Bredäng

Från Wikipedia

Den här artikeln handlar om Stockholmsförorten Bredäng. För andra betydelser, se Bredäng (olika betydelser).

Bredäng
Bildad	1962
Stadsdelsområde	Skärholmen
Församling	Skärholmens församling
Antal invånare	9103 (2004)
Landareal	209 hektar
Kommunområde	Söderort
Smeknamn	{{{Smeknamn}}}
Stockholmsportalen \| Stockholms kommun

Skivhusen i kvarteret Par Bricole ritade av Carl-Edvin Sandberg, och började uppföras 1964

Bredäng är en stadsdel i Skärholmens församling i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till stadsdelarna Mälarhöjden och Sätra, till kommundelen Segeltorp i Huddinge kommun samt till Fågelön i Ekerö kommun. Avståndet från Gustav Adolfs torg är 11,3 kilometer och 7,8 kilometer från Hornstull räknat från Bredängstorget. Ytan uppgår till 209 hektar land och 25 hektar vatten. Strandlinjen mot Mälaren är 1500 meter lång. I dag bor ungefär 10 200 personer i Bredäng, varav 82% har utländsk bakgrund.

[redigera] Topografi

Bredäng är förhållandevis kuperat, största delen ligger 25 till 50 meter över havet. Bredängsskolan ligger på 62 meter över havet och Bredängshemmet på 67 meter. Längs Mälarens strand finns ett skogsparti och flera badplatser, bland annat Mälarhöjdsbadet.

[redigera] Historia

Hela området tillhörde en gång i tiden Sätra gård, och namnet är belagt sedan 1628. Ett torp med namnet Bredäng, byggt på 1780-talet, låg tidigare på nuvarande Frimurarvägen 31, men brann ned 1961. Lantbruk bedrevs här fram till 1949.

Jakobsbergs gård var från början också ett torp under Sätra gård, torpet har legat här sedan 1600-talet. Från början hette torpet Ulvgrytet men döptes i modern tid om till Ålgryte. På 1750-talet arrenderas det av Jacob Graver som lät bygga om torpet till en liten herrgård. Ett annat äldre hus är Lyran, ett sommarnöje från 1867 som var en träffpunkt för många av 1800-taltes författare, musiker och konstnärer. Byggherre var Carl Limnell, byråchef vid Järnvägsstyrelsen. Här ligger sedan 1960-talet Konditori Lyran.

[redigera] Det moderna Bredäng

Mellan 1926 och 1956 hette stadsdelen Jakobsberg. 1957 uppgick stadsdelen i Sätra, men från 1962 blev den på nytt en egen stadsdel. Men man ville då ha ett nytt namn för att inte förväxlas med Jakobsberg i Järfälla kommun, och namnet Bredäng valdes. Bygget av det moderna Bredäng påbörjades den 1 september 1962, de första husen uppfördes vid Ålgrytebacken. Bygget fortsatte sedan fram till 1975. Stadsplanen utformades av Josef Stäck på kommunens stadsplanekontor.

Mellan 1963 och 1965 byggdes 3900 lägenheter, flest 3:or. Nästan hälften av dessa uppfördes av kommunala fastighetsbolaget Svenska Bostäder. Mellan 1965 och 1967 uppfördes 300 radhus och kedjehus. Bredängs centrum invigdes 1965 med femton butiker, ett EPA-varuhus, två banker, apotek, post och frisör.

Stora skivhus på 8 till 9 våningar dominerar stadsdelen. Dessa är byggda med femtio meters avstånd med park eller lekplats och parkering mellan husen. Miljön kring den centrala stadsdelen är dock till stor del bevarad. I stadsdelens centrum, som firade 40-årsjubileum 2005, ligger tunnelbanestationen Bredäng, som trafikeras av T-bana 2 (röda linjen), linje 13. Bredängs centrum har trots sin funktionalism och sitt läge kommit att bli slitet och har stor konkurrens från Skärholmens centrum.

Bredäng har även en simhall och bibliotek. Där finns även en campingplats, Bredängs camping.

Bredäng har under senare år^{[källa behövs]} ofta fått negativ klang som ett socialt problemområde. Detta tillsammans med andra förorter i sydvästra Stockholm. Sedan omkring år 2000 finns dock stora planer på att rusta upp delar av bostadsbeståndet och bygga nya bostäder med annan upplåtelseform än hyresrätter. Bredäng ingår också i den så kallade Storstadssatsningen för att motverka sociala problem som t.ex. segregation.