Katla
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
- Sjå òg fabeldyret Katla frå boka om brødrene Løvehjerte
Katla | ||
---|---|---|
Høgd over havet | 1 512 moh | |
Ligg i/på | Island | |
Koordinatar | Koordinatar: | |
Fjelltype | Subglasial vulkan | |
Siste utbrot | 1918 |
Katla er ein islandsk vulkan som er kjend som ein av dei farlegaste på øya. Han ligg nord for Vík í Mýrdal og aust for den vesle isbreen Eyjafjallajökull. Vulkantoppen er på 1 512 meter, medan breen Mýrdalsjökull som ligg over han har ein flatevidd på 595 km². Vulkankrateret har ein diameter på 10 km.
Vulkanen har utbrot med rundt 40 til 80 års mellomrom. Det siste utbrotet var i 1918, men det var eit lite eitt i 1955, så vulkanen blir nøye vakta for teikn på eit nytt. Sidan 930 har ein dokumentert 16 utbrot. Eldgjá og Lakagigar er med i det same vulkanske systemet, slik at det kan reknast som eitt av dei kraftigaste i verda.
Før hringvegur (den islandske ringvegen) vart bygd frykta folk å reise over sletta føre vulkanen fordi det ofte oppstår jökulhlaup og det er djupe elvar som må kryssas. Særleg farleg var jökulhlaupen etter utbrotet i 1918. Katla har vist teikn på uro den siste tida og geologar fryktar at eit utbrot er i vente i nær framtid. Då utbrotet i 1755 var på sitt verste vart flaumvassføringa estimert til mellom 200 000–400 000 m³/s. Til samanlikning er den samanlagte middelvassføringa til Amazonaselva, Mississippielva, Nilen og Chang Jiang om lag 290 000 m³/s.