Akvedukt
Från Wikipedia
Akvedukt (lat. aquæductus, vattenledning), är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.
Innehåll |
[redigera] Redan de gamla romarna
Med akvedukt menade romarna främst en vattenledning som hade till uppgift att förse en stad med dricksvatten från avlägset belägna källor. Vattnet leddes i övertäckta, murade rännor, som vilande på kraftiga valv och ofta i flera våningar byggdes över dalarna. Många av dessa finns anläggningar finns fortfarande kvar att beskåda.
Av det gamla Roms 14 akvedukter (den äldsta, Aqua Appia, byggdes 305 f. Kr.) är fortfarande tre i bruk: Acqua Virgo Fontana di Trevi (anlagd av Agrippa år 22 f. Kr.), Acqua Felice (Claudius' akvedukt, färdigställd av Claudius år 50 e. Kr.) samt Acqua Paola.
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system.
 |
[redigera] Akvedukter uppförda under 1800-talet
Exempel på akvedukter är Aquéduc Maintenon, som påbörjades av Ludvig XIV av Vauban för att leda Eures vatten till Versailles' trädgårdar, men endast den undre bågraden fullbordades. I Nordamerika byggdes Croton-akvedukten 1842 av J. Jervis för att förse New York med dricksvatten.
Andra exempel är:
- Stenakvedukt över Helenenthal vid Baden, för staden Wiens källvattenledning
- Brokanaler av sten för Dortmund-Ems-kanalen över floderna Ems och Lippe, i västra Tyskland, byggda 1893-97
- Svängakvedukten vid Barton i England, som leder fartygen på den gamla Bridgewater-kanalen högt över den 1893 fullbordade Liverpool-Manchester-skeppskanalen i en med vatten fylld svängbro av järn, som liksom en järnvägsbro måste öppnas för att tillåta mastade fartygs framförande på den underliggande skeppskanalen.
Akvedukter har även kommit till användning vid vattenkraftsanläggningar. En 200 meter lång akvedukt av betong för dylikt ändamål finnes vid Vizzola-Ticino i norra Italien. Den byggdes år 1900 och ledde fram 53 kubikmeter vatten per sekund. I Sverige finns också flera exempel på akvedukter utförda i trä eller sten.
[redigera] Svenska akvedukter
En egendomlig och snillrik anläggning av denna art är den av Nils Ericson (äldre bror till John Ericsson) byggda akvedukten vid Håfverud, där Dalslands kanal (byggd 1865-68) leds fram över en strid fors i en stor "järnlåda".
I Ljungsbro och i Borensberg finns akvedukter där bilvägar går under Göta kanal.
Timmertransporter skedde tidigare ibland med hjälp av timmerrännor byggda som akvedukter.
En höj- och sänkbar akvedukt planeras nu i Söderköping för att föra kanalens båtar över E22.
[redigera] Källor
http://runeberg.org/nfba/0255.html Artikel i Nordisk familjebok (om äldre akvedukter)
[redigera] Se även
- Vattenledning
- Timmerränna
- Pont du Gard, Nîmes i Frankrike
- Fontana dell'Acqua Paola, Trastevere i Rom, Italien
- Caracallas termer
- Aspendos, Turkiet
- Coloradofloden, USA
- Nasca (underjordiska akvedukter), Peru
- Mérida, Spanien
Wikimedia Commons har media som rör Akvedukt
