Bataljon

Från Wikipedia

Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, fältslag) militärt förband som ofta är specialiserat för en viss uppgift. En bataljon är en underavdelning till en brigad eller ett regemente, och består vanligen av mellan fyra och sex kompanier. Antalet soldater i en bataljon varierar mellan 400 och 1 200 man. Chefen för en bataljon är vanligen överstelöjtnant eller major.

I Sverige infördes benämningen bataljon under senare delen av 1600-talet. Det var en ersättning för den äldre svenska benämningen skvadron och utgjorde under karolinertiden ett stridande förband om fyra kompanier med 150 man var.

I slutet på 1990-talet kunde en svensk mekaniserad bataljon bestå av:

1 bataljonsstab
1 mekaniserat stabs- och granatkastarkompani
2 mekaniserade skyttekompanier med pansarbandvagnar eller stridsfordon
2 stridsvagnskompanier
1 mekaniserat trosskompani

Den mekaniserade bataljonen var ett operativt rörligt förband som var organiserat för att kunna verka mot en angripares modernaste mekaniserade förband, landstigningsförband och luftlandsättningsförband, understödda av attackhelikoptrar och attackflyg. Bataljonen hölls i regel samman av en brigad men kunde även ges självständiga uppgifter.

Den engelska termen är battalion. I den amerikanska armén används termen skvadron om ett bataljonsförband i pansartrupperna och arméflyget. I den brittiska armén används termen regemente för bataljonsförband i många truppslag, bl.a. artilleriet. I Frankrike betecknas bataljonsförband generellt med termen regemente.

[redigera] Historik

Under 1400- och 1500-talen användes benämningen för att beteckna en massa av fotfolk, vilken som helst, ordnad i sluten fyrkant. Under 1600-talets senare hälft överflyttades benämningen på en viss truppenhet (förut skvadron eller brigad), som i striden uppträdde i en samlad enhet. Småningom blev denna enhet av fast natur och lades till grund för beräkningen av infanteriet. Härav uppstod benämningen taktisk enhet. Bataljonen delades förr i 4, 5 eller 6, undantagsvis flera, kompanier, men räknade i 1900-talets början överallt 4 sådana; i engelska armén dock 8. Dess styrka utgör vanligen på fredsfot 400-600 man, på krigsfot 800-1,000 man. Bataljonen föres av en bataljonschef. (ur Nordisk familjebok)