Bisonoxe

Från Wikipedia

Uppslagsordet Bison leder hit. För andra betydelser, se Bison (olika betydelser).

?Bisonoxe

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Underordning:	Idisslare Ruminantia
Familj:	Slidhornsdjur Bovidae
Släkte:	Bison
Art:	Bisonoxe B. bison
Vetenskapligt namn
§Bison bison Auktor: (Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bisonoxe eller bison (Bison bison) är en art i familjen slidhornsdjur, underfamiljen oxdjur. Den lever i Nordamerika och har två underarter: Bison bison bison som förekommer på öppna prärien och Bison bison athabascae som lever i skogar. Arten är nära släkt med visenten.

Bisonoxen är ett kraftigt djur med en längd av upp till 3 meter och en höjd av 1,8 meter över bogarna. Med en vikt som går upp till 850 kilogram är den det största nu levande landdjuret i Nordamerika. Från uroxen skiljer den sig genom sin starkt kullriga panna, sina längre fram sittande horn, sitt större framparti samt sin tjocka och bruna hårbeklädnad, som på framparten och frambenen bildar man och på huvudet lugg och skägg. Nutidens bisonoxar har jämförelsevis små horn som är utåtriktade vid basen. Skelett av forntida bison visar emellertid att bisonen tidigare hade större horn.

Ett berg av bisonskallar, c:a 1870

Bisonoxar är aktiva på dagen. Honor och ungdjur lever i hjordar med omkring 50 individer. Hannar lever ensamma eller i små grupper. Bara under parningstiden i augusti följer de med hjorden och kämpar om en hona. Ungdjuren blir födda i våren. Efter tre år är de könsmogna.

Bisonoxen på den amerikanska prärien uppskattas till att år 1860 ha varit ca 60 miljoner djur men vid slutet av 1800-talet var arten nästan utdöd. De jagades till nära nog utrotning och. 1894 fanns bara 800 individer kvar.

Det främsta skälet till att den okontrollerade kommersiella bisonjakten omkring 1870 övergick till systematisk utrotning var att man därmed kunde tvinga in urbefolkningarna i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. Utrotningsjakten organiserades av de stora järnvägsbolagen och USA:s armé i samarbete. Järnvägsbolagen tog hand om det praktiska fältarbetet och betalade jägare för att skjuta hela hjordar till sista buffeln, oavsett om man klarade av en kommersiell hantering av dem eller ej. William T. Hornaday beräknade på 1880-talet att varje bisonskinn som kom ut på marknaden under de första åren av 1870-talet i själva verket motsvarade 3-5 dödade bisonoxar. Arméns ledning blockerade alla försök att den politiska vägen sätta stopp för utrotningen. Särskilt general Philip Sheridan var mycket aktiv i detta sammanhang. Även president Ulysses S. Grant gav i handling sitt stöd för denna linje under de år som blev avgörande för beståndet. Han stoppade nämligen genom s k fickveto en lag som godkänts av kongressen och skulle ha räddat bisonbeståndet.^[1].

Skyddszoner i Yellowstone nationalpark hjälpte arten att överleva. Idag finns troligtvis 350 000 bisonoxar.

För sedan ca 10.000 år sedan lämnade den amerikanska bisonoxen (bison Priscus) Asien via Ryssland. Nu har Bison Priscus återvänt. Sedan 2004 finns en bisonfarm i Novgorod, Ryssland. Farmen etablerades av Rikard Högberg. För närvarande 2007-08-29 finns ca 40 bisonoxar (American Plains) vid farmen i Novgorod.

[redigera] Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bison, 1904–1926 ^(Not).

[redigera] Noter

1. ^ *Theodore Reed Fehrenbach, Comanches: The destruction of a people (London & New York 1974) s 525; Mildred P. Mayhall, The Kiowas (University of Oklahoma Press 1962) s 244; William Temple Hornaday, The extermination of the American bison (Washington 1889) s 517