Vela de relinga
Na Galipedia, a wikipedia en galego.
A vela de relinga é un tipo de vela para embarcacións xeralmente de pequeno porte, caracterizada por ter un pano asimétrico e levar envergue só na parte superior. Esta tipoloxía é de tipo latino pola asimetría, e toma o nome da relinga, que é o borde do pano que se mantén teso.
[editar] Características
A diferenza da tipoloxía da vela de coitelo, onde a relinga vai encaixada na guía do pau para afirmar a vela, a vela de relinga é afirmada por tensión. Vai envergada pola parte superior nunha verga mediante unha serie de envergues aliñados, izándose no mastro ou pau por medio das drizas. Vai amurada a proa no puño de relinga, quedando teso a relinga (o borde do pano entre o puño de relinga e a verga). O vértice que queda libre, o puño de escota, é o que controla a orientación da vela respecto á dirección do vento mediante a escota, que é manexada pola tripulación.
Exemplos de barcos que levan vela de religa son: As dornas. Os botes polbeiros. As lanchas xeiteiras.