Cendrillon
Seg Wikipedia
Cendrillon d yiwet n tmacahutt taqburt i d yura umeskar (auteur) a latini 'Elien' deg tidmi tis III seld tlalit n asar Ɛisa. 'Elien' iḥka-d amezruy n yiwet n teqcict tamaṣrit, umi qqaren Rhodope', umi yuker Igider taṣebaṭ-is, u yeweḍa-s ugelid ferɛuni 'Psammétique', i g wehmen deg ṣebaḍ aki. Dɣa yahed i waken slid taqcict isɛan aṣebaḍ aki ur izeweǧ ara.
Tamacahutt aki n 'Cendrillon' telḥa d acḥal n tidmi u deg acḥal n tmura akw d imenzaw (continents). Tura akka llant azal n 500 ilqam (version) ines, akk mgaraden-t: si tmacahutt n 'Rhodope', ar tin n w-alqem n tmurt n Cenwa i y ttwarun deg tidmi tis IX, ar win n tmurt n Arminya n 'Bo Than' , neɣ alqem n uṭalyani 'Basile' umi isemm-a Tamcict m'iɣiɣden (La Chatte des Cendres) deg 1634, neɣ asummur (Ballet) n 'Rudolf Noureev', i y-llan d tumgi taskilant (Mythe littéraire) i sqedcen, umi yawden aṭas n imeskar atraren am : 'Luc Plamondon', ameskar usaru azawan 'Cindy, la Cendrillon des temps modernes' id yefɣen deg 2002.
Isem n 'Cendrillon' ikka-d seg awal Iɣed. Di tmacahutt n Cenwa, taqcict nni isem-is 'Ye-xian', i cuban ar w-awal almani "Aschen", i bɣan ad yini Iɣed, dɣa am w-awl n teǧlizit "ashes" i d-yusan seg iwen n w-azar.
Tamcahutt n 'Cendrillon' wid i-s yefkan iman, u aran-tt tettwasen ar ugar n medden di yal tamurt, d imyura n tmucuha 'Charles Perrault' deg 1667 s w-alqem ines umi yefka isem 'Cendrillon ou la Petite pantoufle de verre', akk d win n w-atmaten Almaniyen Jacob d Wilhelm Grimm deg 1812, umi fkka-n isem Aschenputtel, neɣ s tefranṣiṣt : Cendrillon.
Amyaru d umedyaz azwaw Essaid At Maamar, yerra-tt id daɣen ar tazwawt. Isemm-a-yas aken i yella w-azar n awal 'Cendrillon' M-iγiγden. Di tmacahutt agi, anaf akk isem-awen, akk di medqan n tmurt tazawt. Atan wedris amek i gella (sγur imyura.net): M-iγiγden