1635
Från Wikipedia
1635 - MDCXXXV | |
År: 1632 - 1633 - 1634 1635 1636 - 1637 - 1638 |
|
Decennium: 1610-talet - 1620-talet 1630-talet 1640-talet - 1650-talet |
|
Sekel: 1500-talet 1600-talet 1700-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Året | |
Födda - Avlidna | |
Bildanden - Upplösningar | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige och Finland 1635 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Rikskansler: |
Andra tideräkningar | |
Bahá'í- kalendern |
-209 – -208 |
Buddhistisk kalender |
2179 |
Nengō (Japan) |
Kan'ei 12 |
Judisk kalender |
5395 – 5396 |
Muslimsk kalender |
1044 – 1045 |
Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1013 – 1014 |
Sakakalendern (Indien) |
1557 – 1558 |
Thailändsk solkalender |
2178 |
[redigera] Händelser
- April - Axel Oxenstierna besöker Frankrike, där han förhandlar fram en fastare allians mellan Sverige och Frankrike, som nu går in aktivt i trettioåriga kriget.
- Maj - Sveriges bundsförvant Sachsen sluter separatfred och förbund med kejsaren. Även Sveriges bundsförvant Brandenburg sluter fred med kejsaren. Härvid kommer man överens om svenskarnas utdrivande ur Tyskland.
- 2 september - Då stilleståndet i Altmark går ut sluts ett nytt stillestånd i Stuhmsdorf (Sztumska Wieś) mellan Sverige och Polen. Detta stillestånd är på 26 år och i det avstår Sverige från de inkomstbringande hamnarna i Preussen, men behåller Livland.
- Oktober - Hertig Bernhard av Weimar inträder i fransk tjänst med sin för svensk räkning värvade här.
- 22 oktober - Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Dömitz.
- Johan Banér blir befälhavare för den svenska hären.
- Landshövdingsstadgan införs i Sverige och innebär att landshövdingarna från och med nu skall föra landböcker, det vill säga kontrollera fogdarnas ekonomiska förehavanden. Därmed blir landshövdingarna statsmaktens representanter på lokalnivå. De leder civilförvaltningen genom en så kallad landsregering, sedermera kallad länsstyrelse.
- Hans Olofsson ger ut ett av Sveriges äldsta julspel, Een lijten andeligh Tragoedia Om tree wijsa män.
- För första gången används svartkrut vid sprängningar i svenska gruvor.
- Den nederländske vetenskapsmannen Hugo Grotius utses till svensk ambassadör i Paris.
[redigera] Födda
- 13 januari - Philipp Jakob Spener, tysk teolog.
- 18 februari - Johan Göransson Gyllenstierna, svensk greve och riksråd.
- 18 juli - Robert Hooke, engelsk naturforskare och uppfinnare.
[redigera] Avlidna
- 31 januari - Johannes Chesnecopherus, Sveriges förste botaniske författare.
- 27 augusti - Lope de Vega, spansk dramatiker och poet.