Aliákmonas
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Aliakmonas Ἁλιάκμων |
||
Utspring | Pindosfjella | |
Munning | Thermaikosbukta | |
Land i nedslagsfelt | Hellas | |
Lengd | 322 km |
Aliakmonas (attisk Ἁλιάκμων Haliákmōn, jonisk Aliákmōn, moderne gresk Αλιάκμονας Aliákmonas, sørslavisk Бистрица Bistritsa, tyrkisk İnce Karasu) er den lengste elva i Hellas med ei lengd på 322 km. Det offisielle namnet på elva er i dag Aliakmonas, men andre namn som Haliakmon, Haliacmon eller Aliakmon vert óg stundom nytta.
Ho har sitt utspring nord i Pindosfjella nord i Hellas ved grensa til Albania og renn søraustover, og seinare nordaustover gjennom periferiane Vest- og Sentral-Makedonia og så ut i Kastoriasjøen. Vidare renn ho gjennom eit reservoar før ho munnar ut i Thermaikosbukta i Egearhavet. Ho gjev vatn til eit stort område og er svært viktig for jordbruket i regionen. Elva dannar den vestlege delen av deltaet til Aksios (óg kalla Vardar). Elva renn gjennom prefektura Kastoria, Grevena, Kozani, Imathia og Pieria.
Aliakmonas renn gjennom Kastoria, Neapoli, vest for Siatista og inn i Grevena prefektur og aust for Grevena. Vidare renn ho sør for Kozani og ut i reservoaret Polyfytos, som er 20 km langt og om lag 4-5 km breidt. Frå her renn elva søraust for Aiane og gjennom fleire gjel, så søraust for Veria, nord for Aiginio og nordaust for Methone.
I antikken kalla Klaudios Ptolemaios fjellkjeda der elva har sitt utspring (nord i Pindos) for Canalovii. I følge Julius Cæsar var Aliakmonas grensa mellom Makedonia og Thessalia. I den øvre leia gjekk ho søraustover gjennom Elimiotis, som ho gav vatn til, og så nordaustover der ho danna grensa mellom Pieria, Eordaea og Imathia. På Herodotos si tid hadde visstnok Aliakmonas elva Loudias som sideelv (Herodotos Bok 7: Polymnia 127) og mottok då vatn frå Pellasjøen, men ei endring i leia til Loudias gjer at ho i dag renn direkte ut i Egearhavet.
[endre] Kjelde
- Denne artikkelen er basert på ei omsetjing av artikkelen Haliacmon frå Engelsk Wikipedia .