Australiskt sjölejon
Från Wikipedia
| ?Australiskt sjölejon Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| (orankad) | Sälar Pinnipedia |
| Familj: | Öronsälar Otariidae |
| Släkte: | Neophoca |
| Art: | Australiskt sjölejon N. cinerea |
|
|
|
| §Neophoca cinerea Auktor: Péron, 1816 |
|
 Utbredning
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Australiskt sjölejon (Neophoca cinerea) är en art i familjen öronsälar.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Hannar blir upp till 250 centimeter långa och ca 300 kilogram tunga. Honor är med en längd av 180 centimeter och en vikt av 100 kilogram betydligt mindre. Färgen är hos hannarna mörkbrun och hos honorna silvergrå eller ljusbrun. Honor har dessutom en ljusare undersida.
[redigera] Levnadsområde
Kolonier finns längs kustlinjen av västra och södra Australien. De förekommer mest på små öar som ligger nära kusten. På 1800-talet fanns denna art även på Tasmanien och i New South Wales. Australiska sjölejon vandrar sällan och stannar utanför parningstiden i närheten av kolonierna. Den längsta avstånd från sin koloni som en individ har observerats på var bara 300 kilometer.
[redigera] Levnadssätt
Parningen sker på liknande sätt som hos andra öronsälar. Först strider hannarna om en bra plats i kolonin som ger möjlighet för många parningar. Svaga hannar trängs till kolonins utkant där de sällan får tag i honor. Unga hannar försöker alltid locka bort honor från etablerade hannar. Dessutom hindrar framgångsrika hannar sina honor från att lämna platsen. Det medföljer ibland att en hanne hamnar i en annan hannes revir, vilket försvaras ivrigt. Liknande aggressivitet hos sälhannar finns bara hos sydamerikanskt sjölejon.
[redigera] Beståndet
Jämfört med andra sälarter i samma område är australiskt sjölejon en sällsynt art. Beståndet beräknas till 12 000 individer. Det har aldrig funnits så stora kolonier som hos sydafrikansk pälssäl eller Nya Zeelands pälssäl men ändå var beståndet tidigare större.
