1848

Från Wikipedia

1848 - MDCCCXLVIII
År: 1845 - 1846 - 1847 1848 1849 - 1850 - 1851
Decennium: 1820-talet - 1830-talet 1840-talet 1850-talet - 1860-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Året
Födda - Avlidna
Bildanden - Upplösningar
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1848
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Oscar I kung 1844-1859
Ärkebiskop: Carl Fredrik af Wingård 1839-1851
Finland 1848
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I tsar 1825-1855
Ärkebiskop: Vakant 1847-1850	Generalguvernör: A. S. Mensjikov 1831-1855
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	4 – 5
Buddhistisk kalender	2392
Nengō (Japan)	Kōka 5 / Kaei 1
Judisk kalender	5608 – 5609
Muslimsk kalender	1264 – 1265
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1226 – 1227
Sakakalendern (Indien)	1770 – 1771
Thailändsk solkalender	2391

Detta år har blivit känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbröt runt om i Europa, med början i Paris. De efterföljande händelserna blir i Sverige kända som Marsoroligheterna.

[redigera] Händelser

• 24 januari - Guldrushen i Kalifornien börjar.
• 21 februari - Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
• 22 februari - Februarirevolutionen utbryter i Paris.
• 18-19 mars - I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
• Mars - Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter. Svensk-norska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.
• 18 maj - Frankfurtparlamentet.
• 29 maj - Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 6 juli - Norra Tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
• 26 augusti - En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.
• Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
• Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
• Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
• Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
• Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
• Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
• Sveriges första baptistförsamling grundas.

[redigera] Födda

• 19 januari - Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
• 5 februari - Belle Star, amerikansk brottsling.
• 7 februari - Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
• 14 mars - Laura Fitinghoff, svensk författare.
• 19 mars - Wyatt Earp, amerikansk sheriff
• 2 maj - Harald Hjärne, svensk historiker.
• 15 maj - Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
• 22 maj - Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 7 juni
  • Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare.
  • Paul Gauguin, fransk målare.
• 15 juli - Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
• 23 juli - Richard F. Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator 1889-1901.
• 27 juli - Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
• 14 augusti - Ernst von der Recke, dansk författare.
• 19 augusti - Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
• 2 september - Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891-1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
• 22 oktober - Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
• 2 november - Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902-1907.
• 8 november - Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
• 11 november - Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
• 12 november - Eduard Müller, schweizisk president.
• 22 december - Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.

[redigera] Avlidna

• 9 januari - Caroline Herschel, brittisk astronom.
• 29 januari - John Winston Jones, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1843-1845.
• 23 februari - John Quincy Adams, amerikansk president 1825-1829.
• 13 mars - Johan Niclas Byström, svensk skulptör och bildhuggare.
• 9 april - Gaetano Donizetti, italiensk kompositör
• 2 maj - Sir Salar Jung, indisk politiker.
• 5 juni - Gustaf Lorentz Sommelius, svensk löjtnant och skald
• 4 juli - François-René de Chateaubriand, fransk högadlig militär.
• 7 augusti - Jöns Jacob Berzelius, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien 1837.
• 15 november - Pellegrino Rossi, italiensk politiker.
• 31 december - Ambrose Hundley Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836-1848.
• James Cowles Prichard, brittisk etnolog.