ebooksgratis.com

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Barcelonas tunnelbana - Wikipedia, den fria encyklopedin

Barcelonas tunnelbana

Från Wikipedia

Tunnebanestationen Universitat (L1)
Tunnebanestationen Universitat (L1)

Barcelonas tunnelbana invigd 1924 är det näst äldsta tunnelbanesystemet i Spanien efter Madrids tunnelbana. Tunnelbanan är Barcelonas främsta kollektiva transportsystem med drygt 390 miljoner passagerare 2005, i jämförelse transporterade stadens bussar drygt hälften så många passagerare. Barcelonas tunnelbana utgörs av 9 linjer vilka sköts av två bolag, Transports Metropolitans de Barcelona som även sköter busstrafiken i Barcelona driver L1-L5 och L11, dessa utgör det egentliga tunnelbanenätet.

Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya driver L6-L8, dessa linjer vilka tidigare inte räknades till stadens tunnelbanenät går längs förortsbanor vilka även trafikeras av en rad andra linjer, bland annat fyra som räknas till pendeltågsnätet. Hela nätet som egentligen utgörs av 3 skilda nät är idag (2007) 102km med 145 stationer och 3 olika spårvidder. Något som karakteriserar Barcelonas tunnelbana är att bytesstationerna ofta ligger väldigt långt ifrån varandra och förbinds av ett myller av gångar och trappor.

Innehåll

[redigera] Spårnätet

Barcelonas tunnelbana tillkom från början som ett komplement till stadens spårvagnar. Linjerna är därför byggda med små avstånd mellan stationerna, i medeltal 650 meter. Det korta avståndet mellan stationerna innebär att tågen endast kan hålla en medelfart om 29km/h vilket är långsammare än exempelvis Stockholms eller Moskvas tunnelbana. Nästan hela nätet ligger under mark med endast tre kortare sträckor ovan jord, detta beror på att linjerna nästan uteslutande dragits i stadsmiljö.

Större delen av nätet är byggt genom att man grävt upp vägar och placerat linjerna rakt under, så kallat öppet schakt, det finns därför få stationer som ligger djupare än ett par meter under marken. Något som ej är fallet med den nya tunnelbanelinjen som i skrivande stund (2008) är under konstruktion, där har man istället valt att använda sig av en tunnelborrningsmaskin för att borra linjen djupt under staden.

Stationerna är med få undantag placerade på sidorna av spåren, några stationer har även en tredje perrong placerad mellan spåren för att underlätta på och avstigning. Många stationer saknar hiss från gatuplan och i vissa fall även rulltrappa, detta är något man började åtgärda under 1990-talet med avsiktet att göra alla stationer handikappsvänliga, ett arbete som beräknas avslutas först en bit in på 2010-talet. Många av bytesstationerna är placerade långt ifrån varandra, i vissa fall två trehundra meter. För att underlätta tågbyte har man påbörjat att installera rullband mellan stationerna (än så länge bara en station).

Varje linje har sina egna tunnelbanevagnar som endast trafikerar den linjen till skillnad från exempelvis Stockholms tunnelbana där vagnarna kan trafikera alla linjer. Spårbredden är normalspårig på alla linjer utom linje 1 där spårbredden istället är bredspårig, på linje 8 är spårbredden smalspårig. Utöver Barcelona täcker nätet även delar av de angränsande städerna, främst L'Hospitalet de Llobregat med ett tiotal stationer men även Badalona, Cornellà de Llobregat, Montcada i Reixac, Santa Coloma de Gramenet, Sant Adrià de Besòs och Sant Boi de Llobregat.

[redigera] Linjer

Barcelonas tunnelbana.
Barcelonas tunnelbana.

Transports Metropolitans de Barcelona driver 6 linjer i Barcelona med 121 stationer över 83km, de numreras L1-L5 samt L11, varje linje har även tilldelats en färg för enklare orientering.

Linje Nummer Färg Öppningsår Sträckning
Linje 1 Röd 1926 Hospital de Bellvitge - Fondo
Linje 2 Lila 1995 Paral·lel - Pep Ventura
Linje 3 Grön 1924 Zona Universitària - Canyelles
Linje 4 Gul 1973 Trinitat Nova - La Pau
Linje 5 Blå 1959 Cornellà Centre - Horta
Linje 11 Ljus Grön 2003 Trinitat Nova - Can Cuiàs

Ferrocarrils de la Generalitat de Catalunya driver L6-L8, dessa linjer är helt fristående från övriga nätet och ingår i två andra linjenät. L6-L7 ingår i linjenätet Metro del vallès medan L8 ingår i linjenätet Metro del Baix Llobregat. Efter att Barcelona integrerat all kollektivtrafik under gemensam taxa fick tre linjer med karaktär av tunnelbana ändrade linjebetäckningar, U6, U7 och S3 blev istället L6, L7 och L8.

Linje Nummer Färg Öppningsår Sträckning
Linje 6 Mörk Blå 1863 Pl. Catalunya - Reina Elisenda
Linje 7 Brun 1954 Pl. Catalunya - Av. Tibidabo
Linje 8 Rosa 1912 Pl. Espanya - Molí Nou


[redigera] Historia

De två första tunnelbanelinjerna i Barcelona byggdes av två olika bolag för två olika syften. Först ut var Gran Metropolitano de Barcelona som 1924 efter många förseningar (linjen påbörjades redan 1908) öppnade en 2,5 km lång linje mellan Pl Catalunya och Lesseps. Sträckningen är idag en del av L3. Linjen byggdes med avsikten att avlasta spårvagnarna vilka inte klarade av kapacitetsbehovet. Två år senare öppnade Ferrocarril Metropolitano Transversal de Barcelona (nuvarande L1) en linje mellan Pl Catalunya och Bordeta, en station som senare flyttades och döptes om till Santa Eulália. Linjen var tänkt att länka samman de södra och norra järnvägarna med Pl Espanya dit man valt att förlägga utställningsområdet för 1929 års Världsutställning. Den har därför samma spårvidd (1672mm) som det nationella järnvägsnätet, även tunnelbanevagnarna är bredare än på de andra linjerna. Linjen ändrades dock till att sköta enbart tunnelbanetrafik.

1959 öppnades linje 2 vilken sedan förlängdes 1967. Två år senare öppnades linje 5 som tillkom för att avlasta linje 1, den var ursprungligen menad att korsa hela Barcelona men anslöts istället ihop med linje 2, först temporärt och senare permanent. Linje 2 som vid tiden för sammankopplingen med linje 5 var under utbyggnad mot centrum lades på is trots att man i princip grävt färdigt tunneln, den återupplivades först 20 år senare inför Olympiaden 1992. Invigningen av nya Linje 2 skedde dock först 1995 efter flera tekniska problem, förlängningen av linje 2 norr om Sagrada Família trafikerar den sträckning som linje 5 ursprungligen var avsedd att trafikera. 1973 tillkom Linje 4 som från början var en gren av linje 3 och trafikerar den sträcka där de ursprungliga tunnelutgrävningarna gjordes 1908 i samband med anläggandet av Via Laietana. Linje 6 och Linje 8 har båda sitt ursprung som järnvägslinjer vilka senare fått karaktär av förortsbanor i och med att Barcelonas storstadsområde växte.

[redigera] Tunnelbanans utbyggnad

Barcelonas tunnelbana är för närvarande under utbyggnad med förlängningar av linjerna 1,2,3,4 och 5. Det är även planerat för ytterligare utbyggnader av samtliga befintliga linjer. En helt ny linje är även under byggnad, den kommer att bli (46,6km)[1] med fyra grenar där linje 9 och linje 10 skall gå. Trafiken kommer på dessa två linjer att skötas av förarlösa tåg.

Utbyggnaden av Barcelonas tunnelbana har historisk men även i nutid drabbats av förseningar, de utbyggnader som görs idag fanns med (om än i annan skepnad) redan på den transportplan som godkändes 1971 för åren fram till 1979. Även dagens utbyggnader drabbas av ständiga förseningar, den nya linjen var från början tänkt att delvis tas i bruk under 2004 men är nu försenad med flera år. Detta är något som står i stark kontrast till utbyggnaden av Madrids tunnelbana som under en 12 års period 1995-2007 byggde 166km ny tunnelbana.

[redigera] Pågående tunnelbaneprojekt

Linje 1 förlängning en station till El Prat de Llobregat (färdigt???)

Linje 2 förlängning en station till Badalona Centrum (2008).

Linje 3 förlängning två stationer till Trinitat Nova linje 4 och 11 (2009).

Linje 4 förlängning tre stationer till Sagrera linje 1 och 5. (färdigt???)

Linje 5 förlängning tre stationer till Vall d'Hebron linje 3 (2009).

Linje 9 helt ny linje mellan flygplatsen och Can Zam (färdigt???)

Linje 10 helt ny linje mellan hamnen och Gorg linje 2 (färdigt???)

[redigera] Källor

  1. ^ Barcelonas nya linje 9

Urbanrail

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar


aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -