Artur Hazelius

Från Wikipedia

Artur Hazelius (1833-1901)
Postumt porträtt 1910 i olja på duk av Julius Kronberg (1850-1921).

Artur Immanuel Hazelius, född 30 november 1833 i Stockholm, död 27 maj 1901, svensk filolog, folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och Skansen, världens första friluftsmuseum.

Artur Hazelius var son till arméofficeren, politikern och skriftställaren Johan August Hazelius (1797-1871), och Louise Svanberg (född 1804), dotter till landsfiskalen Lorentz Svanberg och Brita Carolina Alenius från den så kallade Bureätten. Släkten Hazelius var på 1400-talet bosatt i Hassela i Hälsingland, varför stamfadern Petrus Jonae antog namnet Hazelius på 1600-talet. Artur Hazelius gifte sig 1864 med Sofia Elisabet Grafström (1839-1874) från Umeå, dotter till skalden och professorn Anders Abraham Grafström (1790-1870) och Helena Sofia Franzén, och dotterdotter till Frans Michael Franzén. Hustruns far hade tidigare varit gift med hennes moderns halvsyster Henrika Elisabeth Franzén. Arturs syster Heloise Desdemona Hazelius var gift med hans svåger, skalden Thor Frithiof Grafström (1827-1883). Arturs syster Jenny Cecilia Hazelius var gift med tullfiskalen Erik Gabriel Poppius (1840-1907).

Artur Hazelius blev fil.dr. vid Uppsala universitet 1860 varefter han var verksam som lärare i Stockholm och lektor vid Högre lärarseminariet. Hazelius trivdes dock inte som lärare och begärde avsked från sina tjänster för att i stället ägna sig åt författarskap om rättstavning och skrev läroböcker.

Hazelius är känd för att ha grundat Nordiska museet och Skansen. Intresset för svensk etnografi grundlades i barndomen då fadern var anhängare av göticismen och medlem i Manhemsförbundet. Carl Jonas Love Almqvist var en av faderns vänner och förebilder, och deras pedagogiska och kulturella nytänkande ledde till att den både känslosamme och dominante fadern gav sina barn en något okonventionell uppväxt. En av de viktigaste delarna i uppfostran var att Artur Hazelius skulle få kännedom om hela landet, varför han under barndomen ofta fick resa till släktingar och bo hos bekanta runt om i Sverige. Hazelius skaffade sig sålunda tidigt stor kunskap om bland annat svenska folkdräkter, och skaffade sig expertisen att sovra bland ting och föremål från landet när han gjorde uppköp och startade den samling av allmogeföremål som utgjorde ett Skandinavisk-etnografiskt museum som öppnades vid Drottninggatan 1872. Denna samling överläts till staten 1880 och under Hazelius själv blev den stommen till Nordiska museet. Hazelius var även en av grundarna till Svenska Folkdansens Vänner, en förening satt att vårda kulturarvet kring folkdans och folkdräkter. Föreningens dräktsamling är idag en av de större privata i landet.

Därefter intresserade sig Hazelius för äldre allmogebyggnader. Inspirerad av hallänningen Alfred Bexell – som redan 1876 för museiändamål köpt Bålastugan, ett allmoghehem från sent 1700-tal från Harplinge socken, vilket därefter flyttades till Varberg, numera som en del av länsmuseet Varbergs museum – köpte Hazelius 1885 Morastugan som flyttades till Skansenshöjden, där han lät uppbygga världens andra friluftsmuseum - Skansen, öppnat för allmänheten 1891, efter inspiration från Kung Oscar IIs friluftsmuseum vid Kristiania 1881. Skansen blev omedelbart populärt. Hazelius hade redan vunnit internationell erkännande genom världsutställningarna i Paris. Museet fick stor betydelse för kulturlivet i Stockholm; redan från början hade Hazelius varit klar med museets och Skansens pedagogiska funktion att införliva hela Sveriges kultur i huvudstaden. Hazelius och Skansen är omtalade av flera samtida kulturpersonligheter som Verner von Heidenstam och August Strindberg; Fredrik Böök menade att Hazelius faktiskt var den viktigaste personen i bildandet av den nationalromantiska tidsandan.

Som motto hade Hazelius "Känn dig själv"(grekiska ΓΝΩΘΙ ΣΑΥΤΟΝ Gnothi seauton eller latin Nosce te ipsum), och var även syftet med hans livsgärningar. Att känna sig själv hade varit ett ideal från oraklet i Delfi och Sokrates, till renässansens humanister. För Hazelius betydde dessa ord att människan förstår sig själv utifrån sin historia.

Då Arturs hustru Sofia Elisabet avled 1874 förändrades Hazelius och han började alltmera att isolera sig från människor. De sista åren av sitt liv tillbringade han i självvald ensamhet i ett hus på Skansen, detta trots att han ansågs vara en älskvärd och socialt kompetent person som var både beundrad och omtyckt. När Artur Hazelius dog 1901 vid 67 års ålder efter en promenad, fick han sin sista vila på Skansen. Artur och Sofia Elisabet Hazelius fick ett barn, Gunnar Hazelius (1874-1905) som efterträdde sin far som chef på Skansen (1901-1905).

Ett frimärke med Hazelius bild utgavs av Postverket 1941 till Skansens 50-årsjubileum. Med Skansen som förebild har hundratals friluftsmuseum (open air museum) öppnats över hela världen, från Gammlia i Umeå, Beamish museum i Durham, England, till Museo al Cielo Abierto i Valparaiso, Chile, och Hokkaido i Japan.