Blåkråka

Från Wikipedia

?Blåkråka Status i världen: Missgynnad^[1] Status i Sverige: Försvunnen^[2]
Till vänster ungfågel, till höger adult
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Praktfåglar Coraciiformes
Familj:	Blåkråkor Coraciidae
Släkte:	Coracias
Art:	Blåkråka
Vetenskapligt namn
§Coracias garrulus Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Blåkråka (Coracias garrulus) är den enda fågelarten i familjen blåkråkor som förekommer i Europa.

[redigera] Utseende

Den är stor som en kaja, har korta fötter, med fotbenet kortare än mellantån, stort huvud och stor näbb med en hakformig nedböjning på spetsen. Blåkråkan är omisskännliga genom sin färgteckning, en blandning av ljust grönblått, rödbrunt och svart. I flykten är den ännu mer slående då de svarta vingfjädrarna sticker fram i det starkt blåa. Den flyger snabbt och kraftfullt.

[redigera] Utbredning

Blåkråkan häckar i södra och sydöstra Europa, norra Afrika och västra Asien. Den flyttar i augusti-september för att övervintra i sydligare delar av Afrika, och återkommer i maj eller juni.

[redigera] Blåkråka i Sverige

I Sverige förekom den tidigare mest i de östliga landskapen, norrut så långt eken går (ungefär till Gävle-trakten). I Småland kallades den, enligt Nilsson, "drottning Kerstis kråka", därför att den först i drottning Kristinas tid lär ha visat sig där. Fram till slutet av 1960-talet häckade de på Fårö, men därefter har den inte mer häckat i Sverige. Numera är den endast en sällsynt gäst, under perioden 1992-2004 sågs enbart 18 blåkråkor i Sverige.^[2]

[redigera] Levnadssätt och häckning

Blåkråkan är dagaktiv och har markanta aktivitetstoppar tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen. Annars sitter den ofta stilla nära sitt bo, i gamla ekar eller aspar, med fri utsikt över äng och mark, eller på gärdesgårdsstörar, där den spejar efter rov.

Blåkråkan förekommer endast parvis eller i flock under en kortare tid på året. Den bygger sitt bo i hål i gamla träd, helst i ek, asp eller bok och den lägger 4-6 vita ägg. Ofta övertar den hål efter hackspettar. Ungarna ruvas i cirka 18 dygn, företrädesvis av honan, och ungarna blir flygfärdiga efter cirka 30 dygn.