Web - Amazon

We provide Linux to the World

ON AMAZON:


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Maoriera - Wikipedia, entziklopedia askea.

Maoriera

Wikipedia(e)tik

Maoriera
Te Reo Māori
Non mintzatzen den: Zeelanda Berria 
Eskualdea: Polinesia
Guztira hiztunak: 100.000–160.000 inguru 
Rankina: Ez 100 mintzatuenen artean
Hizkuntza familia: Austronesiarra
 Malaio-Polinesiarra
  Fijian-Polinesiarra
   Maoriera 
Estatus ofiziala
Hizkuntza ofiziala: Zeelanda Berria
Araugilea: Māoriera Batzordea (Te Taura Whiri i te Reo Māori)
Hizkuntza kodeak
ISO 639-1: mi
ISO 639-2: mao (B)  mri (T)
ISO/FDIS 639-3: mri 

Maoriera edo Māori Zeelanda Berria edo Aotearoako hizkuntza ofiziala da, ingelesarekin batera. Maori etniakoen mintzaira da.

Hala ere, hizkuntza gutxitua da eta, etorkizunera begira, egoera ez da ona. Gutxi gora-behera, 150.000 hiztun dagoela kalkulatzen da (zeelanda berritar guztien %3.75 eta maorien %14 inguru). Egun, hiztun gehienak bizi dira Ipar Uharteko iparralde eta ekialdeko eremuetan, Northland eta Gisborneko eskualdeetan zehazki.

Polinesiar jatorrizkoa da eta senidetzat ditu beste hiru hizkuntza: Rarotongan (Cook Uharteak), Tahitiera eta Hawaiiera.


[aldatu] Historia

  • Maoriera Zeelanda Berrira eraman zuten Polinesiako biztanle batzuk, ziur aski Tahititik hara joandakoak, orain dela 600-800 urte.
  • 1814an misiolari batzuk saiatu ziren, lehenengo aldiz, maoriera geure alfabeto erromatarraz idazten.
  • 1840. Waitangi-ko Ituna sinatu zuten. Orduan, Zeelanda Berriako hizkuntza nagusia zen oraindik.
  • 1842an lehenengo egunkaria argitaratu zuten.
  • 1850. hamarkada inguruan hasi zen bere gutxitze prozesua, Erresuma Batuatik joandako pertsonen hizkuntza nagusituz joan zen bitartean, ingelesa alegia. 1858an 56.000 maori inguru erroldatu zuten.
  • 1860. hamarkadatik eskolan maoriera erabiltzea debekatzen hasi ziren, hizkuntzaren prestigioa murriztuz. Hari honetatik, 1867an kaleratu zuten Native Schools Act dekretua.
  • 1920 inguruan Sir Āpirana Ngata hasi zitzaien Māori komunitateei ohartarazten hizkuntzaren erabileraren garrantziari buruz.
  • 1930. hamarkadan maori gehienek oraindik egiten zuten maorieraz.
  • 1940. hamarkadan hasi zen hirietarako emigrazio handia. Hortik aurrera hiztun galera izugarria pairatu zuten.
  • 1961an Hunn Report delako txostenak Maoriera jotzen du Maorien bizimoduaren aztarna edo erlikiatzat.
  • 1970. hamarkadaren hasieran hiriguneetako talde batzuk (Ngā Tamatoa eta Te Reo Māori Society) ekin zieten hizkuntzaren biziberritzeari.
  • 1975 inguruan inkesta batek azaldu zuen maorien %20-ak (70.000 pertsonak) bakarrik hitz egin zezaketela jariotasunez, gehienak adineko jendea izanda. Urte hartan, Ngāti Raukawa, NgātiToa eta Te Āti Awa taldeek hasi zuten Whakatipuranga Rua Mano hizkuntza ekimena.
  • 1978an Rūātoki School delakoa lehendabiziko eskola elebidun bilakatu zen.
  • 1980. hamarkadan hasi ziren lehenengo irrati emisioak: Te Upoko o te Ika eta Radio Ngāti Porou.
  • 1986an 50.000 hiztun kalkulatu zuten, maorien %12a.
  • 1987an, Māori Language Act dekretuaren bidez, maorieradunek estatus ofiziala lortu zuten. Te Taura Whiri i te Reo Māori eta Te Kōhanga Reo National Trust erakundeak sortu zituzten.
  • 1993an Te Māngai Pāho hedabideetako agentzia sortu zuten. Ordurako, tokian-tokiko 20 irratik emititzen zuten herrialde osoan.
  • 1995an ospatu zuten He Taonga Te Reo, hizkuntzaren urtea.
  • 1997an kalkulatzen zen 13.000 haurrek, 32.000 ikaslek ertaineko zikloetan eta beste 55.000 heldu inguruk maoriera ikasten zutela.
  • 2001ean, Health of the Māori Language Survey inkestak 136.700 hiztun kalkulatu zuen guztira.
  • 2003an burutu zituzten 7th Polynesian Languages Forum – Te Reo i te Whenua Tipu jardunaldiak, Wellington-en.
  • 2004ko martxotik Māori Television hasi zen emititzen, elebidunez.

[aldatu] Kanpo loturak

Static Wikipedia 2008 (March - no images)

aa - ab - als - am - an - ang - ar - arc - as - bar - bat_smg - bi - bug - bxr - cho - co - cr - csb - cv - cy - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - jbo - jv - ka - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nn - -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -
https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformativo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com