2 juni-rörelsen
Från Wikipedia
2 juni-rörelsen (tyska Bewegung 2. Juni) var en västtysk vänsterextremistisk terroristorganisation, stadsgerillagrupp, i Västtyskland. 2 juni-rörelsen var baserad och utförde sina dåd i Västberlin.
Gruppens namn syftar på det datum (2 juni), då den unge studenten Benno Ohnesorg dödades av västtysk polis i samband med en demonstration i Västberlin 1967. Gruppen hade starka band till den marxistiska "stadsgerillan" Röda armé-fraktionen, men var anarkist-situationistiska. Efter det att grupperingen upplösts i början av 1980-talet kom flera medlemmar att ansluta sig till Röda armé-fraktionens så kallade andra och tredje generation.
Till 2 juni-rörelsens mer spektakulära dåd hör kidnappningen av CDU-politikern Peter Lorenz 1975.
[redigera] 2 juni-rörelsens aktioner
- 2 februari 1972: 2 juni-rörelsen utför ett sprängattenat mot den brittiska yachtklubben och mot två personbilar tillhörande de allierade stridskrafterna. Aktionerna sker i samband med Bloody Sunday i nordirländska Derry.
- 3 mars 1972: Efter dödsskjutningen av Thomas Weisbecker utför 2 juni-rörelsen ett sprängattentat mot Landeskriminalamt Berlin.
- 5 maj 1972: 2 juni-rörelsen utför, som en protest mot rättsväsendet, ett brandattentat mot den juridiska fakulteten.
- 10 november 1974: En dag efter att RAF-medlemmen Holger Meins dog till följd av hungerstrejk görs ett kidnappningsförsök av kammarrättspresidenten Günter von Drenkmann. Kidnappningen misslyckas och han skjuts istället till döds av ett kommando ur 2 juni-rörelsen. Drenkmann var ordförande för Västtysklands högsta domstol.
- 27 februari 1975: Ett kommando ur 2 juni-rörelsen kidnappar mitt under valrörelsen i Berlin CDU:s toppkandidat Peter Lorenz. Lorenz är under de kommande fem och en halv dagarna fånge i ett "Folkets fängelse" (tyska Volksgefängnis). I utbyte mot Lorenz lyckas man få fem fångar ur olika västtyska stadsguerillagrupper och två efter Holger Meins död gripna demonstranter släppta. Det är den enda gången som en stadsgerilla lyckas få fångar frisläppta i Tyskland.
- 30-31 juli 1975: Vid två bankrån kommer 2 juni-rörelsen över 100 000 D-Mark.
- 9 november 1977: Den österrikiska företagsledaren Walter Palmers kidnappas i Wien. Han släpps efter 100 timmar efter det att en lösesumma på 31 miljoner schilling betalats.
- Augusti 1981: Inge Viett skjuter vid en rutinkontroll i Paris trafikpolisen Francis Violot. 1992 döms Viett till 13 års fängelse för mordförsök.
[redigera] Litteratur
- autonome L.U.P.U.S.-Gruppe (Hrsg.): Die Hunde bellen ...: Von A – RZ. Eine Zeitreise durch die 68er Revolte und die militanten Kämpfe der 70er bis 90er Jahre. Unrast Verlag, Münster 2001, ISBN 3-89771-408-6
- Ralf Reinders, Ronald Fritzsch: Die Bewegung 2. Juni. Gespräche über Haschrebellen, Lorenz-Entführung und Knast. Edition ID-Archiv, Berlin 1995, ISBN 3-89408-052-3 Online-Ausgabe (PDF und HTML)
- Bewegung 2. Juni (Hrsg.): Der Blues. Gesammelte Texte der Bewegung 2. Juni. 926 Seiten in 2 Bänden, ohne Jahr (1982?), Selbstverlag (Nachdruck durch das Antiquariat „Schwarzer Stern“, Dortmund 2001)
- Peter Brückner, Barbara Sichtermann: Gewalt und Solidarität. Zur Ermordung Ulrich Schmückers durch Genossen. Dokumente und Analysen. Wagenbach-Verlag, Berlin (West) 1974, ISBN 3-8031-1059-9
- Inge Viett: Nie war ich furchtloser. Edition Nautilus, Hamburg 1997, ISBN 3-89401-270-6
- Gabriele Rollnik, Daniel Dubbe: Keine Angst vor niemand. Über die Siebziger, die Bewegung 2. Juni und die RAF. Edition Nautilus, Hamburg 2004, ISBN 3-89401-436-9
- Till Meyer: Staatsfeind. Erinnerungen. Spiegel-Buchverlag, Hoffmann und Campe, Hamburg 1996, ISBN 3-455-15002-0
- Gerhard Seyfried: Der schwarze Stern der Tupamaros. Berlin 2004; Eichborn; ISBN 3-8218-0754-7. (Roman)
