Bandvagn 202
Från Wikipedia
Norsk Volvo BM BV202NF1 på manöver 1981 |
|
| Bandvagn 202 (Bv 202) | |
|---|---|
| Generella egenskaper | |
| Typ | Terrängfordon |
| Besättning | 1 + 9 |
| Längd | 6,2 m |
| Bredd | 1,8 m |
| Höjd | 2,2 m |
| Vikt | 4 000 kg |
| Tillverkare | Volvo BM |
| Skydd och beväpning | |
| Skydd | |
| Primär beväpning | Ksp 58 eller Tksp 12,7 i lavett på taket |
| Mobilitet | |
| Motor | Volvo B18B, B20B |
| Hastighet på väg | 39 km/h |
| Räckvidd | |
Bandvagn 202 (Bv 202) är ett midjestyrt bandgående terrängfordon med mycket god framkomlighet i svår terräng.
Bandvagnen består av två permanent sammankopplade vagnar där motor och växellåda är placerade i den främre vagnen, med en kardanaxel till den bakre så att alla fyra banden driver. Förare och fordonschef sitter i den främre vagnen. I den bakre vagnen kan upp till 8 st soldater transporteras.
[redigera] Historia
I början av 1950-talet konstruerades Bandvagn 202. Bakgrunden till projektet var problemet med att få fram understöd och underhåll i oländig terräng, framförallt i Norrland på snö och myrar. Konceptet blev en tvådelad, midjestyrd vagn. De första körproven började 1959 och serietillverkningen startade 1964.
[redigera] Tillverkning
Mellan 1964-1981 tillverkade Volvo BM cirka 5000 st Bv 202.
[redigera] Prestanda
Ett mycket lågt marktryck gör att den kan köras på myrar och blötmarker. Bv 202 är ett så kallat översnöfordon, det betyder att det inte sjunker ned i snön, och därmed kan köras i princip hur djup snö som helst. Gummibanden förstärkta med flera stålvajrar är mycket hållbara och vagnen kan även köras sommartid på barmark. Vagnen är dessutom amfibisk.
