Birger Forell

Från Wikipedia

Birger Forell, född 27 september 1893 i Söderhamn, död 4 juli 1958 i Borås, var en svensk präst som engagerade sig för flyktingar, förföljda, fördrivna och krigsfångar under och efter andra världskriget.

Birger Forell studerade teologi i Tübingen och Marburg. Mellan 1929 och 1942 verkade Forell som präst vid Svenska kyrkan i Berlin (Victoriaförsamlingen) och stödde Bekännelsekyrkan (die bekennende Kirche) inom den tyska kyrkan. Han hjälpte förföljda i Nazityskland och övervakades av Gestapo. Efter påtryckningar av nazisterna kallades han hem till Sverige och var präst i Carolikyrkan i Borås 1942–1951. Erik Perwe och Erik Myrgren förde Forells arbete vidare med att hjälpa flytkingar undan nazisterna.

År 1943 skickades han av Kyrkornas världsråd för att ta hand om tyska krigsfångar i Storbritannien. 1944 grundade han Kommittén för kristen efterkrigshjälp i Borås. 1947 engagerade han sig för staden Espelkamp som en stad för flyktingar (Flüchtlingsstadt Espelkamp). Hans arbete fortsatte med Schwedenhilfe och utdelandet av livsmedel, kläder och pengar. 1951 slutade han som präst i Borås och grundade Deutsch-Schwedische Flüchtlingshilfe som hjälpte fördrivna bönder att hitta en ny tillvaro. 1960 avslutade Flüchtlingshilfe sin verksamhet och arbetet fortsatte i Birger-Forell-Stiftung e.V. fram till 2000.

Birger Forell har fått skolor och platser uppkallade efter sig i Berlin (Birger-Forell-Platz och Birger-Forell-Grundschule i stadsdelen Wilmersdorf), Espelkamp och Neugnadenfeld. Hos Svenska kyrkan i Berlin finns idag en minnesplakett som påminner om Forells gärning. 1993 tryckte Deutsche Bundespost ett frimärke till minne av Forells hundraårsdag.