Arkivvetenskap
Från Wikipedia
Arkivvetenskap är vetenskapen om arkiven i samhället, tekniker för att förvara bestånd av dokument och överblicken över dem genom förteckningar och sökhjälpmedel samt servicen till arkivens användare. Den senare innebär att ämnen som paleografi, förvaltningshistoria och arkivrätt ingår i den arkivvetenskapliga utbildningen. Arkivvetenskap har karaktär av påbyggnadsämne till exempelvis historia och räknas ibland som en informationsvetenskap.
Ett grundläggande område i arkivvetenskapen är arkivteori, som behandlar principerna för ordnande, förtecknande och gallring. Internationellt sett finns flera skilda traditioner, men en gemensam grundval för arkivteorin sedan den historiska källkritiken slog i genom på 1800-talet är proveniensprincipen. Proveniens betyder ursprung, och principen innebär i praktiken att varje mindre arkiv eller samling i en arkivinstitution bevaras och förtecknas för sig, för att inte handlingarnas sammanhang skall gå förlorat. Om arkivet redan är ordnat efter något system bevarar man också denna ordning.
Sedan 1990-talet har informationsteknikens betydelse för arkiven alltmer kommit i fokus för arkivvetenskapen. Det gäller dels vilka krav som från arkivsynpunkt måste ställas på datasystemen för att elektroniska dokument skall kunna arkiveras som andra dokument, dels hur informationsteknik kan användas för göra arkivens material mera tillgängligt. Exempel på det senare är nationella arkivdatabasen (NAD) och möjligheten för släktforskare att ta del av kyrkböcker på nätet. Ett relativt nytt delområde är arkivpedagogik, som handlar om skolundervisning på arkiv, anordnandet av utställningar, "arkivens dag" och liknande utåtriktade aktiviteter.
I vissa fall skiljer man mellan ämnena dokumenthantering ("records management"), som gäller hanteringen av aktuella handlingar i företag och förvaltning, och arkivvetenskap, som gäller hanteringen av handlingar som sparats av historiska skäl.
I Sverige har arkivvetenskap som studieämne funnits sedan 1973 vid Stockholms universitet. Numera ges ämnet också vid bl. a. Uppsala universitet, Mittuniversitetet och Karlstads universitet. En yrkesutbildning för arkivarier förlagd till Riksarkivet föreslogs första gången i en statlig utredning 1969. En svensk tidskrift som publicerar arkivvetenskapliga uppsatser är Arkiv, samhälle och forskning.
I Frankrike inrättades en arkivvetenskaplig skola, Ecole des chartes, 1821 och i Tyskland organiserades omkring 1900 en liknande statlig utbildning vid universitetet i Marburg.
Den äldsta kända litteraturen om arkivlära är två skrifter av Jacob von Rammingen tryckta 1571, vilka dock naturligtvis icke är vetenskap i vår mening, ehuru de anknyter till tidens samhällsteorier. Rammingen klargör i sina båda skrifter att arkivläran redan hade existerat länge år 1571, varför tryckåret inte är någon lämplig datering av själva ämnets uppkomst. Arkivutbildningen bedrevs länge i form av "kabbalistiska" (hemliga) läror: den förblev alltså i det längsta muntlig, eller åtminstone otryckt. Åtminstone den ena av Rammingens båda böcker skrevs sannolikt över trettio år innan den trycktes, och cirkulerade sedan i manuskriptform inom vissa invigda kretsar.
