1988

Från Wikipedia

1988 - MCMLXXXVIII
År: 1985 - 1986 - 1987 1988 1989 - 1990 - 1991
Decennium: 1960-talet - 1970-talet 1980-talet 1990-talet - 2000-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Elektroniska spel - Film - Konst Litteratur - Manga - Musik Radio - Serier - Teater - TV
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, IT och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1988
Epok: Idyllen rämnar 1968-1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Bertil Werkström 1983-1993	Statsminister: Ingvar Carlsson 1986-1991
Finland 1988
Epok: Nutiden från 1982	Regent: Mauno Koivisto president 1982-1994
Ärkebiskop: John Vikström 1982-1998	Statsminister: Harri Holkeri 1987-1991
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	144 – 145
Buddhistisk kalender	2532
Nengō (Japan)	Shōwa 63
Judisk kalender	5748 – 5749
Muslimsk kalender	1408 – 1409
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1366 – 1367
Sakakalendern (Indien)	1910 – 1911
Thailändsk solkalender	2531

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 14 januari - Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska sjukhuset.
• 18 januari - 42.300 svenska SIF-anställda går ut i strejk, vilket lamslår flera exportindustrier. Verkstadsföreningen svarar med lockout av 50.000 SIF-are.
• 25 januari - Förundersökningen mot Bofors för mutbrott läggs ned i brist på bevis.
• 6 februari - Det politiska partiet Sverigedemokraterna bildas.
• 13 februari - En uppgörelse nås i SIF-konflikten.
• 8 mars - Den uppmärksammade styckmordsrättegången, där två svenska läkare dömts för mord på en prostituerad, måste göras om sedan flera av nämndemännen uttalat sig i Aftonbladet. Läkarna försätts på fri fot och frias senare från mord men förklaras skyldiga till styckningen.
• 16 mars - Irakiska regeringsstyrkor utför en kemisk gasattack mot staden Halabja. Omkring 5 000 irakier, huvudsakligen kurder, dödas och 70 000 såras.
• 22 mars - Messias föds enligt Frediondomen.
• 24 mars - Vapenvila sluts i Nicaragua.
• Mars - Tjejvasan, en kortare distans av Vasaloppet, införs.
• 6 april - En socialtjänsteman dödas och tre personer skadas när en man som upprörts av ett adoptionsärende öppnar eld på länsstyrelsen i Gävle.
• 8 april - En "folkstorm" utbryter efter första avsnittet av TV2:s lättsamma sexualprogram med mjukporr, Fräcka fredag.
• 14 april - Sovjetunionen llovar dra tillbaka alla sina styrkor från Afghanistan inom det närmaste året.
• 18 april - Sverige och Sovjet sluter avtal om gränsdragningen i Östersjön.
• 25 april - John Demjanuk, anklagad för att vara en lägervakt från Treblinka döms till döden i Israel.
• 4 maj - Enligt en rapport har antalet svenska familjer med förmögenheter på över 100 miljoner kronor under sex år vuxit från 28 till 163 och Sverige har 23 miljardärer.
• 18 maj - Sovjetunionen påbörjar utmarsch ur Afghanistan.
• 23 maj - Billie Augusts film Pelle erövraren vinner Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes.
• 24 maj - Boris Jeltsin utseluts ur Högsta Sovjet.
• 26 maj - Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom.
• 1 juni - En privat spaningsgrupp i Palmeutredningen under ledning av Ebbe Carlsson avslöjas av Expressen.
• 2 juni - Ebbe Carlssons livvakt fastnar i tullen med olaglig avlyssningsutrustning för 150.000 kronor.
• 3 juni - De borgerliga kräver justitieminister Anna-Greta Leijons avgång sedan det visat sig att hon känt till och godkänt Ebbe Carlsson-gruppen.
• 5 juni - Det framkommer att Leijon skrivit ett introduktionsbrev till den engelska underrättelsetjänsten där Carlsson sägs handla på Leijons uppdrag.
• 6 juni - Vänsterpartiet kräver Leijons avgång.
• 7 juni - Anna-Greta Leijon avgår som svensk justitieminister.
• 14 juni - Lillemor Arvidsson blir ordförande för Kommunalarbetareförbundet och därmed den första kvinnliga förbundsordföranden inom LO.
• 3 juli - En familj på tre personer mördas på kyrkogården i Åmsele. Ett ungt finskt par under ledning av Juha Valjakkala grips för Åmselemorden i danska Odense efter en veckas jakt.
• 4 juli - Stefan Edberg blir förste svenske singelmästaren sedan 1980 i Wimbledon.
• 27 juli - Konstitutionsutskottet (KU) inleder en serie TV-sända utfrågningar av de inblandade i Ebbe Carlsson-affären.
• 15 augusti - Tolv skolbarn från Kista dör när deras buss kör in i en bergvägg i Norge.
• 20 augusti - Fredsavtal avslutar Iran-Irakkriget.
• 24 augusti - Hasse Tellemar meddelar, att han ska gå i pension och nya får ta över radioprogrammet Ring så spelar vi vid årsskiftet.
• 25 augusti - Fredssamtal inleds mellan Iran och Irak.
• 28 augusti - Säldöden i Kattegatt visar sig bero på ett virus och inte på miljöutsläpp, vilket har hävdats i den svenska valrörelsen.
• 1 september - Konstitutionsutskottet klandrar Anna-Greta Leijon för hennes agerande i Ebbe Carlsson-affären.
• 11 september - Mats Wilander vinner herrsingeln i US Open och rankas nu som tennisens världsetta.
• 18 september - I det svenska riksdagsvalet får riksdagen för första gången sex partier i och med att Miljöpartiet de Gröna tar plats med 5,5 procent.
• 1 oktober - Michail Gorbatjov blir president i Sovjet.
• 17 oktober - Justitiekanslern kräver den svenske rikspolischefens avgång med anledning av Ebbe Carlsson-affären.
• 19 oktober - Den svenske rikspolischefen avgår.
• 8 november - George Bush besegrar demokraten Michael Dukakis i det amerikanska presidenvalet.
• 23 november - Nils Dardels Den döende dandyn ropas in för 13 miljoner kronor och blir därmed Sveriges dyraste målning genom tiderna.
• 9 december - Den första provflygningen med JAS 39 Gripen äger rum.
• 10 december -Alfred Nobels Fredspris tilldelas Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor
• 14 december - En 41-årig Sollentunabo, Christer Pettersson, som tidigare har begått flera våldsdåd, anhålls för mordet på Olof Palme och häktas.
• 21 december - Den svenske FN-kommissarien Bernt Carlsson finns bland de 270 omkomna (259 ombord och 11 på marken) när ett PanAm-plan störtar över skotska Lockerbie, vilket är känt som Lockerbieaffären.
• December - Sveriges utrikesminister Sten Andersson sammanför representanter för PLO och USA för att inleda förhandlingar i Palestinafrågan.
• Den lokala centeravdelningen i Sjöbo väcker stor uppmärksamhet genom att vägra ta emot flyktingar och anordna en kommunomröstning, som säger nej till flyktingar.
• De borgerlgia partiernas grupp för avvecklandet av löntagarfonderna presenterar ett nytt avvecklingsförslag.
• Dalai Lama besöker Sverige.
• Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni.
• Den svenska oljeskatten höjs.
• Läkemedelsföretaget Astra får patent på sin storsäljande magmedicin, Losec.
• I Stockholm målas under en natt 120 tunnelbanevagnar i vagndepå av graffitimålare.
• Bygg- och fastighetskoncernen NCC bildas genom sammanslagning av byggföretagen ABV och JCC.
• Den svenska så kallade "valpskatten" (uppkallad efter "finansvalparna") införs. Det är en särskild omsättningsskatt på värdepapper.
• Den svenska riksdagen beslutar att dela upp SJ i två delar, Banverket, som har hand om själva järnvägarna, och Statens Järnvägar, som har hand om trafiken på dem.
• I en ny svensk lag måste alla, även resande i baksätet, använda säkerhetsbälte vid bilfärd.
• Sverigedemokraternas medlemstidning SD-Kuriren grundas.
• I Sovjetunionen firar man det Ryska rikets tusenårs-jubileum.
• Skara firar 1000 år som stad

[redigera] Födda

• 29 januari - Erik Engström, svensk skådespelare.
• 17 februari - Natascha Kampusch, österrikiskt kidnappningsoffer.
• 18 februari - Rihanna, artist/sångerska
• 6 mars - Agnes Carlsson, svensk sångerska och dokusåpadeltagare, vinnare av Idol 2005.
• 27 mars - Brenda Song, amerikansk skådespelerska.
• 10 april - Haley Joel Osment, amerikansk skådespelare.
• 25 april - Sara Paxton, amerikansk skådespelerska och sångerska.
• 19 maj - Lily Cole, brittisk supermodell.
• 1 juni - Tamaki Nami, japansk artist.
• 20 juni - Shefali Chowdhury, brittisk skådespelare.
• 8 augusti - Jeff Weise, amerikansk student, ansvarig för Red Lake High School massakern.
• 22 augusti - Sarah Major, nyzeeländsk skådespelare.
• 24 augusti - Rupert Grint, brittisk skådespelare.
• 5 september - Denni Avdic, svensk fotbollsspelare.
• 8 september - Gustav Schäfer, tysk trummis i bandet Tokio Hotel
• 12 september - Elina Nelson, svensk sångerska, deltagare i Idol 2005.
• 16 september - Darlan Cunha, brasiliansk skådespelare.
• 26 september - Kiira Korpi, finländsk konståkerska.
• 3 oktober - Alicia Vikander, svensk skådespelare och dansös.
• 7 november - Elsa Hosk, svensk fotomodell.
• 28 november - Scarlett Pomers, amerikansk skådespelare.
• 2 december - Alfred Enoch, brittisk skådespelare.
• 14 december - Vanessa Anne Hudgens, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 16 december - Anna Popplewell, brittisk skådespelare.

[redigera] Avlidna

• 5 januari - Gunnar Engellau, chef för Volvo.
• 7 januari - Trevor Howard, skådespelare.
• 12 januari - Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.
• 13 januari - Bo-Ebbe Löfberg, läkare.
• 14 januari - Georgij Malenkov, före detta regeringschef i Sovjetunionen.
• 16 januari
  • Nils Ekman, svensk skådespelare.
  • Andrija Artuković, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 20 januari - Paul Esser, tysk skådespelare.
• 30 januari - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
• 1 februari - Heather O'Rourke, amerikansk skådespelare.
• 12 februari - Erik Molin, svensk skådespelare.
• 13 februari - Carl Öst, evangelist, sångare.
• 15 februari - Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 februari - Axel Ax:son Johnson, bergsingenjör.
• 26 februari - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
• 27 februari - Konrad Lorenz, österrikisk etolog.
• 28 februari - Kim Karl Erik Karlsson, svensk författare.
• 1 mars - Signe Höjer, författare.
• 8 mars - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
• 9 mars
  • Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
  • Henry Peter Matthis, författare.
• 10 mars
  • Andy Gibb, medlem av The Bee Gees.
  • Otto Westling, generaldirektör.
• 11 mars - Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.
• 13 mars - John Holmes, amerikansk porrskådespelare (död i AIDS).
• 19 mars - Erland Sundström, pastor.
• 26 mars - Jan-Erik Garland, svensk tecknare, känd under signaturen Rit-Ola.
• 5 april - Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.
• 7 april - Olga Wikström, svensk författare.
• 8 april - Ragnar Gottfarb, advokat.
• 12 april - Alan Paton, författare.
• 14 april - Anne-Marie Lagerborg, balettchef.
• 22 april - Tor Lindmark, grafiker.
• 25 april - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
• 1 maj - Carl Pokorny, jurist, börskommentator.
• 4 maj
  • 4 maj - Annalisa Forssberger, författare.
  • Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
• 21 maj - Jan Moltas Erikson, läkare, underhållare.
• 24 maj - Gustav Åkerman, generallöjtnant.
• 25 maj
  • Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
  • Karl Wittfogel, tysk sociolog och sinolog.
• 27 maj - Hjördis Petterson, skådespelare.
• maj - Kim Philby, dubbelagent.
• 1 juni - Moltas Erikson, svensk radioprofil.
• 3 juni - Raj Kapoor, indisk skådespelare.
• 14 juni - Gösta Skoglund, statsråd.
• 16 juni - Göran Stenlund, sångare.
• 23 juni - Folke Andersson, operasångare.
• 26 juni - Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.
• 29 juni - Jüri Lepik, gitarrist i Beacherst.
• 1 juli - Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
• 20 juli - Karl Otto Zamore, författare, journalist.
• 23 juli - Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent.
• 27 juli - Svante Lundgren, fotograf, författare.
• 31 juli - Trinidad Silva, amerikansk skådespelare.
• 14 augusti - Enzo Ferrari, bilkonstruktör.
• 17 augusti
  • Bruno Mathsson, möbelformgivare.
  • Mohammad Zia ul-Haq, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978-1988.
• 18 augusti - Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
• 23 augusti
  • Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
  • Joel Ljungquist, direktör.
• 1 september - Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 13 september - Christian Kampmann, dansk författare och journalist.
• 19 september - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
• 26 september - Bruce Haack, kanadensisk musiker, föregångare inom elektronisk musik.
• 3 oktober - Franz Josef Strauß, tysk politiker.
• 9 oktober - Felix Wankel, tysk ingenjör, uppfinnare av Wankel-motorn.
• 16 oktober - Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
• 20 oktober - Mogens Wöldike, dansk dirigent och organist.
• 23 oktober - Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare.
• 24 oktober - Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
• 9 november - John N. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969-1972.
• 12 november - Primo Conti, italiensk målare (futurist).
• 29 november - Nils Bejerot, svensk socialläkare och narkotikadebattör.
• 6 december
  • Roy Orbison, amerikansk sångare och låtskrivare.
  • Timothy Patrick Murphy, amerikansk skådespelare.
• 20 december - Boijan Liljeson, svensk skådespelare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Leon M Lederman, USA
  • Melvin Schwartz, USA
  • Jack Steinberger, USA
• Kemi
  • Johann Deisenhofer, Västtyskland
  • Robert Huber, Västtyskland
  • Hartmut Michel, Västtyskland
• Medicin
  • Sir James W Black, Storbritannien
  • Gertrude E Elion, USA
  • George H Hitchings, USA
• Litteratur - Naguib Mahfouz, Egypten
• Fred - Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor
• Ekonomi - Maurice Allais, Frankrike