Byggmästare
Från Wikipedia
En byggmästare var under medeltiden en auktoriserad person som var ansvarig för uppförandet av byggnader, till exempel katedraler. Byggmästaren var en viktig del av det skråväsen som gjorde de franska katedralbyggena möjliga.
Under 1700-talets slut och större delen av 1800-talet användes titeln även för att beteckna chefen över (vanligen ägaren eller arrendatorn av) en kvarn.