Amin
Från Wikipedia
- För Ugandas president 1971–1979, se Idi Amin.
Aminer är inom kemin organiska ammoniakderivat som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med kolväte.
Aminer spelar en mycket viktig roll inom växt- och djurriket. Till exempel är aminosyror en typ av karboxylsyror som också är aminer. Alkaloider är aminer från växriktet. Aminer reagerar svagt basiskt.
[redigera] Alifatiska aminer
Beroende på hur många väteatomer som ersatts delar man in de alifatiska aminerna i primära aminer med allmän formel RNH2, sekundära aminer med allmän formel R2NH, tertiära aminer med allmän formel R3N och kvartära aminer med allmän formel R4N+.
De alifatiska aminerna är relativt starka baser, i vissa fall starkare än ammoniak. Detta gäller särskilt de lågmolekylära aminerna med korta alifatiska kedjor, eftersom de är lättlösliga i vatten.
Lågmolekylära aminer har i allmänhet en ganska distinkt rutten doft. Diaminerna putrescin (1,4-diaminobutan), och kadaverin (1,5-diaminopentan) bildas bland annat i kadaver och ruttnande kött ur sönderfall av aminosyrorna arginin respektive lysin.
[redigera] Aromatiska aminer
Aromatiska aminer eller arylaminer är en amin där en eller flera av kolvätegrupperna är ett aromatiskt kolväte. Den enklaste aromatiska aminen är anilin (aminobensen). Aromatiska aminer är i allmänhet mycket giftiga.
[redigera] Heterocykliska aminer
Heterocykliska aminer är cykliska kolväten där kväveatomer ingår i själva ringen. Kvävebaserna i DNA- och RNA-molekylerna är uppbyggda av heterocykliska aminer. De så kallade stekytemutagenerna, som bildas då kött steks, utgörs till viss del av heterocykliska aminer.
Hetrocykliska aminer finns också i Alkaloid där kokain, nikotin, morfin, heron och LSD ingår samt i klorofyll, hemoglobin och i vissa råttgifter.