Acid webbläsartester

Från Wikipedia

Acid1, Acid2 och Acid3 är testsviter, som kontrollerar hur väl en webbläsare följer ett urval webbstandarder.

Det mest kända testet, Acid2, är en testsvit för att undersöka hur bra webbläsare är på att följa standarder för CSS 2.1. Testet togs fram av Ian Hickson och the Web Standards Project. I slutet av januari 2008 lanserades Acid3, som främst prövar hur väl en webbläsare följer ECMAScript-standarden och DOM-standarderna. Dessutom prövas bland annat stödet för SVG, CSS 3.0 selektorer och mediafrågor.

Acidtesten är inte officiella testsviter, och prövar bara ett urval av alla de saker en webbläsare måste kunna inom området. De har dock rönt stor uppmärksamhet bland webbutvecklare.

Innehåll

1 Acid1
2 Acid2
- 2.1 Webbläsare som klarar Acid2
3 Acid3
4 Formella tester
5 Referenser
6 Externa länkar

[redigera] Acid1

1994 föreslog Håkon Wium Lie, en av upphovsmännen bakom CSS, att det skulle göras ett enkelt test för CSS 1.0. Todd Fahrner utformade testet och det publicerades på W3C:s webbplats[1]. Framförallt så testades om en webbläsare följde den s.k. boxmodellen.

[redigera] Acid2

Acid2 som det skall se ut när det klaras

Acid2 testar hur en webbläsare följer följande delar av CSS 2.0 specifikationen:

Position: absolute, relative och fixed.
Boxmodellen
CSS tabeller (inte att förväxla med HTML-tabeller)
CSS marginaler
CSS "generated content"
CSS tolkning – Acid2 includerar ett antal fel, som skall ignoreras
Ordningen enligt vilken en sida "målas" på skärmen
CSS linjehöjd
"Hover" effekter

Därtill testas:

Alpha transparens på PNG bilder – ögonen är transparenta PNG-bilder
Objekt infogade med elementet "object" och dess "fallback"

[redigera] Webbläsare som klarar Acid2

Den första officiellt lanserade webbläsaren som klarade Acid2 var Safari version 2.02, släppt 31 oktober 2005. Andra webbläsare som bygger på samma renderingsmotor, Webkit, klarar också testet. Det inkluderar Shiira, OmniWeb och iCab 4.0. Därefter har följande webbläsare klarat testet:

Prince XML 5.1, specialskriven webbläsare för utskrifter och tryck, 7 december, 2005.
Konqueror 3.5.2, 28 mars 2006.
Opera 9.0, 20 juni 2006. Andra webbläsare som bygger på Opera klarar testet också. Dock ej Opera Mini 4.0.
iCab 3.0.3, som bygger på en egen renderingsmotor, 17 augusti 2006.

Firefox 3.0 kommer att klara testet, förutsatt att inga regressionsbuggar inträffar. En gren av renderingsmotorn som används Gecko, klarade testet redan 12 april 2006, men tekniska hänsyn till andra delar av projektet har gjort att Firefox först i och med version 3 officiellt kommer klara testet. Gecko är annars känt för ett utmärkt stöd för CSS och har länge varit nära att klara testet.

Internet Explorer version 6.0 och 7.0 misslyckas katastrofalt med testet. I december 2007 meddelade Microsoft att version 8 i interna utvecklingsversioner klarade testet. Strax därefter meddelades dock att denna webbläsare skulle ha skilda renderingslägen beroende på en växel, utformad som en meta-tagg eller som ett htpp-huvud^[1]. Testet i sig innehåller ingen sådan växel, och antogs att Internet Explorer 8.0 inte heller kommer att klara testet, officiellt. Den 3 mars meddelade dock Microsoft att detta beteende är ändrat.^[2] Internet Explorer 8 beta 1 släpptes den 5 mars och klarar testet, under förutsättning att det prövas på exakt rätt URL. Prövas programmet på någon annan URL så misslyckas det, beroende på att hanteringen av HTML-elementet object fortfarande är felaktig.^[3]

Acid2 testat i Internet Explorer 6.0	Acid2 testat i Internet Explorer 7.0	Acid2 testat i Internet Explorer 8.0 Beta	Acid2 testat i Mozilla Firefox 1.0, Mozilla 1.7.13, och Netscape 7.2
Acid2 testat i Mozilla Firefox 1.5 and 2.0	Acid2 testat i Opera Mini 4

[redigera] Acid3

Detta test, som lanserades 3 mars 2008, består av hundra deltester. Också detta test har utformats av Ian Hickson, men ett drygt tiotal deltester är gjorda av andra utvecklare ^[4]

[redigera] Formella tester

Acid-testerna är inga formella testsviter och de testar bara vissa delar av standarderna. Att klara ett test är därför endast en enda indikator på hur väl en webbläsare kan sägas följa standarder.

W3C och andra organisationer tar därför fram officiella testsviter för olika tekniker.^[5] Andra indikationer på hur väl en webbläsare följer standarderna kan man få i jämförelsetabeller.^[6]