Pitor.
Ferdinand Hodler a l'era nassù a Berna ai 14 ëd mars dël 1853 e a l'é mòrt a Gëneva ai 19 ëd magg dël 1918.
Ferdinand Hodler a l'é stàit un dj'arpresentant pì amportant dël simbolism.
Sò quàder manifest, La neuit (1889-1890), butà an esposission a Paris dël 1891, a l'era stàit antërdì da la sità ëd Gëneva përchè giudicà dësconvenient.
Hodler a l'ha avù 'd travaj da vàire ordinassion pùbliche, për le quaj a l'ha butà an sena dj'episòdi fondator ëd la stòria dla Svìssera. Antratant, a l'era tacasse ai paisage, an esaltandje e stilisandje: soe composission a son resùe da l'órdin e da la simetrìa.
A l'é stàit ëdcò un ritratista d'inovassion e a l'ha arpresentà vàire dij sò amis, colessionista o scritor. A l'é ëdcò autor d'autoritrat che a l'han compagnà soa vita 'me na forma d'antrospession sensa concession.
[modìfica] La serie ëd Valentine
Un dij cò ëd soa euvra a l'é la serie ëd Valentine: anviron dosent dissègn e piture ch'a testimònio, con na brutalità bolversanta, l'avansà inesoràbila ëd soa morosa Valentine Godé-Darel, malavia ëd càncher, vers la mòrt.
[modìfica] Euvre prinsipaj
- La neuit (1889-1890). A l'é la pitura che, butà an esposission dël 1891, a l'ha falo armarché tanme un grand artista, con l'amirassion ëd Puvis e ëd Rodin.
- L'amor (1904-1908)
- Valentine su sò lét ëd mòrt (euli su tèila, 65x81 centim, 1915; goernà al Kunstmuseum ëd Basiléa).
|
OMMI! Ma io non SO LEGGERE!!
E be'? :) È facile leggere una lingua che si parla già. Consulti questa pagina e vedrà, in un attimo anche Lei avrà il suo badge da bogianen :)
|
St'utent-sì a l'é un bogianen
|
OMMI! pero si YO no
SE LEER!
¿Y que? :) Es fácil aprender a leer un idioma que ya se habla. Consulte usted esta pagina y verá, en un momento tendrá usted su Badge de Bogianen :)
15.649 artìcoj scrivù e na media ëd pàgine lesùe davzin a 1.750.000 pàgine l'ann!
'cò ti it peule travajé a fé pì granda e bela la wikipedia piemontèisa. Tùit a peulo gionté dj'anformassion, deurbe dij neuv argoment, deje na man aj volontari ch'a travajo ambelessì 'ndrinta. Rintra ant la Piòla e les coma avnì a fé toa part. I soma na gran famija e i l'oma da manca dël travaj ëd tuti. Se it la sente nen dë scrive n'artìcol, a-i son vàire travajòt da fé andova a fa pa da manca d'esse na cima a scrive për podej giuté. Mersì.
|
|