Belgiskt varmblod
Från Wikipedia
| Belgiskt varmblod | |||||||||||
 |
|||||||||||
| Ursprung: | Belgien | ||||||||||
| Utbredning: | Hela världen | ||||||||||
| Miljö: | Skogs- och jordbruksområden | ||||||||||
|
|||||||||||
Det belgiska varmblodet är en kraftig hästras från Belgien. Men Belgien är specialiserade på tunga kallblodshästar som Brabant och Ardenner så därför var denna varmblodshäst ett stort steg för de belgiska uppfödarna att ta. Numera föds över 4500 varmblodsföl varje år. Rasen har en exceptionellt bra meritlista från tävlingsbanorna och har snabbt rotat sig trots att rasens historia är bland den kortaste för Europeiska hästar.
Innehåll |
[redigera] Historia
Det belgiska varmblodet är en relativt ny ras. Rasens historia börjar inte förrän på 1950-talet då man korsade de minsta belgiska kallbloden och kavallerihästar med bland annat det engelska fullblodet och Gelderländare. Avsikten var att få fram en tyngre ridhäst och resultatet blev förvånansvärt bra på de första försöken. Avkommorna blev starka och pålitliga, men tyvärr uppvisade rasen inga speciella talanger och exteriören var allt för alldaglig.
Under 1960-talet övergav uppfödarna Gelderländaren och man satsade istället på olika tyska tävlingshästar t ex Hannoveranare och Holsteinare och den franska sporthästen Selle francais. Även Angloarab och holländskt varmblod korsades in i hästarna. Mer fullblod korsades in i hästarna för att göra dem riktigt atletiska.
[redigera] Egenskaper
Det belgiska varmblodet har behållit lugnet och säkerheten från kallbloden man korsade dem med, men exteriört liknar de lite kraftigare fullblodshästar. Huvudet är ädelt och påminner om Selle Francais eller Angloarabens. Halsen är kort men muskulös. Benen är ganska kraftiga vilket gör dem till utmärkta hoppare. Man har även noterat en hel del framgångar inom dressyr och fälttävlan. Många föredrar det Belgiska varmblodet på grund av att det är en av de hästar som bäst klarar av tävlingsstress.
