Capoeira

Från Wikipedia

Musiker spelar till capoeira Angola. Instrumenten är tre berimbau en pandeiro en agogo en atabaque och en recoreco.

En roda mitt i Amsterdam.

Capoeira är en afrobrasiliansk kampsport eller kampdans som utvecklades under 1500-talet av brasilianska slavar. Den karaktäriseras av konstant rörelse, antingen på marken eller i luften. Dansas till musik av en särskild musikgenre som även den kallas capoeira, där speciellt enkla instrument används - främst handklappningar, rytminstrument och berimbau.

Historiskt är capoeira är en afro-brasiliansk kampkonst. Den har sitt ursprung i de afrikanska slavarnas kulturer och ritualer. Störst inflytande över capoeirans tidiga utveckling tror man att stammar från Angola haft då majoriteten av slavarna som fördes till Brasilien var just från Angola. Capoeiran utvecklades till att användas som en form av försvar och strid mot det förtryck som det portugisiska styret utövade i Brasilien. Samtidigt tros den ha varit en yttring fest, kultur och ritual. Slavar som lyckats fly samlades i så kallade Quilombos, fria samhällen för slavar där de fritt kunde utöva sina kulturer och traditioner. Dessa Quilombos låg ofta otillgängligt till i djungeln och försvarades med bland annat capoeirans hjälp.

När slaveriet avskaffades 1888 föll många slavar ner i fattigdom och utanförskap. De som tidigare med hjälp av capoeiran kämpat för frihet, tog nu till den för att överleva för dagen. Capoeira blev förknippat med kriminalitet och gatuslagsmål och förbjöds. Även andra kulturformer med rötter i Afrika förbjöds trots att slaveriet avskaffats.

Även om capoeiran levt i förtryck och marginalisering överlevde den och utvecklades. På 1930-talet öppnades den första lagliga capoeira akademin av Mestre Bimba. Efter att utländska diplomater sett och imponerats av en uppvisning av Mestre Bimba och hans elever beslöt Brasiliens dåvarande president att capoeiran skulle bevaras som kulturarv. Mestre Bimba hade utvecklat capoeiran mot en ny riktning han kom att kalla Regional. Denna stil karakteriseras av mer struktur och sport än traditionell capoeira, kallad capoeira angola. Den traditionella capoeirans främsta utvecklare, och bevarare, är Mestre Pastinha. Mestre Pastinha och Mestre Bimba är två av de personer som betytt mest för dagens capoeira.

Hela sanningen om capoeirans historia är svår att finna och frågan är om den helt kommer att finnas. De flesta dokument som fanns rörande dess tidiga historia har förstörts. Ett illustrerande exempel på capoeirans mystiska och mytiska förflutna är att till och med betydelsen av ordet capoeira är tvetydigt och omdiskuterat. Det kan hänsyfta till både tuppar och högt gräs.

Det sägs att slavarna utvecklade dansen för att dölja förberedelser till uppror mot sina förtryckare; det är därför capoeira är både en dans och en kampsport. Att lära sig självförsvar eller att lära sig slåss var förbjudet för slavarna, så de tränade slagsmålsfärdigheter genom att ge den en en täckmantel av dans och musik som blev till capoiera. Kampsporten blev sedan förbjuden eftersom den användes av många kriminella, men den blev laglig igen efter en uppvisning . Det finns flera olika stilar där Capoeira angola och Regional är två av de största. Angola är den traditionella capoeiran med långsama rörelser och vikt på traditioner inom capoeira, Regional är en mer modern variant med många snabba akrobatiska rörelser.

Capoeira utövas i en roda (ring) där två capoeristas spelar mot varandra medan övriga deltagare klappar händer, sjunger och spelar instrument. De som sjunger, klappar och spelar instrument kan när de vill byta plats med de som spelar i rodan. Dansen är mycket fysiskt krävande, då man tillbringar en stor del av tiden stående på en eller två händer eller huvud och man är alltid konstant i rörelse..