Influensa
Från Wikipedia
|
| Exempel på subtyper av influensavirus typ A |
| ICD-10 | J10.
, J11. |
|---|---|
| ICD-9 | 487 |
| DiseasesDB | 6791 |
| MedlinePlus | 000080 |
| eMedicine | med/1170 ped/3006 |
Influensa, infektionssjukdom orsakad av influensavirus, en grupp virus i familjen ortomyxovirus. Influensa är en sjukdom som skall betecknas som en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar mellan djur och människa. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur, främst fåglar, svin och hästar. Influensavirus är som regel artspecifika, men viruset kan förändras genom mutation eller genom att kombinera sig med andra subtyper av influensavirus, vilket gör att de kan överföras från en art till en annan.
Man klassificerar influensavirusen enligt följande:
- Influensavirus typ A - Virus som kan spridas över flera världsdelar och ligger bakom de stora epidemierna (se även pandemi)
- Influensavirus typ B - Virus som får lokal eller regional spridning
- Influensavirus typ C - Virus som bara ger en kraftig förkylning
Innehåll |
[redigera] Influensa hos människan
Influensan ger, efter inkubationstiden på ett par dagar, snabbt kraftiga symptom. Inom ett par timmar kan man gå från fullt frisk till feberfrossa. Hög feber är vanlig, liksom muskelsmärtor och huvudvärk. Hosta förekommer i de flesta fall som ett typiskt symptom. Influensa kan även ge nysningar och rinnande näsa, som en vanlig förkylning gör, men symptomen är mindre uttalade. I allvarligare fall påverkas cirkulationsorganen så att till och med döden kan inträffa.
Efter tre till fem dagar avtar oftast febern. Om febern kommer tillbaka eller kvarstår är det sannolikt komplikationer i form av bakteriella angrepp av streptokocker eller pneumokocker. De ger ofta symptom i form av lunginflammation och problem med mage och tarmar.
Influensa smittar genom att virus finns i de vätskepartiklar som sprids vid hosta och nysningar. Det är mycket svårt att undvika dessa virus då de små partiklarna kan sväva omkring i luften ganska länge. Tyngre partiklar kan landa på alla möjliga sorters ytor och där överleva i upp till sju timmar. Influensan smittar sedan genom att viruset kommer i kontakt med kroppens slemhinnor, t ex genom att man gnuggar sig i ögonen eller petar sig i näsan med orena fingrar. Hygien är därför extra viktig i influensatider.
Misskötande av sjukdom kan leda till död; influensa är faktiskt en av våra vanligaste dödsorsaker, främst i kraft av de komplikationer som kan uppstå i kölvattnet av den akuta infektionen. Främst är det då frågan om bakteriell lunginflammation, som är den vanligaste komplikationen. Det är framförallt bland äldre människor som influensa och komplikationer av influensan kan visa sig vara farliga - under vintrar med mycket influensa brukar ca 5 000 fler dödsfall inträffa än normalt i Sverige bland personer över 65 år.
[redigera] Årligen återkommande influensa
Influensa orsakar årligen återkommande epidemier. Läkemedelsverket har i samarbete med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och inbjudna experter tagit fram behandlingsrekommendationer för den årliga återkommande influensan. [1]
[redigera] Influensavaccin
I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen (WHO) om vilka tre virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för. Beslutet baseras på information som insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. Det rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Det tar sedan ett halvt år att odla fram tillräckligt stora mängder av det nya vaccinet. År 2007 beslöt WHO att behålla två av föregående års stammar och lägga till en virusstam som isolerats på Salomonöarna.
[redigera] Biverkningar
Vanliga biverkningar vid influensavaccinering är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsområdet. Det är även vanligt med en allmän lätt sjukdomskänsla. Biverkningarnas tidsperiod skiljer sig mellan olika individer och preparat men kan sitta i upp till två dagar. Om man är allergisk mot ägg ska man prata med den vaccinerande doktorn innan vaccinering. Detta är för att det föreligger risk för en allergisk reaktion då de flesta influensavaccin är odlade i hönsägg. Se FASS för exakt information om det preparat du är intresserad av.
[redigera] Influensor genom åren
Influensaepidemier slår ofta till i Sverige under fem-sex veckor på vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor. En orsak till att influensan ofta drabbar oss på vintern skulle kunna vara att vi då i större utsträckning vistas inomhus tillsammans med andra människor. Epidemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset.
- 2003 - Fujian
- 2002 - ?
- 1970 - Hongkong
- 1969 - Hongkong
- 1968 - Hongkong
- 1957 - Asiaten
- 1918 - Spanska sjukan
- 1889 - Ryska snuvan
[redigera] Influensavirus hos djur
Det virus som orsakar influensa hos djur är av typ A. Denna typ A förekommer i sin tur i 15 olika subtyper baserat på ett av virusets beståndsdelar, hemagglutinin (H). Influensa finns som permanent smitta med global utbredning hos tre däggdjur:
- människa
- häst se hästinfluensa
- svin se svininfluensa
Det förekommer också lokalt eller har förekommit under perioder hos andra djurarter som exempelvis mink, valar, sälar, hundar och katter.
Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer också hos vilda fåglar och då främst hos andfåglar. Detta gör att man också kallar Influensa som orskas av influensvirus typ A för fågelinfluensa, se vidare fågelinfluensa.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Källor
[redigera] Externa länkar
