1935

Från Wikipedia

1935 - MCMXXXV
År: 1932 - 1933 - 1934 1935 1936 - 1937 - 1938
Decennium: 1910-talet - 1920-talet 1930-talet 1940-talet - 1950-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1935
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1932-1936
Finland 1935
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: T. M. Kivimäki 1932-1936
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	91 – 92
Buddhistisk kalender	2479
Nengō (Japan)	Shōwa 10
Judisk kalender	5695 – 5696
Muslimsk kalender	1353 – 1354
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1313 – 1314
Sakakalendern (Indien)	1857 – 1858
Thailändsk solkalender	2478

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari - Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
• 13 januari - I en folkomröstning i Saar vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande förenas med Tyskland. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
• 24 januari - Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia.
• 28 januari - Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
• 29 januari - Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.
• 18 februari - Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
• 23 februari - Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
• 26 februari - Radarn demonstreras för första gången.
• 2 mars - Den första Volvon med strömlinjeformad kaross - PV 36 Carioca - presenteras.
• 16 mars - Adolf Hitler tillkännager, att Tyskland kommer att återupprusta, vilket strider mot Versaillesfördraget.
• 25 mars - I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar.
• 8 april - Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär.
• 13 april - Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form avlägsnats på grund av anstötlighet.
• 24 maj - Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark.
• 27 maj
  • Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm.
  • Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.
• 28 maj - En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor.
• 29 maj - Hooverdammen står färdigbyggd.
• 30 maj - En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta nära gränsen mot Afghanistan i dagens Pakistan varvid cirka 25 000 människor omkommer.
• 3 juni - Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge.
• 10 juni - Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
• 1 juli - Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område.
• 16 juli
  • Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel.
  • De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.
• 7 augusti - En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden.
• 27 augusti - 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925, på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
• 29 augusti - Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
• Augusti - Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.
• 13 september - Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.
• 15 september - Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap.
• 1 oktober - Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.
• 3 oktober - Italien invaderar Abessinien.
• 4 oktober - Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs.
• 6 oktober - UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
• 8 oktober - De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
• 10 oktober - Operan Porgy and Bess av George Gershwin uruppförs i New York.
• 15 oktober - Trafikkarusellen vid Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet.
• 23 oktober - Efter bara två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien.
• 25 oktober - August Strindbergs skådespel Ett drömspel har premiär på Dramaten i Stockholm.
• 4 november - Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige.
• 5 november - Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
• 14 november - Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.
• 20 november - Västerbron i Stockholm invigs.
• 28 november - Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo-Bollnäs körs.
• 15 december - Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå.
• 23 december - Befolkningskommissionen i Sverige föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet.
• 30 december - Sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas när italienska plan anfaller den svenska ambulansgruppen i Abessinien, vilket leder till häftiga protester.
• Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större.
• Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexepdition.
• Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas.
• Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
• Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Högern och socialdemokraterna.
• Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas.
• Första numret av Vecko-Revyn utkommer.
• Företaget Volvo börsnoteras.
• Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas.
• Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm.

[redigera] Födda

• 1 januari - Om Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger.
• 2 januari - Valerij Kubasov, rysk kosmonaut.
• 4 januari - Floyd Patterson, amerikansk boxare.
• 5 januari
  • Nagendra Nath Jha, indisk politiker, har varit guvernör på Andamanerna 2001-2004.
  • Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
• 8 januari - Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare.
• 11 januari - Ghita Nørby, dansk skådespelare.
• 17 januari - Lars Lind, svensk skådespelare.
• 24 januari - Mona Malm, svensk skådespelare.
• 31 januari
  • Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare.
• 1 februari - Vladimir Aksionov, rysk kosmonaut.
• 11 februari - Gene Vincent, amerikansk rockmusiker.
• 14 februari - Mickey Wright, amerikansk golfspelare.
• 15 februari - John Rusling Block, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1981-1986.
• 23 februari - Tommy Nilson, svensk skådespelare.
• 25 februari - Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.
• 1 mars - Lars Lidberg, svensk psykiater och professor i rättspsykiatri.
• 2 mars - Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och tränare.
• 3 mars - Zjelju Zjelev, president i Bulgarien 1990-1997.
• 8 mars - Bodil Mannheimer, svensk skådespelare.
• 14 mars - P. C. Jersild, svensk läkare och författare.
• 15 mars - Jimmy Swaggart, amerikansk sångare, pastor och evangelist.
• 17 mars - Luis Goytisolo, spansk författare.
• 18 mars - Weiron Holmberg, svensk skådespelare.
• 21 mars
  • Hubert Fichte, tysk författare.
  • Brian Clough, engelsk fotbollsspelare och manager.
• 26 mars - Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.
• 28 mars - Margareta Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.
• 6 april - Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp).
• 8 april - Lasse Petterson, svensk skådespelare.
• 17 april - Jan Wirén, svensk pressfotograf och skådespelare.
• 19 april
  • - Dudley Moore, brittisk skådespelare.
  • - Justin Francis Rigali, amerikansk romersk-katolsk kardinal, ärkebiskop av Philadelphia.
• 25 april - P James E Peebles, amerikansk astronom.
• 28 april - Pehr G Gyllenhammar, svensk företagsledare.
• 2 maj - Faisal II av Irak, irakisk kung 1939-1958.
• 24 maj - Karl-Erik Andersén, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 28 maj - Azizan Zainul Abidin, malaysisk politiker.
• 3 juni - Eddie McGrady, nordirländsk politiker inom Social Democratic and Labour Party.
• 4 juni - Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare.
• 6 juni - Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai Lama.
• 13 juni - Christo, bulgarisk konstnär.
• 17 juni - Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.
• 21 juni - Françoise Sagan, fransk författare.
• 25 juni
  • Eddie Floyd, amerikansk sångare.
  • Gerd Hegnell, svensk skådespelare.
• 3 juli - Harrison Schmitt, amerikansk astronaut.
• 6 juli - Candy Barr, amerikansk porrskådespelerska.
• 8 juli - Vitalij Sevastijanov, rysk kosmonaut.
• 9 juli - Wim Duisenberg, nederländsk politiker och ekonom, Europeiska centralbankens förste ordförande.
• 10 juli - Lars Edström, svensk filmöversättare och röstskådespelare.
• 11 juli - Oliver Napier, nordirländsk politiker och jurist.
• 15 juli
  • Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör.
  • Ken Kercheval, amerikansk skådespelare.
• 17 juli
  • Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och politiker.
  • Donald Sutherland, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 19 juli - Claes-Håkan Westergren, svensk skådespelare.
• 25 juli - Lars Werner, svensk politiker (v).
• 26 juli - Sara Arnia, svensk skådespelare.
• 27 juli - Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare.
• 3 augusti - Georgij Sjonin, rysk kosmonaut.
• 5 augusti - Zakes Mokae, sydafrikansk skådespelare.
• 13 augusti - Jessie Flaws, svensk-amerikansk skådespelare.
• 17 augusti - Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton).
• 19 augusti - Story Musgrave, amerikansk astronaut.
• 30 augusti - John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas and the Papas.
• 31 augusti - Eldridge Cleaver, en av ledarna inom svarta panter-rörelsen.
• 3 september - Assar Rönnlund, svensk skidåkare.
• 6 september - Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef.
• 7 september - Abdou Diouf, president i Senegal 1981-2000.
• 9 september - Chaim Topol, israelisk skådespelare.
• 11 september
  • Jacques Gaillot, fransk katolsk biskop.
  • German Titov, rysk kosmonaut.
• 12 september - Birgitta Hoppeler, svensk skådespelare.
• 13 september - Arvo Pärt, estländsk tonsättare.
• 14 september - Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare.
• 16 september - Carl Andre, amerikansk konstnär, skulptör.
• 25 september - Maj Sjöwall, svensk författare och översättare.
• 29 september - Jerry Lee Lewis, amerikansk rock-and-roll-pionjär.
• 1 oktober - Julie Andrews, brittisk skådespelare, sångerska.
• 2 oktober - Helmut Goebbels, en son till Joseph Goebbels.
• 3 oktober - Charles Duke, amerikansk astronaut.
• 4 oktober - Ulla Edin, svensk skådespelare.
• 6 oktober - Helena Reuterblad, svensk skådespelare.
• 8 oktober - Marian Gräns, svensk skådespelare.
• 12 oktober
  • Luciano Pavarotti, italiensk operasångare, tenor.
  • Hans Sidén, svensk popskribent på Göteborgs-Posten.
• 15 oktober
  • Solveig Svensson, svensk sångerska.
  • Ulla-Britt Svensson, svensk sångerska.
• 17 oktober - Sydney Chapman, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 20 oktober - Jerry Orbach, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober - Inge Eriksen, dansk författare.
• 24 oktober - Lena Söderblom, svensk skådespelare.
• 25 oktober - Rusty Schweikart, amerikansk astronaut.
• 29 oktober - Peter Watkins, brittisk filmregissör.
• 1 november - Gary Player, sydafrikansk professionell golfspelare.
• 3 november - Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 4 november - Hussein I, Jordaniens kung 1951-1999.
• 5 november - Bert Bellmann, tysk skådespelare och sångare.
• 7 november - Lubomír Beneš, tjeckisk animatör och regissör.
• 8 november
  • Alain Delon, fransk skådespelare.
  • Alfonso López Trujillo, colombiansk kardinal.
• 11 november - Bibi Andersson, svensk skådespelare.
• 17 november - Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare.
• 23 november - Vladislav Volkov, rysk kosmonaut.
• 11 december - Pranab Mukherjee, indisk politiker.
• 1 december - Woody Allen, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 19 december - Gösta Bredefeldt, svensk skådespelare och dramatiker.
• 20 december
  • Anna Schönberg, svensk skådespelare.
  • Klas Theorell, svensk läkare
• 21 december
  • John G. Avildsen, amerikansk regissör och producent.
  • Phil Donahue, programledare i TV.
• 26 december
  • Ena Carlborg, svensk skådespelare och dramapedagog.
  • Caj Selling, svensk balettdansör.
• 30 december - Omar Bongo, president i Gabon 1967-.
• Judith Reisman, amerikansk författare.

[redigera] Avlidna

• 3 februari - Hugo Junkers, tysk flyplanskonstruktör.
• 8 februari - Max Liebermann, tysk konstnär.
• 25 februari - Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, landshövding i Kristianstads län 1905-1923, statsminister 1920-1921.
• 6 mars - Fridolf Rhudin, svensk skådespelare.
• 15 mars - Johan Ramstedt, svensk statsminister april-augusti 1905.
• 22 mars - Alexander Moisiu, albansk/österrikisk teaterskådespelare.
• 31 mars - Concordia Selander, svensk skådespelare.
• 14 april - Emmy Noether, tysk matematiker.
• 22 april - Carl Bergsten, svensk arkitekt.
• 12 maj - Józef Pilsudski, polsk marskalk, politiker, president efter frigörelsen 1918.
• 15 maj - Kasimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
• 17 maj
  • Paul Dukas, fransk tonsättare.
  • Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 19 maj - Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
• 21 maj - Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.
• 7 juni - Ivan Vladimirovitj Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.
• 3 juli - André Citroën, fransk bilkonstruktör.
• 12 juli - Alfred Dreyfus, fransk officer.
• 13 juli - Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905-1907.
• 23 augusti - Ivan Hedqvist, svensk skådespelare och regissör.
• 29 augusti - Astrid av Sverige, drottning av Belgien.
• 15 oktober
  • Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
  • Raymond Poincaré, fransk president och konseljpresident.
• 20 oktober - Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare.
• 6 november - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 7 november - Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 21 december - Kurt Tucholsky, tysk journalist och satiriker.
• 22 december - Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker.
• 24 december - Alban Berg, österrikisk tonsättare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - James Chadwick, Storbritannien
• Kemi
  • Frédéric Joliot, Frankrike
  • Irène Joliot-Curie, Frankrike
• Medicin - Hans Spemann, Tyskland
• Litteratur - Inget pris utdelades
• Fred - Carl von Ossietzky, Tyskland