Boléro

Från Wikipedia

Boléro är Maurice Ravels mest kända verk, uruppfört på Palais Garnier 22 november 1928. Boléro skapades som ett balettstycke, men spelas idag oftast som en konsert. Kompositionen blev en stor succé vid sin premiär, med baletten koreograferad av Vaslav Nijinskij och design av Alexandre Benois. Vid premiären hade en kvinna sagt att Ravel var galen, vilket Ravel kommenterade med "Aha! Hon förstod stycket!". Boléro är ungefär 14 minuter långt. Enligt vissa källor^{[källa behövs]} är stycket tilkommet efter en vadslagning om hur mycket som var det minsta möjliga som krävdes för ett hållbart verk, ett vad som Ravel vann.

[redigera] Stycket

Boléro, som går i C-dur, har en mycket enkel uppbyggnad. Stycket består av endast en melodi och ett sidotema, repeterad om och om igen, men med olika orkestreringar. Kompositionen börjar mycket svagt, och en virveltrumma spelar samma rytm genom hela stycket. Melodin spelas sedan växelvis av olika instrument, klarinett, fagott, altklarinett, oboe, trumpet, saxofon, horn och så vidare. Ackompanjemanget blir hela tiden livligare och starkare tills hela orkestern spelar i slutet. Sex takter från slutet spelar även bastrumman, cymbaler och tam-tam, samtidigt som tromboner spelar kaotiska glissandotoner medan resten av orkestern spelar virveltrummans rytm. Boléro avslutas med ett ackord i C-dur.