sekundär hypertoni (Renovaskulär hypertoni) |
| Ischemisk hjärtsjukdom |
| Kärlkramp (Angina pectoris, Variantangina) – Hjärtinfarkt – Dresslers syndrom |
| Lungkretsloppet |
| Lungemboli – Cor pulmonale |
| Hjärtsäck (perikard) |
| Hjärtsäcksinflammation – Perikardiell utgjutning – Hjärttamponad |
| Endokard/Hjärtklaffar |
| Endokardit – Mitralklaff (insufficiens, prolaps, förträngning) – Aortaklaff (prolaps, förträngning, insufficiens) – Pulmonalklaff (insufficiens, förträngning) – Trikuspidalklaff (förträngning, insufficiens, prolaps) |
| Myokard |
| Myokardit – Hjärtmuskelsjukdom/Kardiomyopati (Alkoholkardiomyopati, Chagas kardiomyopati) |
| Elektriska ledningssystemet i hjärtat |
| Hjärtblock: AV-block – Skänkelblock
Wolff-Parkinson-Whites syndrom – Långt QT-syndrom – Hjärtstopp – Arytmi: Paroxysmal takykardi – Förmaksfladder – Förmaksflimmer – Kammarflimmer – Sjuka sinus-syndrom |
| Andra hjärttillstånd |
| Hjärtsvikt – Hjärt- och kärlsjukdomar – Kardiomegali – Kammarhypertrofi (Vänster, höger) |
| Cerebrovaskulära sjukdomar |
| Artärer, arterioler och kapillärer |
| Ateroskleros (Njurartärstenos) – Aortadissektion/Aortaaneurysm (Bukaortaaneurysm) – Aneurysm – Arterit (Aortit) – Fönstertittarsjuka – Arteriovenös fistel – Ärftlig hemorragisk telangiektasi |
| Vener, lymfkärl och lymfknutor |
| Trombos/Veninflammation/Tromboflebit (Djup ventrombos) |
[redigera] Sick sinus- och brady-taky-syndrom
Vid sick-sinus fungerar inte sinusknutan, och detta leder till att antalet slag per minut blir lågt. Brady-taky-syndromet är som sick sinus fast med attacker då hjärtat slår extra fort. Yrsel, svimning och trötthet är vanligt. Behandling kan ske genom insättande av pacemaker. Under övervakning kan följande läkemedel i låg dos ges: betablockare, verapamil och amiodaron.
[redigera] Supraventrikulära extraslag (SVES)
SVES orsakas av att hjärtats förmak aktiveras innan det skall aktiveras. Nästa slag kan kännas som ett extraslag. Vid SVES kan det vara så att hjärtats funktion sviktar. EKG-undersökning har ett specifikt avvikande utseende. Supraventrikulära extraslag förekommer i olika omfattning hos nästan alla individer.
[redigera] Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT)
PSVT innebär att en episod med för snabb hjärtrytm plötsligt uppstår. PSVT slutar därefter snabbt. PSVT beror på elektrisk rundgång i hjärtat. Hjärtklappningsobehag kan kännas. Vid massage på karotisblodkärlet eller kallt vatten i ansiktet kan hjärtat hoppa tillbaka till normal rytm. ß-blockerare eller Verapamil ges i förebyggande syfte, medan adenosin kan användas mer akut. Vid uttalade återkommande attacker är RF-ablation en lämplig åtgärd. En kateter förs då in i hjärtat via ljumsken. Den felaktiga ledningsbanan "bränns" bort. Behandlingsresultaten är i de flesta fall mycket goda och patienten blir symptomfri. Fortsatt behandling med farmaka undviks på detta sätt.
[redigera] Preexcitation, Wolff-Parkinson-White-syndromet, WPW-syndromet
WPW-syndomet innebär EKG-förändringar i form av
- Kort PQ-tid (kortare än 0,12 s)
- Breddökat QRS-komplex (lika med eller längre än 0,12 s) innehållande en deltavåg.
EKG-förändringarna beror på en alternativ elektrisk ledningsbana mellan kammare och förmak. De impulser som färdas i den alternativa banan kringgår den normala vägen genom den tidsfördröjande AV-knutan. Resultatet blir en för tidig aktivering av kammaren (preexcitation). Preexcitationen syns vid EKG-mätning som en deltavåg. Vid WPW-syndromet ökar risken för hjärtklappningattacker på grund av atrioventrikulära återkopplingstakykardier (AVRT). Sannolikheten att utveckla förmaksflimmer är ökad hos personer med WPW-syndromet. Asymtomatiskt WPW-syndrom saknar hjärtklappningsattacker och behöver inte behandlas. Vid symtomatiskt WPW-syndom kan olika hjärtmediciner användas. Om mediciner inte hjälper kan man gå in i hjärtat med kateterteknik och bränna bort den alternativa ledningsbanan. Detta kallas ablationsbehandling. Ingreppet tar vanligtvis mellan två och sex timmar att genomföra. Kirurgi tillämpas sällan.
[redigera] Förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer styr inte sinusknutan slagrytmen, vilket är det vanliga, utan den elektriska aktiviteten är oordnad och styrs oftast av pulser som når vänster förmak från lungvenerna. Förmakens pumpfunktion blir obefintlig. Symptomen skiljer sig från till individ. Vissa märker ingenting, s k tyst förmaksflimmer, medan flimret t o m kan leda till svimning hos andra. Förmaksflimmer gör att andnöd och brist på ork ofta uppstår. Vid EKG-undersökning syns förmaksflimmer. Blodflödet i hjärtat är nedsatt och därför ökar risken för proppbildning och därmed också stroke. Risken för blodpropp behandlas med antiproppmedel såsom Waran.
Med olika läkemedel, typiskt Tambocor, Sotatol, Durbis eller Cordarone (som har de bästa resultaten men också de svåraste biverkningarna) eller med elektriska stötar, s k elkonvertering (eller defibrillering), försöker man få tillbaka den normala hjärtrytmen.
Förmaksflimmer försvinner mycket sällan av sig självt. Man använder mer och mer en metod som kallas kateterablation. Från ljumsken för man upp katetrar in i hjärtat. Där isolerar man lungvenerna elektriskt från vänster förmak genom att bränna eller frysa vävnaden kring lungvensöppningarna så att ärrbildning sker. Även andra ställen i förmaken kan bli föremål för samma behandling. Ablationen tar mellan 2 och 7 timmar. Patienten är vaken men upplever sällan smärta eftersom smärtlindring ges. Patienten kan oftast lämna sjukhuset dagen efter ablationen och börja arbeta ganska omgående. Inte sällan krävs dock mer än en ablation för att patienten skall bli flimmerfri.
Sista utvägen vad gäller förmaksflimmer har varit, och är i någon mån fortfarande, maze-operation. Då öppnas bröstkorgen, hjärtat stannas och cirkulationen upprätthålls med hjärt- lungmaskin. Förmaken öppnas och man ristar in ett speciellt mönster som skall tvinga de elektriska pulserna att ta en viss väg. Det s k förmaksörat opereras bort för att förhindra framtida proppbildning. Maze-operation är som alla open-heart-operationer ett stort ingrepp. Man ligger kvar på sjukhuset åtminstone en vecka och är tillbaka i arbete först efter flera månader.
[redigera] Förmaksfladder
Vid förmaksfladder har man en regelbunden hjärtrytm som ser sågtandad ut på EKG. De elektriska impulserna från förmaken till kamrarna är regelbundet blockerad. Behandlingen är densamma som vid förmaksflimmer.
En svensk webbplats av och för de som lider av förmaksfladder är förmaksflimmer.se.
[redigera] Ventrikulära extraslag (VES)
VES är vanligt vid alla hjärtsjukdomar och förekommer också hos friska personer. Ventrikulära extraslag utlöses av ektopiska foci i kammarmyokardiet eller från finare förgreningar av retledningssystemet i kammaren och ger upphov till ett avvikande kammarkomplex. Vissa läkemedel kan förvärra tillståndet. VES brukar ej behöva behandlas.
[redigera] Ventrikeltakykardi (VT)
Definitionen är tre på varandra följande extraslag med en frekvens över 100. Ultraljud av hjärtat bör göras för att hitta klaffel och avvikande hjärtfunktion. Vid akut hjärtinfarkt förekommer ofta VT, vilket kan behandlas med lidokain. Bestående VT ska behandlas med elkonvertering.
[redigera] Torsade de Pointes
Torsade de Pointes är en ovanlig och allvarlig form av VT. Tillfällig pacemaker kan ibland prövas som behandling.
[redigera] Ventrikelflimmer, VF
Vid VF (hjärtstopp) pumpar inte hjärtat något blod, och den elektriska aktiviteten i kamrarna är en oreda. VF är akut livshotande och behandlas med defibrillator.
[redigera] Atrioventrikulära block, AV-block
AV-block innebär att det är fel på överledningen av signaler från sinusknutan, via AV-knutan, till kamrarna. Beroende på hur allvarligt felet är talar man om AV-block I, AV-block II och AV-block III.
Vid AV-block I är bara enstaka signaler blockerade, vilket innebär att hjärtat hoppar över enstaka kammarslag. Detta är vanligtvis inte märkbart. Vid AV-block II tappar AV-knutan vartannan eller vartredje signal och kamrarna slår följaktligen långsamt. Man blir trött och tappar orken.
AV-block III är allvarligast. AV-knutan är då helt blockerad och inga signaler kommer fram. Hos de flesta människor har kamrarna en ersättningsrytm då de slår av sig själva i långsam takt, ca 20 slag i minuten, men i otakt med förmaken. Blodföde och tryck är mycket lågt. Tillståndet är allvarligt och kräver omedelbar läkarvård.
[redigera] Adams-Stokes syndrom
Adams-Stokes syndrom är en blandform av AV-block I, II och III. Hjärtat kan normalt vara symptomfritt, men plötsligt övergå till AV-block II eller III. Blockeras signalerna i AV-knutan helt, stannar kamrarna (hjärtstillestånd, asystoli) under 10-15 sekunder för att sedan börja slå själva enligt AV-block III. Patienten förlorar medvetandet under hjärtstilleståndet men vaknar upp när ersättningsrytmen kommer igång. Efter en stund återgår hjärtat till sitt normala tillstånd som kan vara AV-block I, II eller symptomfritt. Ett allvarligt tillstånd som kräver läkarvård men som kan vara svårdiagnosticerat om hjärtat normalt är symptomfritt.
[redigera] Fascikelblock, skänkelblock
Vid skänkelblock aktiveras inte ledningsbanorna som de skall. Vid högersidigt skänkelblock aktiveras vänster kammare som normalt. Vid vänstersidigt skänkelblock aktiveras höger kammare som normalt. Ofta krävs ingen behandling.
[redigera] Externa länkar
- Förmaksflimmer, attackvis. Sjukvårdsrådgivningen.
- Förmaksflimmer, kroniskt. Sjukvårdsrådgivningen.
- En svensk webbplats av och för de som lider av förmaksflimmer är förmaksflimmer.se.
