Autism

Från Wikipedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Autism (infantil autism, autistiskt syndrom, Kanners syndrom) är en neuropsykiatrisk störning som framträder i tidig ålder och som anses bero på en medfödd eller tidigt förvärvad störning i hjärnans funktioner. Faktorer till att detta tillstånd uppstår kan vara genetiskt, graviditets- och förlossningsskador eller ärftligt betingade sjukdomar som Retts syndrom, Fragil X-syndromet ("FRAXA"), Tuberös skleros med mera.

Den biologiska förklaringsmodellen är den vanligaste idag, men den är inte den enda. Inom psykodynamisk forskning (Jmf: Bruno Bettelheim, Birgitta Zenker) hävdas att den neurologiska förklaringen, autism som en statisk hjärnskada, motsägs av de fall av spontant insjuknande och spontant tillfrisknande som är kända.^[1] Psykodynamisk forskning menar att ett psykiskt trauma, en jagstörning eller svår relationsstörning kan ligga till grund för autism. Betraktad som barnpsykos skulle den kunna botas eller förbättras genom psykoterapeutisk behandling.^[2]

Autism utmärks av begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel och verbal och icke-verbal kommunikation samt en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. Förutom symptomen som dessa begränsningar medför, finns ofta ett antal medföljande symptom som bland annat perceptionsstörningar (störningar av uppfattningsförmågan), hyperaktivitet, hypoaktivitet och sömnproblem. Dessa kan dock vara olika från individ till individ och är ej nödvändiga för en diagnos. Det kan också förekomma en utvecklingsstörning i kombination med epilepsi och/eller syn- och hörselskador medan andra barn med autism har lindrigare symptom. Det finns även de som är normal- eller välbegåvade. Faktum är att Aspergers syndrom kan sägas vara en lindrig form av autism eller autism hos normal- eller välbegåvade. Hur de olika symptomen yttrar sig beror på ett antal faktorer som bland annat ålder, begåvning och omgivningens kunskap och bemötande.

Innehåll 1 Historia 2 Kännetecken 2.1 Socialt samspel 2.2 Kommunikation 2.3 Beteende 3 Diagnos 3.1 Varningssignaler 4 Behandling 5 Typer av autismspektrumtillstånd 6 Referenser 7 Externa länkar 8 Se även

[redigera] Historia

Begreppet autism myntades av den schweiziske psykiatikern Eugen Bleuler och betyder själv- försjunkenhet eller upptagenhet. Ordet kommer från det grekiska ordet αυτος (Autos), som betyder "själv". Bleuler använde det för första gången 1912 i ett nummer av American Journal of Insanity i samband de svårigheter som personer med schizofreni kan ha att få kontakt med andra människor. "Autism" i detta sammanhang kallas ibland för schizofren autism, och har lite att göra med den autism som diskuteras här.

Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på Johns Hopkins sjukhus, studerade en grupp av elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev en Österrikisk forskare, Dr. Hans Asperger, en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Det världsspridda erkännandet av Hans Aspergers arbete blev dock försenat på grund av andra världskriget. Faktum är att majoriteten av hans arbete inte blev erkänt förrän 1997.

[redigera] Kännetecken

Personer med autism och autismliknande tillstånd har betydliga svårigheter med att utveckla och förstå information så att de får en helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också begränsningar i förmågan att intuitivt förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov.

Några tecken tyder på att ett barn vid tidig ålder lider av autism kan vara bland annat brist på ansiktsuttryck och gester samt emotionella uttryck, begränsad uppmärksamhet och socialt samspel, ignorerande av andra och inåtvändhet, till exempel att barnet inte söker ögonkontakt och att barnet sällan pekar på och visar saker.

[redigera] Socialt samspel

Bristande ömsesidigt socialt samspel är det som oftast uppmärksammas mest vid autism. Redan från låg ålder kan barnet ha svårt att använda och förstå blickar, ansiktsuttryck, gester, olika tonfall och liknande i kontakten med andra. Många barn med autism visar ingen social eller emotionell ömsesidighet och delar inte spontant glädjeämnen med sina föräldrar eller söker tröst hos dem. Barn med autism är inte alltid intresserade av jämnåriga men när de är det brukar de ha svårt att få och behålla kamrater.

[redigera] Kommunikation

Autistiska personer har en försenad eller uteblivande talutveckling och de kompenserar den inte med icke-verbal kommunikation. Av dem som använder verbal kommunikation är det varierande hur mycket och hur bra de kommunicerar. Det finns de som använder endast några enstaka ord medan andra använder många ord och pratar korrekt men använder mest upprepade fraser. Det finns också de som har välutvecklat och spontant språk, men den gemensamma nämnaren är att de alla har svårt att inleda och hålla en dialog igång och att de har brister i språkförståelsen. Speciellt att förstå språkets djupare mening. Även för dessa personer med välutvecklat och spontant språk är en bokstavlig tolkning av språket vanlig. Exempelvis "Kan du öppna fönstret?" tar de som en ja- eller nej-fråga och ser det inte som en vädjan. Därför är det bättre att säga "Öppna fönstret".

[redigera] Beteende

För att diagnosticeras med autism måste man uppvisa begränsningar och upprepningar i beteenden, intressen eller aktiviteter. De kan ägna sig åt aktiviteter på ett repetitivt och enformigt sätt som till exempel att rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen. Något som de sällan ägnar sig åt är spontana lekar eller rollekar. Fixeringar vid saker eller vid krångliga vanor är vanligt hos de med autism, därför uppstår ofta rutiner som måste upprepas likadant varje gång. Man tror att detta hjälper till att strukturera tillvaron, och en avvikelse från dessa rutiner kan därför orsaka ett utbrott av förvirring, ilska eller förtvivlan. Förändringar, som att ett objekt har bytt plats, kan överhuvudtaget vara en svår sak att hantera för en person med autism. Barn som är normal- eller välbegåvade kan som äldre uppslukas av enformiga specialintressen som andras födelsedagar, tidtabeller, invånarantalet i ett lands alla kommuner och liknande. Vanligt är också att barn med autism ofta och utan någon synbar anledning viftar eller klappar med sina händer, vaggar fram och tillbaka och går på tå.

[redigera] Diagnos

För att få diagnosen autism måste barnet visa symptom på begränsningar inom alla dessa områden: ömsesidigt socialt samspel, kommunikation och beteende- och föreställningsförmåga före tre års ålder. Att fastställa autism före 18 månaders ålder kan vara mycket svårt vilket beror på att de symptom som används för att kunna ställa en diagnos inte framträder innan barnet har uppnått en viss utvecklingsnivå vilket sker vid 18 månaders ålder.

[redigera] Varningssignaler

Uppmärksamhet bör påkallas om barnet mellan 2 och 3 års ålder har problem med följande:

1. Kommunikation

• Försämringar av språkutveckling.
• Unikt språkbruk
• Dåligt gensvar vid tillkallande med namn.
• Minskad icke-verbal kommunikation.

Säkra tecken för misstanke om autistiskt syndrom:

• Avsaknad av joller, pekande eller gester vid tolv månaders ålder.
• Inte ett enda uttalat ord vid 18 månaders ålder.
• Ingen två-ordig fras vid 24 månaders ålder.
• Försämring av utvecklingsnivå gällande både språk eller sociala färdigheter oavsett ålder.

2. Försämringar när det gäller den sociala förmågan.

• Ingen imitation, eller enbart imitation (klappar med händerna).
• Brist på intresse för leksaker eller andra saker, för andra barn eller har udda sätt att närma sig andra barn.
• Minimal förmåga att förstå andra människors tankar, känslor och behov.
• Bristande förmåga till fantasi, lek, speciellt förmågan att sätta sig in i någon annans fantasivärld.
• Tar inte initiativ till lek eller andra sociala aktiviteter utan föredrar ensamlek.
• Onyanserade relationer med andra vuxna i meningen alltför vänskapligt eller helt ignorerande.
• Överkänslighet för ljud, smak eller beröring.
• Rörelser som upprepas och inte verkar ha någon mening.
• Aggressivt beteende mot sina föräldrar.
• Trotsigt beteende mot vuxna.
• Ständigt behov av rutiner och klarar inte av förändringar.
• Repetitivt lekande (radar upp saker, slår på och av strömbrytaren etc., även om barnet har blivit tillsagd).

Enligt Gillberg (nov 2006) är förekomsten av autistiskt syndrom 2-3 promille bland svenska barn.^{[källa behövs]} Motsvarande siffra för Aspergers syndrom är 3-4 promille.^{[källa behövs]} S.k. autistiska drag har så mycket som ca 3% av barnen i en stor studie utförd i bl.a. Norge.^{[källa behövs]}

[redigera] Behandling

Ingen farmakologisk behandlning har visat sig fungera för att minska de autistiska symptomen för denna patientgrupp. Förespråkarna för den kontroversiella så kallade intensiva beteendeterapin hävdar dock att det finns god evidens för denna, med tydlig inverkan från den behandlades ålder: desto yngre vid behandlingsstart och desto intensivare träning desto större effekt. Denna metod, EIBI - Early Intensive Behavioural Intervention, utvecklades under 1980-talet av den norske psykologen Lövås. För god effekt måste barnet tränas individuellt med en specialutbildad eller handledd pedagog i minst 30 timmar per vecka. Träningen går ut på att i små steg träna upp och belöna barnets kognitiva förmågor.^[3]

Det finns också föräldrar till barn med autismspektrumstörning som valt att behandla sina barn med alternativa behandlingsmetoder, såsom homeopati och kostomläggning.

[redigera] Typer av autismspektrumtillstånd

Dessa diagnoser räknas som autismspektrumtillstånd i DSM-IV:

• Autistiskt syndrom
• Aspergers syndrom
• Disintegrativ störning
• Retts syndrom
• Genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation/autismliknande tillstånd

[redigera] Referenser

1. ^ Jmf: Ude-Pestel, Anneliese: Fallet Betty. Ett barn i psykoterapi. Bonniers 1977; samt: Axline, Virginia: Dibs söker sig själv. R&S 1978.
2. ^ Bettelheim, Bruno: The Empty Fortress. Infantile Autism and the Birth of the Self. Macmillan Publ. Co. 1972; Zenker, Birgitta: Autistiska barn. Erfarenheter från behandlingsarbete. W&W 1977, samt: Goldfarb/Minz/Stroock: Läkande ögonblick. N&K 1975
3. ^ Lovaas O.I. The autistic child: language development through behavior modification (1987)

[redigera] Externa länkar

• Riksföreningen Autism
• Organiserade Autister - En förening av och för Aspergare och högfungerande autister
• Autismforum

[redigera] Se även

• Autismspektrumstörningar
• Till min Johan – en alldeles särskild människa. En bok om de första sex åren med en pojke som först vid nio års ålder fick diagnosen autism.
• DAMP