Afrikansk buffel
Från Wikipedia
| ?Afrikansk buffel | |
|---|---|
 Syncerus caffer
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning: | Idisslare Ruminantia |
| Familj: | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj: | Oxdjur Bovinae |
| Släkte: | Syncerus Hodgson, 1847 |
| Art: | Afrikansk buffel S. caffer |
|
|
|
| §Syncerus caffer Auktor: Sparrman, 1779 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Afrikansk buffel eller kafferbuffel (Syncerus caffer) är ett partåigt hovdjur som förekommer över stora delar av Afrika.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
De största hannarna når en mankhöjd av 1,7 meter och en kroppslängd av 3,5 meter samt en vikt av 1 000 kilogram. Men det finns stora skillnader mellan de olika underarterna angående storlek och andra kännetecken. Underarten S. c. caffer som förekommer i savann av östra Afrika är nästan dubbelt så stor som underarten S. c. nana som lever i centralafrikanska regnskogar.
Ungdjur har en tät päls men hårbeklädnaden blir mindre under djurets liv och gamla individer är nästan naken. Färgen är hos S. c. caffer oftast svart och hos S. c. nana brun. Även här finns olika brunaktiga typer.
Stora horn finns hos bägge kön. Öronens ansats ligger under hornen. Hannar har dessutom en hart sköld på huvudet som sammanlänkar bägge hornen. Hornen av underarten S. c. caffer är tydlig större än hos den andra underarten.
[redigera] Utbredning
Underarten S. c. caffer finns uteslutande söder om Sahara. En närbesläktad art, Pelorovis antiquus (eller Syncerus antiquus), levde även norr om Sahara men dog ut för länge sen. Den afrikanska buffeln förekommer i många olika habitat, till exempel i tät regnskog och i den öppna savannen. I bergsregioner finns arten upp till 3 000 meter över havet. Störst är populationen i områden med blöta savanner, med bra tillgång till vatten, föda (gräs) och gömställen (buskar).
[redigera] Levnadssätt
Afrikanska bufflar lever i hjordar som över flera år stanna i samma revir och som vandrar genom territoriet på fastlagda sträckor. Hjorden består huvudsaklig av honor med deras ungar och under parningstiden ansluter även hannarna. Dessutom förekommer hjordar av unga hannar. Hjordar av underarten S. c. caffer består av 50 till 500 individer. S. c. nana lever i betydlig mindre grupper av 8 till 20 djur. Under parningstiden förekommer strider hos hannarna för att fastställa en hierarki.
Efter dräktigheten som varar i cirka 340 dagar föder honan ett ungdjur. Ungdjur av hankön stannar ungefär två år i hjorden. Unga honor tillhör vanligtvis hela livet samma hjort där de blev född. Efter fyra till fem år blir ungdjuren könsmogen. Buffeln lever i cirka 15 till 25 år och i djurparker upp till 30 år.
[redigera] Fiender
Bredvid människan har afrikanska bufflar nästan inga fiender. Lejon och leoparder försöker ibland döda ett ungdjur eller sjuka individer. Friska bufflar är bra på att försvara sig och angriparen tvingas oftast till flykten. Ibland faller enskilda vuxna bufflar offer för lejon eller de blir byte för krokodiler när de korsar en flod.
En större plåga för buffeln är parasiter som fästingar som sitter på buffelns hud. Därför förekommer ofta starar av släktet Buphagus på buffelns rygg som livnär sig av dessa snyltgäster.
[redigera] Afrikanska bufflar och människor
Tidigare hade buffeln ryktet att vara en av de farligaste afrikanska djur som ofta angriper människor. Dessa historier skapades huvudsakligen av storviltjägare som kände sig starkare när de påstådd att de dödade ett farligt väsen. Tjurar som går till angrepp är oftast sårad. Djurskådare som idag resar till Afrika kan komma ganska nära en hjord av afrikanska bufflar utan att känna sig hotad.
Den stora jakten som oftast bara gjordes för nöjets skull minskade beståndet i flera länder och i några regioner blev arten helt utrotad. Till exempel räknades arten i Sydafrika som utdöd men den blev i senare år åter införd i landet nationalparker. I östra Afrika ökade beståndet under de senaste åren tydlig. År 1989 fanns i Serengeti 67 500 bufflar.
[redigera] Namn och systematik
Djurets andra namn, kafferbuffel, har namnsdelen "kaffer" som är en nedsättande beteckning för områdets ursprungsbefolkning. Ordets användning i nutiden är därför omstridd. Även det vetenskapliga namnet består av ordet caffer på grund av att arten beskrevs av Anders Sparrman med detta namn. Enligt reglerna för vetenskapliga namn går denna beteckning inte att ändra.
Tidigare beskrevs Syncerus caffer nana och Syncerus caffer caffer som olika arter. Dessutom finns enligt några zoologer en underart till, Syncerus caffer brachyceros. Andra forskare beskrev ytterligare 30 underarter som inte är godkänd av de flesta zoologer.
[redigera] Litteratur
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
[redigera] Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Wikimedia Commons har media som rör Afrikansk buffel
